En av mina favoritförfattare för tillfället är Arnaldur Indriðason från Island. Hans böcker handlar om en sur gammal rikskriminalare, Erlendur Sveinsson och hans arbetskamrater Sigurður Óli och Elínborg. Erlendur är en frånskiljd man med två vuxna barn, var och en med sina problem. Dottern Eva Lind är narkoman och sonen Sindri Snær en allmänt hopplös alkoholist. Det finns även en figur i böckerna man aldrig får riktigt grepp om, Marion Briem, en gammal kriminalare Erlendur söker idéer och tips och råd hos. Är det en man eller kvinna? Frågan ställs till och med i en av böckerna, men man får aldrig svar på det. Intressant!

Jag har läst två av hans böcker. Min första var hans senaste - Vinterstaden. Den handlar om en asiatisk pojke som hittas död i en lekpark mitt i vintern. Är det ett rasmord?

Den andra jag slukade var Glasbruket från 2000, där en man hittas mördad i en källare med ett kryptiskt meddelande intill. Många händelser - en del fyrtio år gamla, vävs ihop. Det är Arnaldur Indriðasons fjärde deckare och den första som översattes till svenska.

Håller på att läsa Änglarösten (2005) som är den femte boken om Erlendur. Det handlar om en man i tomtedräkt som hittas död i sin lilla skrubb där han bor i källaren på ett hotell.  Det är mitt i juletid med allt vad det innebär av många gäster och julbordsservering. Mannen var som barn en lovande gossopran, innan målbrottet förstörde hans alldeles begynnande karriär.

Väntande i hyllan är även Kvinna i grönt (2001) och Mannen i sjön (2004).

Arnaldur Indriðason har vunnit flera priser för sina deckare, bland annat Skandinaviska deckarsällskapets pris till bästa nordiska kriminalroman för boken Glasbruket år 2002 - OCH för Kvinna i grönt ett år senare!

Läs mer om författaren på Wikipedia.

Årtalen jag uppgett här är de år som Arnaldur Indriðason har "Copyrightat" dem.

Hmmm.... efter gårdagens kulinariska högtidsstund med grillad älgstek och en god öl funderar jag på om man ska koka lite g r ö t idag. Vi äter risgrynsgröt ett par gånger i månaden. Många äter det knappt till jul. Vi tycker det är gott :-)

Maken fick en bok i julklapp av sin arbetsgivare för ett par år sedan. Svågern försökte snika åt sig den, men jag håller den hårt. Grötboken. Det är Frälsnings-armén som står bakom receptsamlingen. I den finns allehanda recept på gröt. Det är risgröt o havregröt. Klappgröt o vattgröt. Äppelgröt o vinbärsgröt. En salig grötröra. 61 recept totalt. Mumma för en grötälskare.

Äldsta tjejen har aldrig kommit överens med havregrynsgröt. Försökte ge henne i stället för välling, men hon spottade bara ut det. Idag, som 18-åring kanske hon skulle klara av att äta havregröt. Om den görs på fibergryn och inte vanliga. De vanliga blir en enda sörja tycker hon och hon gillar inte konsistensen. Det enda vanliga gryn duger till, är negerbollar. O det får hon rulla åt sin far med jämna o ojämna mellanrum!

Jag har som barn slukat kilovis med böcker. Satt alltid och läste nånting. Mest från Wahlströms Ungdomsböcker-serier. De med röda eller gröna ryggar. Röda för tjejer o gröna för killar. Brydde mig inte så mycket om den biten. Läste det jag gillade. 

Älskade dock de rödryggade Kittyböckerna över allt annat och läste böckerna om Mary-Lou av samma författare/pseudonym, Carolyn Keene. Hade en massa Kitty-böcker! Mysterium, deckare. Tvillingdeckarna läste jag. De hade gröna ryggar! Hade inte så många av dem. Tokiga upptåg.

Ett år fick jag en stor och tung låda i julklapp av mamma. Massor med böcker! Det var att tiotal eller fler böcker. Var inne i en ny period just då och det var Dante. En galen kille som löste mysterium med sina vänner. Har försökt få min son att läsa dem, men han är inte intresserad. Sen är väl språket inte direkt anpassat efter ungar av idag. Lite gammeldags. Sjuk humor. Invecklat. Kanske inte det bästa att sätta i händerna på en kille som egentligen inte gillar att läsa. Fast han har slukat några böcker. Det är så kul att se honom så totalt absorberad av en bok. Min annars dataspelande kille.

Jag läste hästböcker. Hade några favoriter. Pampas hette en minns jag. Handlade om en liten prärieponny. Kommer inte ihåg desto mer, men jag vet att jag läste den några gånger och ryggen släppte till slut. Sned o vind.

Maria, böcker om en hästtjej.

Biggles läste jag aldrig, men min lillebror hade massor.

Mitt första jobb efter gymnasiet var på ett boktryckeri. Just det tryckeri där Wahlströms Ungdomsböcker gjordes!

Idag läser jag isländska deckare, amerikanska romaner, svenska deckare/romaner och förstås böckerna om Harry Potter och Twilight-sagan. Just nu har jag en Charlaine Harris väntande i köket, Dead Over Heels. Boken är den fjärde eller femte om Aurora Teagarden som huvudrollsinnehavaren så romantiskt heter. Roe är själv betydligt mindre romantisk än vad hennes namn antyder. Ett mysterium om en bibliotekarie som bokstavligen får en man i huvudet. Nej, hon räddar livet på sin gräsklippande livvakt som håller på att få honom i skallen, där på tomten en solig eftermiddag. Några få kapitel kvar.

Väntar på Charlaine Harris nästa bok i serien om Sookie Stackhouse. Kommer snart ut! Inte i Sverige, eller på svenska inom en snar framtid, men den kommer snart att kunna beställas i originalspråk, från nån webbokhandel.

....arrrggghhhh. Den funkar inte alltid. Varför inte? Mer mystiska fenomen. Understrykningen fungerar inte alltid säger några av mina bloggarvänner. Marginaljusteringen fungerar inte ihop med punktlista. I alla fall har inte jag fått den att funka.

Idag fungerade den inte ihop med ett av mina stycken. Gjorde om det tretton gånger (eller nåt) men det ville sig inte. Det ville inte alls fungera förrän jag klippte ut stycket i fråga, mellanklistrade in det i Anteckningar, vänsterjusterade hela bloggtexten och kopierade eländet från notes och klistrade in stycket i bloggen igen.... Då fick jag till det. Detta ständiga kopierande.

Jag gör det också för att inte tappa bort mina inlägg! Man arbetar i sin anletes svett o skriver o skriver, ibland djupa inlägg (jo tjena, djupa inlägg o mig hittar du aldrig på samma internetsida!) åsså försvinner det i ett rökmoln. Inte kul. En rubrik seglade förbi, om just detta o jag tittade in till bloggaren. Samma sak. Hon hade tagit för lång tid på sig, eller nåt annat konstigt fel inträffade och fick Error vid publiceringen.

Anteckningar är bra! Mellankopiera!

Lördag igen. Vaknade med tidernas huvudvärk. Provade sätta mig vid datorn, men det fungerade inte riktigt. La mig på soffan o försökte lyssna till Lisa Syrén i Ring så spelar vi, men det gick inte riktigt heller. 'Migrän'-värken var för stark. Sen, strax före 10 började datorn spraka.... Min mobil ringde ett par sekunder senare. Syster Yster. Var bara att kliva upp. Nu sitter jag framför skärmen o lyssnar till Up Where We Belong. Mmmmm. Underbar låt!

Solo i Stockholm. En annan låt man bara älskar! Eller kanske sångaren :-) Unge herr Brolle från Boden. Tur att han skippat sin fåniga lugg. Visserligen sitter inte sång-rösten i håret, men den var lite för .... ehhh.... extravagant. Eller nåt. Mysko.

mysko..... Musikal! Tänk om man skulle kunna få komma sig iväg på en musikal en gång till i livet. Min kompis P (en annan P än fru P) brukar ta sin make o fara till höger o vänster och se musikaler och konserter. Hon såg exempelvis (hmmm, om jag minns rätt) Judas Priest, eller nån annan stor grupp (Redigerat några dagar senare:) Iron Maiden TVÅ gånger förra året. Judas spelade ju i februari så det kan ha varit nån annan grupp. Mest troligt. De har sett Mamma Mia i Stockholm, Lena o Orup i Göteborg... After Dark och  Christer Sjögren för att visa bredden och kontrasterna... Min make är inte ett smäck intresserad!

Ännu en musikal i krysset! Tror de förföljer mig nu, bara för att jag började prata om det :-)

Har sett en musikal. Jesus Christ Superstar. Vi åkte till England på skolresa i nian och en av våra planerade saker att göra var just denna musikal i London. En av världens mest långlivade! Vet inte hur många år den gick - och hade gått innan vi såg den. Hade gärna farit nu och sett den. Vad fattar en 15-åring om nåt? (sorry junior...).

Det är nu ett ord jag inte får in. Måste fundera på låten en stund till. Låta den mala runt lite. VET ju!

En av sonens "STÄÄNGAAAAAV"-artister är kryssets sista uppgift. Jag älskar Tomas DiLeva! Everyone is Jesus. Han är urflummig men aaaah så underbar! Han spelade på Kirunafestivalen för några år sen. Det var en magisk konsert. Solen sken med sitt underbara nattsken och där står DiLeva i sin regnbågskaftan och pratar kärlek och kastar äpplen till publiken. Han värmde till o med truliga Kirunabor som normalt inte förstår sig på så'na flummerier som de herr DiLeva står för. Vaddå bor på Balthazars planet...?

Mer kärlek till folket!