Elisabeth

6 augusti 2009 21:03

Det är tur i alla fall i DET HÄR sammanhanget att jag nyligen klippte naglarna men jag slet och "hade mig" och varmt och svettigt var det redan innan om man säger så... Pappa berättade också om något han köpt och som det var nästan omöjligt att få upp men han hade gjort precis som jag, tagit saxen./Det var ju likadant en gång när jag första gången köpte Listerin för att skölja munnen med. Det stod väl något om barnsäker, men säker att inte få upp den tycker jag passade bättre. Numera tar jag en brevkniv av hårdare material och bänder upp "piggar" vid korken. Hade något liknande problem faktiskt med en balsam-flaska idag men även om korken gick sönder lite så var det bättre än innan så jag får mindre med balsam än om jag inte hade lock. Det är alltså en mindre öppning nu åtminstone. Hoppas att detta inte blev för rörigt.

Dante

6 augusti 2009 21:06

Bra fråga!! Ibland kan man ju få psykbryt på dessa jävla förpackningar och paket man ska försöka öppna. Idag försökte jag få upp en nötcreme (du vet, sån där liten godisplastförpackning) och jag trodde fan både tänder, naglar och fingrar skulle ryka på kuppen. Snacka om inbrottssäker!

Kvasthilda

6 augusti 2009 22:06

Apselut Dante. Kan vi göra uppror?
Vi köpte också ett gäng nötcréme-påsar i somras och sicket helsike. Man väntade sig ketchupeffekten. Går inte, går inte, går inte att få upp.... splatt så har man hela förpackningens innehåll på tröjan. Men inte ens så blev det. Ont i tänderna. O INTE av innehållet!
(o koden är SUHR)

sari hänninen

6 augusti 2009 23:17

tack än en gång...
d funkar nu...
d kluriga r ju att jag inte behövde tänka på att ändra formatet i mina tidigare inlägg...
:-)

Elisabeth

6 augusti 2009 23:19

Jag vet att jag egentligen inte alls ska skratt "åt eländet" men jag kan nästan se framför mig hur du väntar på att allt ska komma. Detta är kanske inte riktigt samma sak men något..Det var någon gång på 70-talet när vi fick besök till stugan. Vi skulle grilla korv och en man hade svårt atat få upp senap men plötsligt var nästan hela verandan gul./Ja, ibland har dessa koder en enorm förmåga att bli väldigt lyckade måste jag då säga...

Kvasthilda

6 augusti 2009 23:39

Va' bra att det funkar, Sari!

Ewa

7 augusti 2009 12:57

De där små och dyra el-prylarna är nog i inbrottssäkra förpackningar pga de snattades ur förpackningen. En tom förpackning kvar i hyllan.

Äh, jag vet int'!

Jag håller med om att det är irriterande och rent av hälsovådliga med sina sylvassa plastkanter. >:-(

Lotta

8 augusti 2009 20:12

Jag minns vid ett tillfälle då jag köpt en 12voltsladdare till mobilen. Jag satte mig i bilen för att öppna förpackningen eftersom telefonen skulle laddas. Det var inte enkelt, jag slet, rev, drog, bet och höll på. Till sist tog jag fram min tändare och smälte bort plasten. Det var förenat med fara för både liv och lem kändes det som men det var det värt för mitt tålamod hade tagit slut. Jaja, jag fick upp förpackningen iallafall.
Kram