Jamenjaha.... Pratade med Toglederen i Narvik. Mitt tåg avgår från Narvik - den tid det skulle avgå från björkis.... Se där. "Det ska krysse med tyve i Narvik". Men jaha... Det var mitt tåg det... Jag hade ju långtåg som sagt var och på norsk sida finns det inte många stasjoner där ett långtåg kan möta nåt annat. Dessutom passerade just ARE-tåget såg jag och det brukar inte heller vara sådär jättekort.

Apropå ARE... Hörde om den otäcka olyckan i Oslo idag när, var-det-femton(?) vagnar hade slitits loss från ett tåg o farit in i nåt industriområde eller vad de nu sa och folk har dött. Usch o fy. ARE går från Oslo till Narvik. O tillbaks. Behöver ju inte ha varit just ett sån't godståg men otäckt är det i alla fall.
Kikade in på aftenposten.no. USCH.

...nästan jämnt. Ärekul. Eller inte.

Ole Norman undrade förskräckt om det var nåt fel på loket när jag kom glidande idag. Det tog sån tid att komma sig från Abisko till björkis.... Det var fel på skredvarningsanläggningen så ATCn fick spader o jag fick stopp på tåget. Hann inte få ner farten nog mycket för att passera en signal "i stopp" som inte alls stod i stopp. Men det fattade ju inte ATCn. Skitakul när man har 8000 ton i uppförsbacke. Sen må loken vara världens starkaste, men de kan inte ha hur mycket pådrag som helst för det. Det gick i 20 knyck upp mot björkis o genom Nouljatunneln. VÄRRYFUNNY. Not.

Jag försäkrade norsken att lok och tåg gick alldeles utmärkt. Riktigt bra för omväxlings skull!

Fick några minuters övertid igen då. Tror jag. Bök med den där kvartstiden o hur fan man räknar. Vi har ett av landets sämst betalda jobb. Ja, det ser bra ut i lönekuvertet, men utslaget på den tid vi är borta på faktiskt arbete blir det en riktig skitlön.

150 timmars månadsarbetstid innebär INTE 150 timmar på jobbet utan många, många, många fler än så. Denna väntan på "bortastationen" är det som tar tid utan lön. Ja, betalt en kvart i timmen då, om vi har tur.

Aaaah. Det är en sån underbar kvällshimmel framför mig. Jag blir alldeles salig. På P3 pratas det om lyckopiller. Med de här omgivningarna behövs inga såna.

Har långtåg idag. Tar lite extra tid att ta sig fram.

Redigerat: Det finns bara ett ord. MAGISKT.

Ska lägga in en bild när jag kommer hem inatt... (mobilkamera med allt vad det inte innebär)

Idag är det min farmors födelsedag. Hon föddes denna dagen sista året på förra seklet. Nej, förrförra för jesse namn. 1899. Smaka på den. Arton-hundra-nittio-nio. Artenhundrenioenhalvfems eller vad de nu säger, danskarna. Sonen har prov i nordiska språk i morgon o jag har läst igenom det lilla kompendium de fick. Kul läsning.

Nåja, tillbaks till farmor. Någonstans i Härjedalen var det. Som hon föddes alltså. Min lilla gulliga farmor som alla barn var livrädda för när de var små. Som sedan vann hjärtat fast hon var lite bufflig och egentligen inte tyckte om barn. Visslande ungar var det värsta hon visste. Tänk er då Pippi Långstrump... Himmel. Nä, Pippi stod inte högt i gunst hos farmor.
Jag brukade gå in till farmor och spela kort. Hon lärde mig patiens och Finns i sjön och vi brukade spela vänd-åtta. Å så bjöd hon ibland på röd saft (vinbär) och kubb eller någon annan god kaka. Farmors pepparkakor. Det är "riktiga" pepparkakor. De smakar som pepparkakor ska. Sen har jag andra recept på peppisar med citronsmak o andra kryddsmaker o tillome vita pepparkakor, men farmors peppisar är vanliga julpepparkakor. Fast det där med recepten från förr är ju lite vanskligt. Mjöl i lagom mängd...  Vad fan är lagom mängd?? Vissa saker tar man lite på en höft, men att baka kan ibland kräva millimeterprecision för att inte kakorna ska bli stenhårda eller för lösa. Ofta är det det första som händer. Man tar i "lagom" med mjöl - för stunden. Att degen sedan står till sig och blir stenhård kommer man inte ihåg.... Försök att baka med halvbrunnen cement.... Spelar ingen roll att det doftar peppar-kaksdeg. Cement är det i alla fall.

Min lilla farmor med blommiga städrockar och broderade förkläden. Helvita i tunt tyg med en broderad ranka någonstans. Eller påsytt bomullsband. Hon var inte mycket för krusiduller, min farmor. Fast hon hade plastblommor i amplarna på uteplatsen. Och begonior i fönstren. Och de ständigt närvarande röda pelargonerna. Blommor jag alltid haft svårt för. Hos mig skräpar de så mycket. Fast de är söta och ska finnas i vissa hem. Så är det bara.

På bilderna nedan är farmor ganska rund om magen och kinder men det ändrades hennes sista år. Hon var liten och späd som en sparv innan hon gick bort, drygt åttiofem år gammal.

Artonhundranittionio. Farfar var också marsbarn och föddes den 9 mars 1888... Det ni!

Farmor o farfar, i slutet av femtiotalet/början av sextiotalet

Farmor i köket

Farmor fiskar med störstebror. Nån gång i mitten av sextiotalet.

Alla foton: Störstebror

Tema nr 274 Spegel

87/365

Fortsätter på retrotemat när jag ändå är igång. Här är en annan bild av spegeln med orange plastram jag visade i TisdagsTema igår. I spegeln visas nåt annat retro som tillsammans med TisdagsTema var mitt val av bild till 365-an igår. Mina fina retrotryckta vårgardiner hänger lite hipsohajso här. Maken vill ha insyn, eller snarare utsyn genom fönstret och har hängt upp längderna över kappan. Snyggt va? *blech*
Upphängningshålet på baksidan av spegelramen är lite nött och trasigt men jag hoppas att spegeln ändå ska hitta en bra plats på väggen nånstans, nån gång. Jag älskar den här lilla badrumsspegeln. Den förtjänar ett bättre liv än att hänga på den kalla utedassvägg den en gång hängde i en massa år. SvågerTvå fick den tillsammans med allt annat i stugan när han köpte den för ett tiotal år sedan.

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2010 hos akson

Ordlös Onsdag