Kära barn. Kom hem i ett stycke är ni snälla. 

De for o hälsade på moster igår kväll o som väntat hade de närkontakt med skogens konung. O kronprins. Eller drottning. Eller nåt. Två älgar dök upp ur skogen o skrämde halvt ihjäl Klimpen. Dotra körde o hon lät OK när jag pratade med henne men Junior fick skrämselhicka. Bra iofs att det händer tidigt i deras körkorts-karriär så de inser att de inte är odödliga. Speciellt när det gick bra. Hade ju varit lite jävla jobbigt om det inte gått bra. Men kanske lite väl häftigt att det händer på deras första egna biltur... 

Klimpen som färdats efter mörka vintervägar tillsammans med Lindblomman hela vintern. De har väl haft en jävla tur som inte stött på en enda älg hittills. Eller åtminstone inte haft alltför stor närkontakt med dessa varelser. De är skrämmande när de kommer nära. O man är hiskeligt liten, även i en bil. 

Nä. Snart är de hemma igen. Om vi får tag i biljetter till dem. 

Earth Hour då. Tittade runt i kvarteret o det lyste lite här o var. Kråkan o jag släckte alla lampor o tände mysljus i stället. O doftljus. 

Åter till ordningen. Dagens melodikryss. 

Dagens första uppgift handlade om ett efternamn. "Ja, han verkilgen heter så". Men jaha. Tommy Nilsson och hans namnbyte har ju varit mycket debatterat den sista tiden. Black. Eller BLACK. Med ett upp-o-nervänt V som a. Likt Pink med hennes upp-o-nervända i. Bättre än en häst i alla fall. Fast idag var det ännu en Tommy Nilssonsk ballad som spelades. Öppna din dörr. Fast å andra sidan kanske han kommer att göra powerballader sen då under namnet BLACK? 

Det verkar ju vara lite hinder med det där namnbytet när hela draveleliten ska lägga sig i o tycka. Då kan man ju ta en spång över vattnet o gå nån annastans. Äh. Dagens första dragspelssång hördes för nästa kryssadress-er. Hela tre stycken. Om Kalle. Vilken Kalle? Jo, Kalle. Vilken Kalle?? Jo Kalle Kalle Kalle Kalle på spången. 

Vi går från en gammal svensk film till en film från en gammal bok. Den är äldre än filmen om skånske Kalle. Böckerna han skrev, J.R.R Tolkien. Böckerna om Härskarringen. Eller som den översattes från början, Sagan om ringen. Underbart vacker filmmusik. 

Sad. Det är en ny låt från Elton John. Han lever än! 

Åsså Roland Cedermark med sitt gladjazzsdraspel. *isch* Två solröda segel. Heter den så? Tror det. 

Vi seglar in mot mot stan i solnedgången o kollar in Skyline-n. Med David Lindgren. 

Mer dragspel. Med Kalle, vilken Kalle jo, Kalle, vilken Kalle jo, Kalle - o Ebbe Jularbo stannar vi till i lekstugan o drar en vals. Vals i lekstugan. Skulle vara med dockor då. Andra ryms inte att dansa vals!  

Inte heller kan vi dansa mambo där. Dansa min docka. Det funkar ju. Mambo No. 5 gjordes för många år sen men den vi hört mest är Lou Begas version från 1999. Lou heter egentligen David Lobega, tänka sig och kommer från Tyskland. 

Vi drar lite längre söderut i Europa o lyssnar till en filmmelodi igen. Vi hamnar i Grekland men för ovanlighetens skulle illustreras detta inte av Mikis Theodorakis musik o filmen Zorba utan en äldre o svartvit film, Aldrig på en söndag.  

Mer film. O en låt vi väl hört hundra och en gånger. En officer och en gentleman heter filmen med Richard Dere. Up where we belong är titelmelodin. Fast utan texten, normalt sjungen av Jennifer Warnes och Joe Cocker. Nädå. Han hade letat fram en gammal gitarrgrupp igen. The Shadows. 

Disciplin, vänskap och kärlek. Kanske inte helt i den ordningen men det fanns där. Man ska leva för varandra. Det hörde vi på Svensktoppen en gång i tiden. Trio me' Bumba spelade o sjöng denna klämkäcka svensktoppslåt, så typisk från tiden. Idag låter låtarna på Svensktoppen helt annorlunda. 

Nästa låt är väl inte där än? På Svensktoppen? Nä, hittar den inte på listorna. Låten som borde ha vunnit Mellon i år. Som vann svenska folkets röster men inte tyskarnas av nån anledning. O grekerna var inte med men Cypern gav honom en tia. Trodde han skulle gå bättre med tyska jyrun. YOHIO. Heartbreak Hotel. 

O med det tar jag ett break från krysset för denna vecka. 

Det var en intressant timme. Ibland är det kul att lyssna på Barnaministeriet och idag handlade det om Gustav o Erik, de överintelligenta tvillingarna från Danderyd. Ungarna som hoppat fyra klasser totalt. Ingen första klass utan direkt på andra. Sen upp till fyran, innan de hoppade till sexan för att idag, tio år gamla gå i sjuan. Lite (pyttelite) tioårsmentalitet men mest lät de som betydligt äldre ungdomar. Duktiga grabbar. Väl-artikulerade. O läser kinesiska!? Iofs ett av världens största språk men dock.... Fantastiskt :) 

Tema nr 74 Fotograf

82/365

Kanske en något tydligare spegelbild än gårdagens 365a... ;) 

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2013

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.