Halvtid i krysset så jag börjar väl med inlägget då. Skönt att nåt är som det ska i etern när nu Kvarnström gått i pension. Hann inte skriva nåt mer innan sista underbara låten tonar ut. Men vi börjar väl från början då. 

Med bland annat Tunna skivor sjöng Siw Malmkvist ett potpourri av många av sina låtar. 

Curt Haagers gav oss sen en signaturmelodi till nåt som kallats Världens bästa teveserie. O jag har inte sett den! Den är dansk o heter Matador. 

L'important, ce la rose, l'important, ce la rose.... Gilbert Becaud sjöng på franska, något som Östen Warnerbring brukade sjunga för oss på svenska. 

Du som går förutan mål
ensam i den kalla vinden,
du som går omkring i staden
kall som stål.
Du som saknar så din vän
som har lämnat dig för andra,
som sin egen väg vill vandra,
sök förstå;

Glöm ej bort - det finns rosor,
glöm ej bort - det finns rosor,
glöm ej bort - det finns rosor
överallt.

Vi skriver in ej och rosor. 

Nä, vi glömmer det där med blommor trots allt o trallar om nåt annat. Turalleri o turallera. 

Trallar man nog mycket o länge hamnar man kanske i Euphoria. Det gjorde hela Europa när Loreen sjöng i Azerb, Azurb, Azerbad... eh Baku och vann hela Eurovisionsschlagerbalunsen. Heja Lynda Woodruff. 

How much is the doggie in the window? Eller Vad tar ni för valpen där i fönstret? Patty Paige sjöng den på engelska. 

Åsså en roman, en film och en låt jag inte läst, sett eller hört. Eller jo. Hört låten har jag gjort. Det är en frukt. En Lime. Fast nu var det ett namn på en figur. 

Stig Rolands. Jisses. Mjölnarens Irene spelade de i alla fall. Eftersom pappa är mjölnare är det väl vad han framställer. Mjöl. 

Zarah Leander. Hon bodde i Tyskland i många år. Där gick hon under namnet Die Leander. O sjöng om matroser. Eller Matrosen. På tyska... Skepp o'hoj. 

Åskan har gått i stora dela av landet inatt. Kollegor till mig har stått still efter järnvägen för åskan kan ställa till med mycket där! Ja, I denna ljuva sommartid händer mycket. Sone Banger spelade för oss. 

Från Bergman till buskis. Så beskrev Eldeman honom och hans repertoar, Tor Isedal. Joe Hill sjöngs för krysset. 

Kurt Spjuth. Alltså. Var gräver han upp alla underliga skivor och artister? I sitt eget enorma utbud av skivor förstås. Den lilla vita duvan spelades annars in av Mats Rådberg och Rankarna. 

Vi slutar dagen med en av mina absoluta favoritlåtar i sommar. Vem älskar inte Kalle Moraeus och hans nya skiva Komma hem? Så underbart go'! 

Nu känns det bra jag är glad

Det är sommaren som kommit tillbaka igen

Och allt är grönt, ja nu är livet skönt

Nu känns det bra jag är glad

Det är sommaren som kommit tillbaka igen

Och allt är grönt, för nu är livet skönt

Om sommaren 

O jag blir så gla' av att höra den!  

Keep on Jogging. Pop o politik. Alltid lika intressant. 

Tema nr 196 Minne

208/365

Sjømansmonumentet i Narvik. Till minne av de krigsförlista sjömännen från Narvik under första världskriget. 

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2013

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.