Sovit som ett barn inatt. Trött. Att man överhuvudtaget kunde somna igår är väl ett under i sig. Trodde hela världen skulle blåsa bort. Det enda som gav sig iväg var grannens tält. Mowahahahahahahahaaa. Nu ligger det som ett förvridet skelett på gården. Upp o ner som en skalbagge utan chans att komma på rätt köl igen. Benen har kroknat o vikt sig. 

Tältduken har de klämt in i en liten skåpbil såg jag. Den fladdrade som fan i stormarna igår kväll. Kanske de flyttar skiten nu då? Har inte plats för den där på gården till vintern med alla bilar som också ska rymmas. För att inte tala om snöröjningen. 

Söndag. Arbetsdag. Har jour. Än är mobilen tyst. Hoppas det förblir det resten av dagen också. Halva har gått. Lika mycket kvar än. 

Tvättar babykläder. Just nu ligger en packe handdukar o lakan o annat smått o grått i maskinen. De vill ju inte gärna tvätta i sin tvättstuga. Kort om tid o vem som helst kommer in i tvättstugan. Tror brorsan hade ett nyckelsystem i förra plejset de bodde, som gjorde att man inte kunde ta sig in i tvättstugan när man hade tvättid. Nån annan än den tiden tillhörde alltså. Hos Råttisen ser det annorlunda ut. 

Hon kände sig utsatt häromdagen när hon åkte upp i hissen. Två killar delade hiss med henne - o klev av på samma våning. De har en flyktinglägenhet på samma våningsplan. Killarna var ryssar o de pratade med varann o tittade på henne o skrattade. Hon tyckte det kändes otäckt. Kan ju inte sätta mig in i hur det var då jag inte var där, men de KAN ju ha tyckt att hon var snygg o kanske fnittrade åt hennes bula på magen? Fast å andra sidan kanske de tänkte nåt helt annat o då är det plötsligt inte kul längre. Det bor en del invandrare i huset o hon vill inte nyttja tvättstugan av den anledningen. O så bor det en del annat löst folk där. Så är det i stora flerfamiljshus. 

Hur som helst lovade jag tvätta åt dem så de har nåt rent när de kommer hem med gossebarnet. Snart är nog första maskinen klar. 

Tema nr 326 Tio

286/365

Ha, igår hade jag temanummer tio. O här kommer tema tio. 

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2013

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.

Ni har fått vänta en stund igen. Arbetshelg! Hann faktiskt lösa krysset i direktsändning idag men har inte haft tillgång till dator förrän nu. O vårt alldeles nya barnbarn har tagit upp min första datortid här.... Nu måste jag bara leta fram mina noteringar. Nånstans på baksidan av en tidtabell :) 

Vi börjar lördagen i partystuk. Yes Sir I can Boogie. Spanska Baccaras vinstlåt från Eurovisionen för sådär hundra år sen. Noréns spelade en poppig version av den. 

Nåt annat poppigt. Eller konstigt. Eller nånting. Solvallavals. "Sjöng" gjorde Stig Järrel. 

Ett storlopp på Valla är alltid en fest
i veckotal före så snackar man häst
alla fantaster har sin favorit
till någon körsven man sätter sin lit

Gösta o Gunnar o Sören Nordin
Fisk-Olle Persson o Nisse Sundin
Vem som skall vinna vet nog ingen alls
Blott att det ska trådas en Solvallavals.

Hovkapellet under Gösta Theselius. Stallhumor? 

En evig sång,
just den om kärleken.
En evig sång
som hjärtan rör. 
En önskan om att hela jorden ska anammna den.
En evig sång,
som läker sår o ej förstör.

Thore Skogmans melodi spelades på trumpet. O gitarr. O annat. Bengt Hedins. 

Så lite genrebyte igen. O en helt annan text... Vill ha dig.... Ljuva ungdomstid! 

Vi har gått i samma klass i snart ett år
Jag har gömt mina känslor så gott det går
men när du tittar på mig ibland så river du muren
som jag byggt upp

Vi går i första ring, men jag fattar ingenting
Jag borde lyssnat bättre men vad ska jag ta mig till
när det enda som jag tänker på är din mjuka kropp
som kan bli min
Jag vill, åh!

Vill ha dig i mörkret hos mig
tiden den stannar när vi rör vid varann
Åh, jag lättar, jag flyger, jag svävar fram
låt det aldrig ta slut

Freestyle från tiden innan de blev Style. 

För att få till det i mörkret kan man ju alltid ta in på hotell. Jag vet ett litet hotell. En tango med text av Jules Sylvain. 

Jag vet ett litet hotell, 
som har ett wienerkapell.
Där ska vi drömma ikväll, 
till melodin. 
Du ska får höra hur sommarvindar, 
sjunga i parkens lindar, 
kärlekens sång som föddes en gång i Wien. 

The Steelmen spelade. 

Vi tar en helt annan dans och gör som Agnetha, Dance the Pain Away. Fältskog förstås. Hon har ju fått en rejäl comeback med sina nya låtar. Bra låtar! 

Åsså bli're klassiskt. Vår granne från Finlandia. Jean Sibelius. 

Det slår väl inte direkt gnistor om den musiken men den är maffig. Eller ja, det smäller på sina håll. Rätt maffigt är också slutnumret i Grease. För krysset spelade Eldman ett potpurri med John Travolta och Olivia Newton-John. You're the one that I want, Greased Lightning, Summer Nights. 

Om det nu inte slår gnistor kanske det i alla fall gnistrar lite? Beethoven skrev det stycke som kapades o blev Blinka lilla stjärna. András Schiff spelade för oss. 

Om du ser en stjärna falla är det garanterat inte en sådan - utan en Satellit. Ted Gärdestad spelade den i Mellon 1979 - året efter att Grease gick upp på biograferna! Idag hörde vi en finsk version, Tekokuu med Kari Mikkonen. 

Vi silar väl lite i stjärnfallet då och bereder en väg. Bereden väg för Herran. Janne Lindgren illustrerade detta. 

Ett Herrans liv. Den hette Life of Brian i original. Ett helt annat liv sjöng Anna Bergendahl om i Mellon 2010. This is my life. Med det livet gick hon vidare till ESC, men slogs ut i semifinalerna så Sverige fick kvala in igen. 

Anna fick dessutom ta av sig sina röda skor inför Eurovisionschlagersemin. Smygreklam göre sig icke besvär. Ulrik och Mikael Neumann avslutade dagens kryss med just Ta av dig skorna. 

O där var dagen nästan slut. Liksom jag efter några tidiga skift. 

Har bett Dotra att ösa över mig foton på Underverket. Hon har förstått det hela. De har besökstider på BB i Gälka men jag är för trött för att ge mig ut på vägen o besöka dem. Väntar nog tills de kommer hem igen så får de ta igen sig i lugn o ro o lära känna gossebarnet. O få igång amningen. Vilket tycks fungera :) 

Sen ska Mommo fotografera så pekfingret glöder ;) 

Foto: Den ömma Modern

Makalöst. Det var det där med 6th Grade of Separation. Hela världen känner varann inom sjätte led. Än en gång har det visat sig vara sant.
Jag har en kompis från min tid på bokbinderi som jag träffat igen via Facebook. Hon jobbar med min brors styvson (typ - de är på samma arbetsplats). Jag visade en annan kompis bilder från stationen i Abisko, där hans mamma växt upp. Binderikompisen bad då om bilder från KIA, för hon jobbar med den driftplatsen - på håll. Från Borlänge.
OK. Jag skickade några foton o när hon tackade, frågade hon samtidigt hur jag kände en viss T i min vän-lista. Funderade. Jag har just blivit vän med en T o anade att det kanske kunde vara han. -Vi har barnbarn ihop!
Själv hade hon gått i skola med honom i Västerås. *jisses*
Världen ÄR liten.
Lika liten som vår Herr Ollivander.
Som en annan kompis. Har aldrig träffat honom live, utan bara köpt och sålt dockor från o till honom. Vi samlar på Barbie båda två. Han har också ett namn på T. O han pratade en gång om en tårta till eller från sin sambo som delar samma namn men utan h. Th / T. De bor i Blekinge o jag funderade lite när jag såg att han (Tuh) var från Dalarna ursprungligen. T utan h är vän med en gammal klasskompis till mig, från lekis till nian. De har gått en journalistutbildning tillsammans. Makalöst.
Eller samlarkompisen från Stockholm som flyttade upp till Falun för att hon träffade (förra) kärleken på en MC-träff. Jag känner henne genom Barbie. Ett tag senare träffade jag ett par av hans (fdK)/ våra gemen-samma vänner på FFF (Falu Folkmusikfestval) o vi pratade. De nämnde honom (som jag OCKSÅ jobbade med på nyss nämnda bokbinderi) och jag i min tur pratade om HENNE. -Ehhh. Vänta nu. Hon är från Stockholm o du bor i Kiruna. Hur fan kan DU känna henne???
-Hahahaaa. Jag kände henne långt innan ni.
O så var det ju. Kärleken byttes ut men kompisskapet består.

Tema nr 10 Avslappnat

285/365

De kan de. Katterna.

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2013

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.

Den går hit, den går dit, den går runt en liten bit
Den startar på ett kick, det är en makalös manick

Nån form av kick-offbild från USA. Tycker den är skitahäftig. 

Ingen aning om vad de ska kicka off. 

Ja, tänk vad siffror kan betyda. En rappakalja av nummer som började med ett nummer o slutade i ett par nummer för smått. För tidigt. 37.
Eller slutade. Det är ju nu det börjar!!
Lille, med betoning på lille, Ollivander har sett dagens ljus och får tillbringa sina första prematurdagar dagar i en låda med glasväggar. Alla mår bra o det gick bra, även med droppvärkar. Fortare än för undertecknad, när första barnet (o gossebarnets motsträvigt stolta moster) bestämde sig för att göra världen bekantskap ett par veckor för tidigt. Men hon var ju lite större. Det är en liten skit. Herr Ollivander.

 22 dagar kvar. Han hade bråttom, lilleman.