Bra eller obra? Jag blev fyra timmar sen hem - övertid på övertiden. O hade vi haft bara en bil, skulle Kråk blivit sådär lagom sur att behöva fara ut igen o hämta sin gamla mor. 

Hade ju jour idag. 6-18. Men den var redan bytt till en tur. En kollega har just blivit pappa o jag fick hans tur. En heldag i Svappis. Jippijoooooo. Som blev mer än en heldag. Problem med lastning o guvedvad i annat tåg. O min lastning blev försenad. Sen var det växelproblem i Råtsi. O stackars Anita som gick ut tidigare för att möta mig med bilen. Hon kom ihåg att hon måste skotta ut bilen från snömängderna o gick ut innan jag ringde henne. Så for hon till avbytesplatsen o satt där o väntade. O väntade. O väntade. Som sagt. Växelproblem o det blev ytterligare en dryg timme sent. Var lite rädd att bromsarna skulle frysa fast. Det hände inget med dem tackolov. 

Även om jag drog ur kupévärmaren var min bil lite inspirerad av Elsa och hennes isslott när jag kom tillbaks o stämplat ut för att åka hem. Väl inbakad front- o bakruta. Bilen stod ju i garage med kupévärmare under natten o var alltså sådär lagom varm i morse när jag drog till jobbet - o surfade på snötäcket på E10 med min lilla, låga, tvåhjulsdrivna bil. Det har snöat o snöat o snöat o snöat i ett drygt dygn. 

Nu är jag hemma o slappnar av lite med Doctor Who. I morgon står väl ett bankbesök på agendan. Eller nåt. 

Tema nr 138 Iskallt

17/366

-.

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2016

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.

Madre Mia. Snön vräker ner. Vindrutetorkarna på loket har korkat igen av snö o is. Kråk tillbringade en bra stund med att hitta mörkgrön plåt under det tjocka, vita täcket. Jag ångrar att jag inte bad Maken köra mig i morse så kunde jag lifta hem med pigan i stället. Nu kommer vi att ha två igenkorkade bilar. Korkat...
O jag hoppas hitta hem från förarbytet ikäll. Vem räddar mig när jag fastnar i meterdjup snö?

Åsså pratar de skoterkörning i radion. Norge har släppt skoterförbudet i fjällen men svenska förare göre sig ikke besväret att ta maskinerna över gränsen. Norskarna lever rövare i svenska fjällen. Är de rädda för repressalier? Bara skoterhuliganer som inte beter sig.

O Maken ska köra till Boood'n idag. Huff.

Jag som så stort tänkte ta mig ut i helgen o fota SOLEN som återvänt till oss efter jullovet. I torsdags lyste den ovanför kanten på Kirunavaaras raskant o jag tänkte, fredag. Då är jag ledig (om jag inte får nåt jobb under jouren). Men vad hönde då? Freja bestämde sig för att städa ur Valhalla o derog runt en massa damm - med hjälp av Kung Bore. Det var gröttjockt. Snö o låga moln. *hmmppfftt* 

Stopp i 365an igen. Hade några grejer på G men det har inte funnits tillfälle att göra nåt av det. O nu verkar det försvinna helt. Hade hoppats fp ha husaet för mig själv i helgen men Maken stannade hemma några dagar extra. Kan som inte stöka med dockor o annat när jag har honom kring mig. 

Fick mig ett par extra timmar på morgonen men det vete sjutton om jag blev mer utvilad... Krysset är i alla fall avklarat o inskickat. 

Vi började ute i den vilda västern. Bröderna bröderna bröderna bröderna Cartwriiight...! Hur många sjöng inte med i melodin från Bonanza, som inte hade nån text alls, men folket gjorde en. Teveserien som handlade om pappa Ben Cartwright och hans tre söner. 

Oh! I wanna dance with somebody
I wanna feel the heat with somebody
Yeah! I wanna dance with somebody
With somebody who loves me

Fantastiska Whitney Houston. 

Vi återvänder till tevens förtrollade värld och tar oss till svensk-danska gränsen och Bron. Chior of Young Believers heter den danska gruppen som gör signaturmelodin. 

De jagar skurkar fram och åter över Öresundsbron. Hade de fortsatt till Kardemomme by i Norge hade de kanske hittat Kasper o Jesper o Jonatan. De som i Sverige ingick i Folk och rövare i Kamomilla Stad. Kardemumma blev kamomill. 

Lennart Palm i Lerum drog nästa bidrag så vi fick ju inte höra den provokativa texten. 

Illa, jag mår illa
då fröken Christer snubblar till och råkar spilla
så att fru Bindefält får sås på kragen, över magen,
Usch vad jag mår illa, jag mår illa
av att se Alice laga råbiff med Camilla
Och ser jag Bruno, Malou och Casimir
då går min gräns för vad jag pallar med,
då slänger jag Svensk Damtidning och spyr.

Magnus Uggla gav hela kändissverige på käften 1989. 

Inte illamående men hjärtvärk hade Bonnie Tyler. På svenska lät det så här 

Om du går nu,
vänder dig och går nu
Kanske så förstår du,
att det måste ske

Om du längtar sen
ångrar dig och längtar sen
för du kanske ser den
stora ensamheten

Stefan Borsch stod i fronten av Vikingarna på den tiden. 

Hello from the other side
I must have called a thousand times
To tell you I'm sorry for everything that I've done
But when I call you never seem to be home
Hello from the outside
At least I can say that I've tried
To tell you I'm sorry for breaking your heart
But it don't matter it clearly doesn't tear you apart anymore

Mer hjärta och smärta. Den här gången är det Adele som gjorde sin fantastiska låt, Hello. Har du sett henne åka karaokebil med James Corden? Jag såg klippet för ett par dagar sen - innan det dök upp överallt i nyhetsflöden och omtalat-sidor. Så bra! 

Sen drog Eldeman en av sina konstiga dubblar. Melodierna hade det gemensamt att det var två kvinnor, en av dem ung tjej då det begav sig, som tävlat i Melodifestivalen med dem. 1983 var det första från, Carola med sin Främling och det andra var Högt över Havet med Arja Saijonmaa. Eller inte, för de var instrumentala. 

Vi stannar i Mellon. En av sångarna sjöng Uggla om i sin låt ovan, Christer Lindarw. Den andra var Lasse Flinckman och de utgjorde ju After Dark. La Dolce Vita. 

Så talade Zarathustra. En av många Strauss skrev musiken som illustrerade en skrift av Nietzsche. Fast vi skulle ha den tyska titeln, Also sprach Zarathustra. 

Inte vilse i pannkakan tack o lov, men väl en saga om pannkakan. Inga Gill läste för oss. 

O vi slutade med husdemolering. Eller rivning då. Trettiofyran. 

Ja nu är det slut på gamla tiden
nu är det färdigt inom kort.
Nu ska hela rasket rivas,
nu ska hela rasket bort.
Så jag tar farväl
och stora tårar rullar på min kind.
Nu är det slut på gamla tider,
nu går trettifyran i himlen in

O där avslutar vi dagens krysslek. Ha det gott i snöyran! 

Tema nr 72 Frostig

16/366

Det är sällan perfekta förutsättningar för mig att fotografera den här årstiden. Endera är det mulet eller så jobbar jag. Så var fallet här och det är fotat i nattsvart mörker - med starka lampor som ljuskällor. Detta gör att snön endera blir pissgul, eller får en konstig blågrön nyans. 

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2016

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.

Varför i glödheta håvete kan jag inte sova? Igår hade jag kunnat sova åtminstone två timmar till. Var trött hela da'n. Hörde när Kråk fixade kattmaten i morse. Hon är fenomenal på att smyga men locket till kulorna skramlade till. Maken vaknade nånstans i den vevan o han känner inte till koncepten smyga eller inte väsnas. Sen hoppade Tyroristen på handtaget till sovrumsdörren. Huff. Trött. T R Ö T T!
Jaha. Ska man kliva upp o dammsuga då, i väntan på MelloXet? Tvätta sängkläder? Fast jag helst av allt hade sovit de där få timmarna till klockan ringer? I morgon ska jag upp före fan o natten mot tisdag är det jobb. Kräkskiftet. O jag kör hem. Nä! Faktiskt inte.
Nä. Blerrk. Morr. N.

Huff. Storpigan är kluven som ett äpple i en paj o vet inte vilket ben hon ska stå på. Hon har beslutsångest över en lägenhet o eventuellt köp av densamma. Hon inte vet hur hon ska göra o ringde mig för en stund sen. De har lite att göra på jobbet i just denna stund så hon tog några minuter till att prata med sin mor. Hoppas gumman kommer till nån form av beslut. Hjärtat vårt. Det är nära lillasyster, vilket gör att det faktiskt drar mer än hon funderat på. Det är en fin lägenhet o nära till affären. Inte speciellt närmare till jobbet men den har andra fördelar. 

O direkt sätter Maken igång o planerar hur det ska bli med rummen o att sonen ska ta över. Nej, nej och åter nej. Rummet är MITT. Han bor ju inte ens här - o klarar sig med sin stol o bord o säng. O flyttar vi ut allt från hans rum, blir det mer plats där. Herre jävlar. Jag har väntat i tjugo år på att alla barnen ska flytta ut. Nåja, fem år, typ. O han tror att det ska bli 1. Ett gästrum.... ???? 2. Sonens rum?? Nej, nej o åter nej igen. Nu är det mammas tur. Punkt o slut. Vem fan ska bo i ett gästrum hos oss? Hans syskon - somn ändå bor hos hans bror eller andra vänner när de kommer? Hans mamma som dog för tio år sen? Kompisen han slutat umgås med? Min familj?? De vet inte var Kiruna ligger o har ingen som helst anledning att komma hit. Skulle nån komma så finns det extra rum i föreningen att hyra. Eller låna för den delen. Vaddå gästrum?!??? Våra barn bor i stan o de kompisar vi umgås med bor i stan. Andra träffar han på annat håll o ingen, INGEN har en anledning att komma hit. För att fira en födelsedag?? Nä. Bröllopsdagen fixade vi på Biskopen före jul. Med Halt som enda "gäst". Vem fan ska hit o bo hos oss? Mina dockkompisar kanske vill komma upp - o de har inget alls emot att bo i ett rum fullt av dockor. Hans jaktvänner har inget i Kiruna att göra. HAN ÄR JU ALDRIG HEMMA SJÄLV!!! *HUFF* 

Nä. Mitt rum. Så de så. 

Om hon nu flyttar. Jag börjar inte planera nåt innan hon vet vad hon vill. SÅDESÅ! Sen vet vi inte om lägenheten faktiskt ÄR såld eller inte. Vore ju jäkla typiskt när hon nu kan tänka sig att skaffa eget. Inte för att jag tycker att hon ska flytta ut, utan för att hon ska ha ett eget liv. Bara hon inte blir för ensam däruppe. Det är en stor farhåga jag har. Lillasyster får titta till henne ibland. Tills de köper hus. *suck* Älskade barn.