Som sagt.... 

 Saxat ur Just One Sip. 

Har en fundering som rotat sig fast i medvetandet efter att ha läst några av Katie MacAlisters böcker om Dark Ones. Skriver det här på mobilen medan jag väntar på att börja jobba - eller snarare att tiden är lagom att traska bort till jobbet och mitt sista tåg innan semestern. Det kan bli lite all over the place eftersom jag skriver medan hjärnan arbetar i bakgrunden. Och det är just det jag vill adressera här. Just nu.
Det är en konst att skriva. Att skriva levande och beskrivande. Att få språket levande och flytande och förmedla ett budskap på ett korrekt sätt. Mitt skrivspråk har mycket att önska. Oftast skriver jag talspråk. Eller något som är väldigt nära. Börjar meningar med och eller eller. Som synes ovan. Eller så gör jag just så. Sätter en punkt där det egentligen ska vara ett kommatecken. I don't give a hoodlom about that. Har ni hört Victoria prata? Jag lyssnade på henne när hon höll nåt tal i Pridegalan. Hon talar i ordmeningar. Lång. Samt. En. Sta. Vel. Se. I. Ta. Get. Kan bli lite långdraaaaget. Övertydligt.
Jag läser mycket. Mest sån't som kan anses vara skräplitteratur. Jag ids helt enkelt inte läsa de "stora" författarna. Sitter hellre med kiosklitteratur av snuskigare slag. De kan vara väldigt ytliga och likriktade. Alltså "likadana". Jag har en känsla av att de inte skulle få några läsare om språket var undermåligt och alltför fattigt. Det de kanske saknar i uttryck och meningsbyggnation tas igen av inlevelse och en förmåga att beskriva. Göra det levande. Ett exempel är böckerna i Grey-trilogin. En del uttryck återkommer. Och återkommer. Och återkommer igen. Eftersom jag inte har böckerna tillgängliga kan jag inte leta fram konkreta exempel. Men böckerna är fängslande - och mycket mer åsyftandes än bara de handfängsel och slipsknutar som finns i historien om Ana och Christian. "take no prisoners" är ett uttryck som ofta ses.
En annan författare jag just läser (ovan nämnda Katie MacAlister) har ett uttryck som återkommer minst en gång per bok. Tror inte det var med i nån av de första två eller tre så det är nåt hon tagit upp med tiden. "It's neither here nor there". Jag kommer på mig själv med att vänta på det där uttrycket. När? Var? Hur? Varför? Vissa saker fastnar. Jag har också ett ord jag skriver mycket. Dock.
O nu vandrade hjärnan iväg så långt från ämnet att jag inte ens vet hur jag ska knyta ihop den här ordsäcken. Men. Det är väl så hjärnan fungerar. Tusen och en saker bearbetas simultant därinne i hjärnbalken. Innanför pannbenet. Det surrar och snurrar och tankarna far i alla jordens väderstreck - samtidigt. DET är dock neither here nor there. Återgår väl till de där Dark Ones en stund innan jag far hemöver och hoppas att dimmorna lättat på fjället. Får se om det går att reda någon ordning i allt detta sen. Eller så lämnar jag det precis som det är. Skriva är en konst. Och att skriva så att alla begriper vad man vill säga? Det är nog en än större konst.

Ja, jisses.... Jag började skratta när jag läste Confession of a Vampire's Girlfriend. Plötsligt stod det "Tja, Fran" i texten och som svar "Hej. God morgon". Tog en nanosekund innan hjärnan registrerade att det var svenska insprängt i den engelska texten. De befann sig i Sverige i en liten håla som hette Benlös Vessla. Eehhhh... Jaha....? Mysko. Många underliga namn och ord. Katie MacAlister hade, enligt eftertexten hjälp av en svensk, men jag undrar hur mycket svensk svensk han är. Vikingahärta? Är det nåt gammalnordiskt? Jag vill ha in ett j där. Gör en googling på "vikingahärta" - o du får bara upp hänvisningar, bloggar, recensioner mm gällande denna bok. Vikingahjärta! Please. 

*valknut* - det är dock nåt fornnordiskt med tre trianglar som sitter ihop. Symbol för vikingakrigare. Typ. 

Åsså har vi Asatru.

AsaTRU?? Asatro. Försök få en engelsktalande att uttala namnet Ulf. 

Sen har de "spritfest". Ja, gamla Vikingaspöken hänger sig åt en massa knasigheter. Detta är dock alldeles rätt. 

Voj Voj. Fort går det. Snart har jag läst ut hela högen. Igen. *suck* 

Inte nu, men framåt kvällen. I alla fall på den här sidan gränsen. Jag ska snart bege mig över kölen, mot grannlandet i väst o deras närmaste kuststad. Till oss räknat. Två skift på raken har jag min värsta tur. Den där bagarturten när man börjar om tidigt tidigt tidigt på morgonkulan. Nåja. Ska väl inte klaga. Hade ju inställt i helgen. Två turer ska man väl fixa. Det är ju i alla fall inte de där ickiga kopplade turerna med 21-67/42-26 efter varann. Zombieskiften. Nä, jag får sova en natt mellan de här skiften i alla fall. Sen är'e helg igen. Så får vi väl se om Psf ringer ut en på nåt. De har så jäkla ont om folk. Nu?? I april?? Hur fasen ska det bli till sommaren när semestrarna sätter igång? Fattas bara att DA drar in min semester. Beordrar en till jobb. 

Maken drog till skogs i arla morgontimmen. Eller nä. Inte så tidigt. Men tidigt i mina ögon sett. Själv låg jag kvar i sängen efter han stack o läste ut ännu en av Katie MacAlister's böcker om Dark Ones. Fast den slutade inte riktigt utan fortsätter i nästa bok. Hon har lite kul "snodda" titlar på sina böcker. Zen and the Art of Vampires, Crouching Vampire Hidden Fangs. My Big Fat Supernatural Honeymoon. Fast det är inte hennes titel utan titeln på en antologi. En samling av flera författare med bröllopsresor i övernaturliga tecken. Vampyrer o häxor. Vardjur o annat. 

Stoppar ner CVHF i ryggsäcken o drar till jobbet snart. Eller nja. Om en stund. 

Slutar väl med att säga Sköna Maj Välkommen då! Äntligen. Nu eldar vi ut vintern. Häck Väck Vällingsäck. 

(o undrar hur många gånger jag får äta upp det där innan sommaren kommer?)

...att bara ligga kvar under täcket o göra (nästan) ingenting.

Helgdag på en måndag. Så kan det bli om man är lokis. Ledig idag. Skönt. Firade det med att ligga kvar i sängen halva dagen o läsa en bok. Nu funderar på jag på vad jag ska läsa nästa gång. Har en massa bokserier jag läser och några olästa böcker men frågan är om de jag har verkligen är nästa bok i kronologin eller om det är fler emellan. I ett par fall vet jag att det ska in ett gäng böcker så de rör jag inte, innan jag fått hem det som ska läsas före. Mycket övernaturligt är det. 

Läste just ut en bok som rekommenderats av bland annat bokhora. Angelologi, Änglarnas tecken av Danielle Trussoni. Min recension av denna låter som nån kommenterade. Bra första del. Oerhört trögläst andra del med en massa information och historia. Teknisk. Sista delen är tillbaks till nutid och det händer saker. Vet inte vad jag tycker om boken. Från början tyckte jag den var lovande med nunnan Evengeline i fokus och en kille vid namn Verlaine som söker information om något han egentligen inte förstår vad det handlar om o deras vägar korsas i jakten på information. Evangelines nyfikenhet ger henne lite predikamenter. Som nunna kan man inte ljuga och narras men det gör hon. Flera gånger. Andra delen gav mest huvudvärk. Det är mycket bibelcitat och som sagt, tekniska termer. Tredje delen och hela boken slutade lite i en cliffhanger.  

Det sägs att det ska komma en uppföljning till denna. Med tanke på slutet i första låter det som en god idé. Eller det skulle komma en uppföljare, i fjol. Tror inte jag sett den. Måste kanske gå o spana i internethyllorna. 

Jo! Det finns en, men bara på engelska ännu. Angelopolis. (titta inte om du inte läst första boken!) 

Åsså en bild jag tog i Narvik häromdagen för att eventuellt använda i 365an. 

Eh näääää..... Men väl Vamp Bob. Minns ni Vamp Bill? Tror den här boken är av senare datum än Charlaine Harris böcker om Sookie - om det nu var med i boken o inte bara i teveserien? Bläddrade ju bara lite förstrött i första boken o läste först den andra.  

Det här är en ny serie för mig. Katie MacAllister har skrivit en serie böcker om vampyrer, Dark Ones. Det här är snittat ur den första, A Girl's Guide to Vampires. Har bara läst några kapitel än och första var mest en transportsträcka för mig. Hittade inte riktigt in i boken genom det första. Kan ha berott på att jag var övertrött när jag läste den sent igårnatt. Kanske det bara var just en transport för mig. Kanske det ger sig med tiden o kapitlet kommer i fas med framtida böcker. I andra kapitlet kände jag att jag var på arenan igen o det känns bra.

Eftersom mitt klockslag snart är inne för att jag ska sluta jobba kryper jag nog i säng o läser lite till för att se om Raphael är en Dark One eller inte. Vampyr Bob. 

O SvampBob är en vidrig liten varelse från en av mina mer ogillade seriefabriker. Hur kan man ens gilla SvampBob Fyrkant o hans kompis Sjöstjärnan-vad-han-nu-heter? Sponge Bob SquarePants... Ja, jisses. 

Åsså gillar vi ju sär skrivning. Not. Fast nu är det en översättning som gått fel. Antar jag. Bikini Botten. 

*skakar på huvudet* 

Eller så kan man nöda med binde-streck. Har Rune Andréasson återuppstått som anställd på Nickelodeon?