Tiden rinner iväg. Pigan o jag har svamlat mest hela dagen idag. Haft lite ärenden att göra, medan barnet varit i skolan. Februari bara rinner förbi också. Fick inte till en enda 365a förra ledigveckan och får jag inte vara hemma o svamla med mina bilder kommer jag att få hoppa av de där utmaningen i år. Svårt när inspirationen inte finns. Det är bara snö snö snö snö. Det är det enda som finns i huvudet o kring skallen. O idag kommer det mer. En massa mer. Man orkar liksom inte hitta motiv under all snö. Det är vitt överallt. Om man hade samernas alla ord för snö kanske man kunde få till bilder, även för februari, men det hade blivit upprepning de luxe. Hann inte ens fotografera snöskultpurerna innan snön förvred utseendena på dem o ungar klättrar sönder dem. Det är skulpturer, inga klätterställningar men det struntar barn o deras föräldrar i. Ska se om jag fick ihop nåt häromdagen i alla fall. Mobilen dog, men några bilder drog jag av innan den tyckte det var för kallt. iPhön. Hopplöst i kallare än tio PLUSgrader. 

Det var ju det jag skulle göra. Satte en mobil på ringning för jag tänkte lägga in ett inlägg klockan 20.02 ikväll. Har spenderat hela eftermiddagen plumsande i snö och halkat o drattat på ändan och hackat is så skallen mindes inte exakt varför jag hade satt TRE påminnelser/väckningar vid kvart över sju, halvåtta o kvart i åtta. Jo, just det. Det var ju det. Palindromet. Det har talats vitt o brett om det o ALLA har nämnt det på Facebook idag. 20200202, vänd på det o det blir samma sak. 

Men som sagt. Jag hade mos i skallen när jag kom hem just när första signalen vibrerade i benfickan. O hungrig som fan. En sväng till svappis. 81an som är bäst av alla. Man åker ner o sover bort förmiddagen innan man vänder hem igen. Bromsprovet OK. Men detektorn gnällde att jag hade hjulskador på loket. Not. Båda sidor på en axel var på varsin lokhalva. Bullskit. Jag hade en halv tanke när jag kom ner till svappis att fan, de måste in på avisning. Bromsar o hjulområdena fullknökade med snö och isklumpar. Vagnarna likaså. Detektorn skrek o det blev STH10 o in till närmsta driftplats. Vilken inte är så i närheten o i uppförsbacke osv. Skiiitlätt att hålla tio uppför där, med ett fullastat svappiståg. Trodde gamla klasskompisen som skulle haft tåget som blev återanordnat skulle komma med nytt lok, men det var en av de nya förarna. Gick lika bra det. De hade typ samma motsvarande jour med sina inställda tåg. O den turen hade varit smidig o fin. Först tog tågledaren evigheter på sig att få in tåget (loket) i grafen.... Själva växlingen gick bra, för jag passade på innan kompisen kom, även om det blev lite smått mankemang även där, med en bortglömd växlingsavslutning, före sista rörelsen. Även kopplingen av nya loket mot vagnar gick hur smidigt som helst, med en Blankett 21 i bakfickan. Det var sen skiten satte igång. Vi gjorde ett snabbt (kort) genomslag och allt verkade funka. Fick grönt o där tog det stopp. Tåget rörde sig inte en millimeter. Det var bara att traska ut o kolla. Hittade två vagnspar som var bromsade. Gick en bit till. Ytterligare ett vagnspar. En bit till o hittade en till. Nääää. Två vagnar kan vi stänga av, men inte fler. Undrar hur det såg ut i slutet? Sista vagnen får inte gå obromsad.... Men jodå. Visst. Den låg till också. Vi släppte ut (eller in då) luften ur (i) alla bromsade vagnar o hoppades på det bästa. Lämnade kompisen vid sista vagn o plumsade fram de 750 metrarna till loket. Kollade att det var tätt. Drog till bromsen. O funderade hur jag skulle få kontakt med honom. Slog till tutan. Det där stället är liksom ett som internet- och mobiltäckningsgudarna har tappat bort nyckeln till, troligen i myren/sjön utanför. När jag tyckte nog lång tid gått för att bromsen skulle ha hunnit till sista vagn, släppte jag bromsen o signalerade igen. Så småningom såg jag ljuset från hans ficklampa i backspegeln. Helt slut klev han på. Frusen in i märgen, det var jag o är än, fleecebyxor o varm choklad till trots. Vad blev domen? Höll det? Är vi loss? Yes. O guuuud. Jahapps. Grönt hade vi ännu, flera timmar senare. Pådrag.... O NADA. Men va faaan? Tänkte. Kanske vi provar backa nån meter? Ringde fjärren o fick kör ut i aktern o slog i backen. Sakta, sakta bakåt o plötsligt släppte det. Nu är ni utanför. Perfekt. Då provar vi framåt. Lika sakta o försiktigt igen började jag dra framåt. Nja. Nja. Nja. Njaa-a-jooooo! Jooo! Det går framåt! Äntligen! Sex timmars övertid för ett jobb, som hade det varit sommar, kanske gett trettio minuter, eller den tid det hade tagit för kompisen att komma ner, koppla ihop, bromsprova o köra hemåt. Nu, mitt i vintern? Snö. Is. Snö. Is. IS. Iiis! Så jävla less. 

Nu har jag ledigvecka. En av de mest efterlängtade nånsin efter dessa tre veckor. O många dm nyfallen snö. 

Gubben är tillbaks i Långträsk med en massa nyfallen snö. Skottade i flera timmar. O då har han hjälp av sin fyrhjuling med plog. Hade en halv tanke om att åka ner, men jag är ingen vän av snörök och flingor på rutan, så jag bestämde mig att stanna hemma. 

Missade dagens PoGO-event för att det pågick medan vi var i det svarta hålet i Aptas. 

Vet inte vad jag ska göra. Önskar att jag hade whisky hemma, men icket. Å andra sidan hade nog en klunk gett mig ett sån't slag i skallen att jag somnar tvärt, här o nu. Ett slag. Ungefär som det Flink gav en motorhuv som gav honom kicken från nästa veckas Mello-delfinal. Grattis. Humör. Inte att leka med. O det har vi omkring oss här igen med blockeringar som följd. Så evinnerligt tröttsamt det blir. SLUUUUUUTA! Man måste för fan kunna kontakta folk om man behöver. Personer som är viktiga i en liten persons liv. Förbannade jävla svammel. Precis vad jag behöver en dag som denna. PRECIS. P-S-Y-K-O-L-O-G. 

O Ongen behöver glasögon. Liten då. Tur att kompisen har. Svårt att sticka ut för vår lilla älskling. Mormors hjärta.  

Ännu en dag med strul efter järnvägen. Laviner. Snö. Storm. Anade att mitt tåg kanske skulle bli inställt och ringde Op en timme innan mitt skift började o då hade de precis bestämt att ställa det ena, men klurade på en eventuell lösning för senare tåg - åka till möte med "mitt" tåg. Detta blev också inställt.

Fattar inte att de där snöröjarna ens får vistas ute i spåren. De kunde inte ta ett av områdena för att det är för farligt att vara där. Jamenvafan.... Ställ in verksamheten tills vinden mojnat då. De är ju OCKSÅ människor!! Vi sitter rätt säkert i våra lok, men går spänningen är det inget skoj. 

Tror herr Sjöstedt, Jonas i förnamn fick sig ett äventyr igår. Han var med på tåget före mitt, som precis hann passera lavinområdet innan det stängdes av. Han la upp en kort film på sin Facebook, kort = fem sekunder, men man ser vilket jädra väder det var norr om Nouljatunneln. Det brukar kunna vara som att åka från en värld till en annan när man kommer ut ur den från Abisko - eller tvärtom. Hoppas herr vänsterpartiledare tar med sig äventyret till Riksdagen, där han skulle tillbringa sin dag idag och meddelar andra politiker hur det kan se ut efter Malmbanan... 

Han fick rubriker i Fremover också, men artikeln är en Plus-tjänst. 

Tema nr 227 På snö

324/365

-.

Temalista 

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2019

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.

.. eller är det? Jo. Förmodligen. Lite bråkig bara med underkylt regn och strul längs järnvägen. Mycket rimfrost i tråden och persontåg som haft svårt att ta sig fram. Vallade dessutom en älg ett par km idag innan den hittade lite buskar o små träd att gömma sig i. Fortfarande på fel sida viltstängslet, men i alla fall inte framför tåget. Den hade gått åt andra hållet strax innan jag vände hemåt igen, men vet inte om den vek av o tog sig över stängslet igen, eller om den fortfarande var innanför nånstans i busksnåren. Tror det senare. 

Såg en örn i samma veva som den dök upp i morse. Igår såg vi tre örnar på hemvägen. O en jädra massa korp. Mycket påkört vilt längs spåren. 

Skickade döttrarna att köra exraid idag. Har fått två pass o jag var/är upptagen vid båda tillfällena. Nästa vecka, enda dagen jag inte kan. Så typiskt. De drog då in den åt mig iaf. En ny dexad boss. 

Eldar ljus här. Det är kallt idag. Och snöar. Snöstjärnefall är vad det är. Man riktigt ser stjärnorna falla ner framför lampan på ytterväggen. Stora fina stjärnor. Galet vackert. 

Dock är de inte helt lätta att fånga med mobilen. 

Mitt onda knä fortsätter vara ont, men det kanske rör sig åt rätt håll. Var ut o skottade lite vid mitt garage o halkade till så det var bara att ta myrsteg... Det har stått en bil mitt på gården så traktorn har inte skottat runt huset alls o jag kan nog inte köra runt med min låga bil i snön som ligger där. Ska packa bilen nån dag, men det blir på måndag kväll. Grannen var ut o skottade en del av gården i alla fall, men det är fortfarande snö runt om kåken. Får se när traktorn kommer nästa gång, om det står en bil på gården då också. Hänger nog mest på tiden på dygnet... Om den kommer, beror nog också mest på om det kommer mer snö idag. Förvisso snöar det, men det singlar mest. Några timmar av detta ger ju en del ändå. Vitt o fint är det. Snö snö snö. Vinter. 

Huff vad splittrad min skalle är. Tankarna irrar runt t alla håll o jag har svårt att få till nån redig tanke. Kanske ska äta lite "frukost". Har ju gått nån timme sen jag tog den där penicillintabletten. Som absolut inte får intas vid måltider. Blahablaha. När fan ska man annars komma ihåg att ta den? Frukost, lunch, middag. Men inte. Konstigt att jag inte ens är hungrig, men min hjärna säger nog att jag är det, just för det där med tankegången som inte fungerar. 

Så är min dag idag. Seg som sirap. Solen skiner. Traktorn har varit här o skottat. Eller försökt. Bil i vägen. Måste nog gå o flytta snön han drog upp vid mitt garage så jag kommer ut med min bil när jag behöver. 

O jag är vansinnigt lättdistraherad. Det plingar hela tiden i messenger från folk som har tusen frågor om allt möjligt. Tappar tråden. O lämnar den trådänden här o nu o går o packar ihop ett paket som ska skickas så kanske jag hinner få iväg det före jobbet idag.