Lite sent, men det har hänt så mycket idag så jag har inte haft en minut över till kryssblogg förrän nu. Sitter o halvtittar på Hancock samtidigt, fast jag har sett den så jag kanske fixar det här före midnatt ändå.... Hörde halva krysset i direktsändning, om än med viss störning. Så här får jag ihop det idag: 

Vi började givetvis i Mello, här 2014. Shirley Clamp brann, Burnin' Alive. 

And it's burning me alive
Not to be with you tonight
You got me dreaming
Thinking I'm flying
But I'm just falling over again, hm
And it's just another night
I'm burning alive
I'm burning alive

På det följde Imse vimse spindel i en lite annorlunda bubblig och instrumental version. 

Vi åkte till Grekland och Akropolis, innan vi sa adjö till ruinerna. Mireille Mathieu gjorde den här 1971. Akropolis adieu. 

Anders Berglund med Gävleborgs symfoniorkester kompande Robert Wells i en klassiker, Kärleken till tre apelsiner. Alltså. Vilken titel. 

En annan titel är Min lilla hatt. Den satt på huvudet på Edvard Persson. EP till krysset. Kanske den fanns på en sådan en gång i tiden? Nä.... Det var långt före EP-ornas tid. 

Nu i ro, slumra in, i bädden så fin, 
som blomman på äng, i en gungande säng.
Och Guds änglar de små, breda vingarna ut,
och för barnet till ro, tills natten är slut.

Nu i ro, slumra in, lilla älsklingen min,
ner i kudden dig göm, i din rosiga dröm.
Tills du väcks lilla vän, nästa morgon igen,
tills du väcks lilla vän, nästa morgon igen

Är någon vaken än? Jo, efter den versionen vi hörde kan inte en människa ha somnat. Galen gladjazz. 

Nästa visa kan vara en fortsättning på den ovan för där låg ett mumintroll i gräset och lurade i sommarvärmen. Mumintrollets visa. 

Men jag lägger mej i gräset
och vilar mina ben
och slutar att fundera i solens gula sken
nån annan kan fundera, nån klokare än jag
en sån här varm och vänlig och
sömnig sommardag
när allt är blått och luktar got
och man är fri till trolleri
till vad man vill - men låter bli
och ligger still.
Jag är ett troll som du och tror
att världen det är där jag bor just nu.

Tove Janssons underbara text. Till krysset ska vi ha fler av dem, mumintrollen. 

Ulf Peder Olrog åkte tåg från Stockholm mot Strängnäs en sommardag 1942. På tåget mötte han en ung dam och de började prata. Hon jobbade på en bohandel i Flen och detta korta möte ledde till hans klassiska Violen från Flen. Herr Olrog skulle ha fyllt hundra år i veckan som gick. 

Vädret har varit lite upponer o vi har haft aprilväder i februari. Nu är vi inne i mars och kan väl lyssna till en melodi om Månsken i augusti. Lena Phs fina låt. Hon var länge poppis hos mig, men efter ett besök på Kirunafestivalen o hennes snobberi när jag skulle ta autografer till våra då sjuka barn och hon helt enkelt såg över mig mot de (äldre) killar som stod utanför staketet, tappade jag lite respekt för henne. Dock gillar jag hennes musik. 

Sen kom dagens första eldemandubbel. Det de hade gemensamt var väl kanske att det handlade om vatten och båtfärder på ett eller annat sätt. Äh. Konstiga kopplingar. 

Första uppgiften var i alla fall Evert Taubes Himlajord, framförd av Arne Domnaerus. Taubes vän befann sig i Queensland, där han odlade apelsiner. 

Hans rikedom var dock ringa, det har man insett nu,
hans egendom tog banken, en kviga fick hans fru.
Men apelsiner lysa i Löfgrens spår som guld
i urskogen i Queensland, och kvittad är hans skuld....

Andra delen illustrerades av titelmusiken till filmen Titanic. My Heart Will Go On. "En dramatisk händelse, vilken var orsaken?" var frågan. Jo, Titanic sjönk som känt är, pga ett isberg som låg i dess väg. André Rieu spelade. Galet vackert. 

Där björkarna susa - ja det var varken i Australien eller på de sju haven. Nej, hemma i svedala o de som sjöng var Jailbird singers.

Där björkarna susa, där skola vi bland dem
Svära trohet och kärlek åt varandra
Där skola vi se'n bygga vår unga lyckas hem
Och göra livet ljuvligt för varandra

Det de killarna har gemensamt är att de tillbringat en viss tid i en cell. Fast vi vänder på det o skriver cellen. 

En ny eldemandubbel med melodititeln i fokus avslutade dagens kryss. Roland Cedermarck spelade Bill Haleys Rock Around the Clock så hysteriskt som bara han kan på dragspel. Sen, med ännu en gitarrgrupp, The Riders fick vi lite musikal, Kristina från Duvemåla och närmare bestämt Guldet blev till sand. 

O eftersom klockan är så mycket kan jag ju inte avsluta med - ska ni se Andra chansen idag? Nej, den är redan klar och fyra nya finalister har gått till nästa veckas final i Mello. Tufft startfält. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Tema nr 127 I rött 144/365   Mycket är rött i London. Brevlådor. Vissa byggnader. Men framför allt bussar. Fast de finns ju i alla möjliga färger om man nu ska vara sån. Två generationers turist-/linjebussar.      Temalista   ~...

  Tema nr 323 Uppåt vi ska 143/365   -.     Temalista   ~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~ 365 Foton 2025  Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat. ...

  Tema nr 236 På linjen 142/365   Det är lite svårt att se vad det står i fronten på tåget, men det står District Line. Tåget går till Tower Hill.      Temalista   ~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~ 365 Foton 2025  Jag kan inte...

  Eget tema nr 17 Trearmad 141/365   Apropå vackra gatlyktor. En av de många trearmade gatlyktorna på Westminster Bridge. Likt broarna i andra städer, hade folk satt en massa hänglås kring de här. Just denna lykta verkar förskonad från just d...

  Eget tema nr 16 Gatlykta 140/365   Den här moderniserade gatlyktan fastnade i mitt blickfång mer än en gång under våra promenader. Kan tänka mig att det varit en gaslykta en gång i tiden - har iofs ingen aning om hur den drivs idag. Tycker ...