Direktlänk till inlägg 4 september 2010
Ännu en lördagmogorn o krysset avklarat. Eller förmiddag kanske mer.
---- Fastnade i annat o nu har en timme till gått...
Dagens kryss var sisådär men inget oöverkomligt. Ett par tripplar.
Det började med en sån. En trippel. Skivbekanting kallade Eldeman det. O det kan man väl säga. Systrarna Nilsson o deras kompisar i enbusksångarna, Ainbusk Singers som de hette då, när deras första singel Lassie kom ut, redan 1990. Var tog tiden vägen?? Den låg på Svensktoppen när jag var hemma o ammade vårt första barn. Tyckte låtan var från häromåret bara. Inte tjugo år gammal! För krysset söker vi en del av namnet o det är ju den delen de bara heter idag, dvs Ainbusk. Vi vill ockå veta vem som skrev musiken o det kan väl ingen ta fel på, det låter BAO om alltihop, även om det här var långt före BAOs tid. Det är alltså Benny Andersson som gjort musiken o texten skrevs av storasyster Marie. Nilsson-Lind heter hon idag. Söta Josefine tillhör en av Makens absoluta favorittjejer på den här planeten.
Sen söker vi geografiska motsatser ur titeln. En av dem i alla fall. Höga berg och djupa dalar.
När vi tagit oss över de kanske daggstänkta bergen (här är de snötäckta) för att fira av vem som nu månde firas skallar kanske hurraropen högt. Sången till Med en enkel tulipan efterföljs väl oftast av just det, hurrarop.
Sen följde dagens andra trippel. Redan när Eldeman började prata om gruppen o deras försångare anade man vad som komma skulle. Jodå, mycket riktigt. Än en gång illustrerades det med The Worrying Kind. Ola Salo och hans The Ark. De har ju gjort så mycket annat som är bättre men Melodifestivalen tillhör de återkommande kryssbidragen så det är väl en anledning kanmantänka. Jag gillar den låten så för mig gör det inget att det blir en repris.
Lennart Palm i Lerum återvände sedan till krysset, skaldjurens skräck som han presenterades. Jaså? Det han spelade idag skulle ge oss ett tillbehör. Varmkorvboogie... Han hade låda på magen. Till korven vill de flesta ha senap. Om det ska vara originalet eller de sötstarka hör till det eviga käbblandet. Min syster vill ha original och lämnar snabbt tillbaks korven om korvgubben lyckats slänga på sötstark utan att fråga. Vi har käkat en o annan snabbiskorv på mackar runt landet i sommar. Snabb livräddare.
Sen reser vi utomlands. Belgiska Kate Ryan sjöng sin Ella Elle L'a. Videon är inspelad i ett flygplan. I alla fall delar av den. Har inte sett hela. Varken planet eller videon.
Före pausen spelar Jerry Högstedts orkester en melodi om nåt man sliter med under möda och svett. Detta är kol. Eldarevalsen heter melodin av Evert Taube.
Så över till något helt annat. Vi hör en låt av Earth, Wind and Fire och vill veta till vilken teveserie denna varit signatur... En serie jag sällan eller aldrig såg, men har väl en del citat inbrända i hjärngloben. Tänkte'nte på de. Lorry förstås. Låten heter In the Stone och var med på EWnF's album I am från 1979. Min son frågade hur gammal musiken var. "Är den från sextiotalet eller?" med en tonårings hela undertryck av ogillande i rösten. Var inte riktigt hans stil. "Nej, sa jag, från nittiotalet kanske?" Nånä. Ingen av oss hade rätt. Lorry hade premiär 1989 så det var kanske därför jag hade nittiotalet i bakhuvudet? Eller så har EWnF inte ändrat sin musikstil genom åren. Vad vet jag?
Så till ett par andra klassiker. Sångarna alltså. Svenska sådana. Vi håller oss kvar i sjuttiotalet. Janne Önnerud och Kisa Magnusson i duetten om ugglorna o deras kärlek. Ugglevisan heter den helt enkelt. Från 1975. Båda artisterna finns förstås representerade i mina klippdockspärmar :-)
Efter det tar vi oss tillbaks några decennium och får oss tilldelad en engelsk schlager. Den har gjort på svenska också och idag fick vi en instrumental dansbandsversion av den men vi skulle lista ut tredje ordet ur svenska refrängen. Det var på Capri vi mötte varandra sägs det i texten. Har aldrig varit där. Har faktiskt aldrig vart just nånstans utomlands, förutom i England på en språkresa vår klass gjorde i nian.
Till Capri kanske man reser sommartid och för ett par år sedan lyssnade vi till för dagen kryssets andra Kate fast med y, Katy Perry. Hon berättar om hur hon gillande kysstes med en annan tjej, I kissed a girl. Medryckande.
Vill man inte ge tulpaner till födelsedagsbarnet eller tjejen man gillar kan man alltid ge rosor. Det slår aldrig fel. Wilhelm Peterson Berger, vår egen kompositör av klassisk musik skrev om rosor bland annat, i sitt verk Frösöblomster. Till rosorna. Stig Ribbing spelade.
Blommor ger man även till vinnare och vi går i mål idag med en vinnare. Inte i Melodifestivalen för den kom tvåa där, då 1993. Låten har legat etta på Svensktoppen, Nick Borgens We are all the winners.
Att någon ska vinna i dagens kryss är också klart. Får se om det blir jag?
Ha en skön lördag!
Jamen dåså. Har lite lullull att lägga till, men jag tror jag löste krysset till slut och så här ser mitt ut den här veckan: Han dök upp som Gubben i lådan. Eller nä. Har varit med ett tag före det. Daniel Adams-Ray. Jag tog en kula för dig...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | ||||||
|