Kvasthildas Malmdamm

Inlägg publicerade under kategorin sett på teve / nyheter

Av Kvasthilda - Söndag 29 sept 22:37

Usch, Headache from hell igen. Varför? Ska det vara "den tiden i månaden"? 


Lyssnade på radion när jag körde hem och plötsligt kom ett meddelande i - måste-ha-varit-'trafiken' - att ett persontåg spårat ur norr om Boden, i Granträsk. Ringde gubben o kollade om han hört nåt, men han har ju varit ledig så icket. 

Hemresan gick vidare relativt smidigt, utom ett långt stopp för möte o när jag insåg att min tid för avgång passerat med ett par minuter ringde jag fjärren. "Ja, det händer ju en del efter järnvägen och vi har en del att göra". "Mmm, på södra." "Jo, men vi hjälps alla åt." Sant. Det var några få minuter innan jag hörde att det som initialt sades vara en urspårning inte riktigt var det, utan en bilpåkörning vid en obevakad övergång. Fy fan. Iofs kan ju loket ha spårat ur för det. Låter otroligt att det INTE skulle ha spårat nån enda hjulaxel, men enligt senare uppgifter stod hela tåget på rälen. Men personbilen o dess två passagerare hade inte samma tur. Båda dog i olyckan. Trist när sån't händer. Undrar om jag känner föraren? Tror inte det, för jag undrar om det inte var nattåget? Har inte tittat närmare på det. Skitövergångar. Obevakade övergångar är något av det värsta vi har. Kandidater hittar alltid en väg till spåren och tågen, men vanligt folk ska inte behöva råka ut för sån't här. Hoppas föraren är någotsånär OK. Hade inte velat sitta i den lokhytten. 


Mikael och Mikaela har namnsdag idag. Fina Micke. Har tänkt på honom rätt mycket idag. Hans bror skrev på Facebook idag om hur skört livet är och hur det trots allt går vidare. Han har på några dagar blivit farfar och morfar för femte o sjätte gången. Jag fick bild på ett av barnen, Krilles son. Krille skickade till mig på lille Einar. Einar Michael. ♥ Blev så glad. Hade hoppats det skulle bli en liten Micke, om än i andranamn. 

O läste en annan sak igår. Byn där de bor har en egen facebooksida o en kille i byn säljer toa o hushållspapper i balar. Micke gjorde en beställning på lördagen, den 25e... På måndagen var han död. Hann tänka tanken, Undrar om han hann betala dem? En enkel swish gick säkert iväg samma dag, men papperet förblev oanvänt. Såna där konstiga funderingar. Livet är vad det blir och det enda man är säker på är att man en dag ska dö. Fast Micke hade trettio år kvar än. Tycker vi. Som kanske är egoistiska och vill ha honom kvar. Konstigt hur det blir. 


O för att jag ska ta mig helskodd ner till stugan i veckan, kom pigan förbi efter jobbet och bytte sulor på min bil. Snörusk, kyla o mörker, men ändå tog hon sig den tiden. Älskade vän. Bjöd tjejerna på älgköttsoppa. Kött från årets kalv. Åsså fick Kråk sina födelsedagspresenter. Lite norsk "flygchoklad" - som finns att köpa i Abisko, en packe lefser och ett pussel. En sån där omöjlig grej man ska plocka isär o sätta ihop igen. Ehhh, Ja det är så pussel funkar....! Men jag menar, tre metallbitar som sitter ihop i en figur, men som är omöjliga att få isär, o plötsligt får man isär dem, men ska sen ha ihop det igen.... Brukar försöka köpa såna där pusselgrejer åt henne. De här fanns i flera svårighetsgrader och denna var en sexa av sex. Tror jag. Eller kanske en femma. Men svår. Hon gick bet, men var lite trött också. Det ligger instruktioner i kartongen om man skulle gå totalt bet. Dock är hon envis så jag tror inte hon kommer att fuska, vilket hennes mor hade gjort. 


Nu ska jag strax krypa under täcket och hoppas huvudvärken ger med sig. Men faaannn... Kom just på att jag inte har lakan i sängen. Skit. Bara att ta itu med det då. Kom till bäddad säng i Narvik igår så det är väl bara att bädda sin egen då. Skillnaden här är i alla fall att det finns "handhål" i mina påslakan. Man slipper vränga påslakanen ut-o-in för att dra det på täcket. Jaja, bäst att sätta igång med det då.


Kram på er. Var rädda om varann! 

Av Kvasthilda - Torsdag 15 aug 20:15

Sov knappt tre timmar inatt. Fy för sören så trött jag var när jag vaknade. Tänkte snooza en ringning men tog mig i kragen o klev upp o klädde på mig. Kollade förstås mobilen om tåget av nån anledning skulle vara inställt, men inget där så det var bara att packa ryggan o dra mot jobbet. Svimmade helt när jag kom ner till svappis men ställde ingen klocka. Vaknade till o vände på mig vid ett tillfälle. Nästa gång jag vaknade till kände jag att, kanske bäst att kolla klockan. Hoppla. Dags att kliva upp. O det snabbt. 35 minuter till avgång. Vi hann dock med bromsprov i tid o sen hade jag ju tomburkar hem så det gick smidigt. 

På nervägen såg jag en älgko med en liten kalv på fel sida stängslet så jag ringde fjärren o bad dem se till att nån kom ner o motade ut dem. När jag sedan ringde för hemfärd hade de, de ringde ut inte sett nåt o inte heller föraren som kom ner efter mig. Hade de lyckats hitta nåt hål nånstans o tagit sig ut? Passerade platsen där jag såg dem på morgonen o åkte en bit till, så såg jag nåt ljusbrunt som rörde sig innanför staketet. Nånä. Kalven var kvar innanför men inte ett spår av mamma. Nytt samtal till fjärren - o ett till Maken för att se hur de brukar göra i det fallet. Mamman syntes inte till alls men de brukar inte överge sina små. De brukar försiktigt försöka mota ut dem genom en öppnad grind. Han sa att det är extra känsligt när man har med kalvar att göra. Hoppas de fick ut den lilla. ♥ 


For förbi Elisabeth på Mulligt&Gulligt igen o köpte den röda toppen jag till slut hoppade igår. Konstaterade att det kommer ju en vinter och det kan vara skönt med en ärm, om än kort. Insåg när jag skulle prova den (en storlek mindre än vad hon rekommenderade, var nog därför jag inte riktigt gillade den igår, den kändes för stor) - att jag glömde ta på mig en behå i morse. Hur kan man glömma det?? frågade Dotra när jag pratade med henne sen. Tja. Var trött i morse... Uppenbarligen. 


Nyheterna idag har bland annat handlat om att de visst hittat Durre. Nergrävd i en myr i Parakka hörs det sägas, fast polisen är förtegen. Sen har de ju inte helt identifierat kvarlevorna heller. Tänk om de hade haft samma möjligheter att hitta Helena i Mariestad, då för trettio år sen? Kanske lättare att hitta nåt i de här trakterna, där det är långt mellan människor - hur de då söker. Värmekameror gör ingen nytta så här långt efter försvinnandet. I Mariestad är det så mycket mer befolkning och tätare mellan "kroppar". 


O apropå "liv". Sitter nu o lyssnar på Mortal Instruments, men inser att jag nog måste läsa böckerna först, för att fatta nåt av det som sägs. Har man en gång läst dem, kan man lyssna på ett annat sätt. Väntar hem dem, men de kommer säkert under nästa vecka. När jag inte är hemma. Nåja, Pigan får hämta dem. 


Åsså är det sursrömmingspremiär idag. En kompis visade ett klipp på facebook häromdagen, där tre hårdföra amerikanska kommandosoldater försökte stoppa i sig en o annan firre, men de hulkade o höll på att dö av lukten och konsistensen av fisken. Ja, men se där då. Råd till krigsherrar. Köp in hinkvis med surströmming och släng ut över fienden, de går o gömmer sig utan krusning och skador. 

Av Kvasthilda - Torsdag 1 aug 18:44

Vilken morgon. Vilken dag. Kom till jobbet som vanligt. Tog ut mina order o kollade var tåget fanns. "Det är inte klart än. Ska bromsas. Blir till avgångstid." OK.
Gick mot ctc till dess o mötte en av våra fd Op som nämnde att mitt tåg var inställt. Eller iaf förbjudet att rulla. OK..? En påkörningsolycka hade skett och polisen sökte av spårområdet hela vägen till min destination. Men fy. Usch o tvi.
Sent omsider blev mitt tåg officiellt inställt. Stannade o surrade en stund o det gjorde sen att jag träffade föraren av olyckståget som inte hade haft en aning om olyckan förrän mobilen ringde med polisen i andra änden. Nu var föraren OK men blev förstås skärrad när samtalet kom.
Åkte hem en sväng o inväntade nya order. Blev pass för att hämta mitt tåg.
Polishelikoptern dök upp när jag var på väg hem o polisbilar överallt. Blev ett stort pådrag. Fast kopetern kanske söker den där försvunna 30-åringen, som enligt hörsägen gärna får vara borta.... Skönt att Maken har semester och jobbar på annan ort, då hans kollegor förmodligen också blev utkallade. En sak att bli utringd på renjakt, även om det också är äckligt för en kräsmagad. En helt annan dimension att söka eventuella mänskliga kroppsdelar. Missing People o så. Huff.
O det är otroligt vad fort makadam sväljer det som hänt. En påkörd älg, eller annat stort fyrfota djur kan visa spår i dagar, men en tvåfoting städas fort bort.
Personen i fråga är på Universitetssjukhuset i Umeå för omvårdnad, av de kroppsdelar han har i behåll.
Maken brukade alltid hota ungarna i kvarteret med: "Lek inte vid spåret. Era föräldrar får hem er i en skokartong".
Kan vara nog så sant. Inte just där denna olycka skedde, då hastigheten är väldigt låg, men skadorna är enorma ändå.
Fy fan. Skönt att få krama om kollegan i alla fall o se att humöret är OK. Fördelen med att inte se själva olyckan.
Undrar vad det var för stackare som såg honom ligga i spåren o ringde polisen? Fy.

Bara skit att kandidater (i allmänhet, har ingen aning om denna person tillhörde den kategorin) inte tänker på att det alltid sitter en person längst fram i tåget. En människa. O det trauma de utsätts för. Häruppe är vi förskonade (peppar peppar) även om det varit en del de senaste åren. Men en per år under ett fåtal år, är nada i jämfört med hur det ser ut på andra banor runt landet - och världen. Där är det inte fråga om det händer nåt, utan när. O alltid med en människa i lokhytten som på ett eller annat sätt ska bevittna dessa hemskheter. 

Av Kvasthilda - Onsdag 31 juli 06:34

Ska det vara så illa? En jävla punktering på så fel ställe det bara går?? Det har rapporterats om olyckan på E10 idag och Fremover säger att det förmodligen rörde sig om en punktering på ett framdäck som orsakade att ekipaget inte gick att styra o den for rakt in i den lilla varubussen. FY FAN. 

Av Kvasthilda - Måndag 24 juni 22:08

Undrar just hur det ska gå med 365orna denna månaden? Får jobba häcken av mig i helgen. Hålla mig nykter så jag pallar att jobba under dagarna. Har några foton, men det är långt från 30. Eller 27. Fast det ska nog bli nån rå' Gick ju bra förra månaden. Har bara inte haft tid alls denna att fixa med fotona. Huff. 

Har packat lite som Maken ska ta med sig norrut igen när han vänder hem. Vad som händer med båten vete fasen. SysterYster går inte riktigt att prata med. Alla sticker huvudet i sanden o låtsas inte höra. 

Sverige fick inte OS heller. Gick till Italien. Men å andra sidan. att kalla det för "Sverige" är ju löjligt. Riga. Sen när ligger Riga i Sverige? 

Nu pratas det fiber i teven hör jag. Vi villHÖVER bredband i Långa. Blev noll o inget intresse när enkäten skickades ut. 8 hushåll? Urk. För mycket gamla människor. För lite unga. 

Idag fyller pappa 86 år. Vi har haft en del folk på besök. Ett par bröder och kompisar. Tåååårta. Men ingen bild på gubben. Eller tanten. 



Av Kvasthilda - Tisdag 18 juni 19:57

Sitter o slölyssnar på nyheterna. PostNord håller i utbildningar för att bli lastbilschaffis. Postis. Paketleverantör. Jag hoppas de även ger lite yrkesstolthet i utbildningen så de tar bättre hand om post o paket. 

Av Kvasthilda - Söndag 21 april 23:38

Vaknade till trista nyheter. Sex bomber som small av på olika platser runt om i Sri Lanka. Hotell och kyrkor. Vilket skit. Har lyssnat på radion hela dagen o hört siffrorna uppdateras. Från ett femtiotal döda, till åtta bomber och över 200 döda, varav cirkus trettio icke srilankeser. Sex personer gripna, till sju senare under dagen. Vad i helvete är det som får folk att sjävmordsbomba hotell? Vad får de ut av det? Om det nu var såna. Minst två var det i alla fall. Är man död så är man död. Man får inte veta vad som sker sen. Borde inte risken vara enorm att man dyker på alla de man just dödat i så fall? Snarare än att stiga upp i nån helighet? Fattar inte. 


Kom hem till isande nordanvindar. Kiruna är svinkallt. Som vanligt. Blåste förvisso i Långträsk också idag o var grå himmel. Kalla vindar. Men det är ändå långt från de arktiska vindar vi har hemmavid. 


O vem ska byta däck på min bil? Vi har gått över i maj nästa gång gubben behagar titta hem några dagar. Kanske får övertala Lillkullen att göra det. Inte alls säkert att han vill eller ids. Hur vi nu ska hitta nån dag att lyckas göra det. Vet inte ens vilka däck som är mina, om jag ska vara ärlig. Bilen är köpt med vinterdäck o Maken la undan sommardäcken nånstans. 


Fick ihop EN trehundrasextiofemma i veckan. En. Uno. One. Un. Ein. Yxi. En endaste. Nåja. Det var en klockren i alla fall. Får väl glana igenom alla foton o se om jag kan få ihop ett trettiotal teman av det :p Hinner ju inte. Vill, men tiden rinner ifrån mig. 


Är hungrig, men ids inte leta fram nåt att tugga på. Tror jag kryper i säng i stället o hoppas att hungriga mardrömmar håller sig borta. Ska bara kopiera alla foton från veckan så jag har dem på permanentdisken också. 


Tell me something boy... Spotify snurrar i bakgrunden. Såg filmen häromdagen. A Star is Born. ShallowÅh, vad ont det gör. Med tanke på Aviici och andra stjärnor som inte orkar med sitt liv. 


Nä, dra igång kopieringen så man får krypa i säng sen. I morgon är det jobb igen. 

Av Kvasthilda - Tisdag 16 april 21:07

Kunde ha handlat om Tolkien, men det är fortsatt om Notre Dame. De två tornen på "framsidan" av katedralen verkar klara sig från eldens härjningar. Vore fasen annars. När vi tänker på Notre Dame, vi som inte varit där, är det framför allt de två klumpiga klocktornen på var sida om ingången man ser på  ögonhinnan. Det är liksom sinnebilden av Notre Dame. Det där bakom, som ju är själva kyrkan, ser man inte på samma sätt. Tragiskt att spiran föll. Rakt ner i kyrkkroppen... Den var under renovering. Man hade tagit undan ett antal bronsstatyer för översyn, o tack o lov för det, annars hade säkert även de fallit offer för brandhärden. Spiran satt mitt i krysset där de två skeppen möttes. 

Macron har bett omvärlden om hjälp att återskapa, eller bygga upp katedralen igen. Får ju hoppas att det går lite fortare än de 200 år det tog att färdigställa den från början. Idag finns lite andra möjligheter att sätta upp byggnader av den här digniteten, men det kommer ju aldrig att bli samma sak. Det är oerhört fascinerande hur fasen de lyckades bygga alla dessa enorma byggnader som finns i världen. Alla stora katedraler som byggdes för 800-100 år sen o mer. Pyramiderna. Alla statyer och skulpturer som finns - som INTE IS eller daesh, slagit sönder. De som överlevt krig. Narvisk kyrka är en sån byggnad, om än inte 800 år gammal. Men den överlevde tyskarnas bombningar. Samma gjorde Notre Dame. Fast delar av den överlevde inte Franska Revolutionen. De rev då ett torn. En spira? O slog sönder en massa kungastatyer. Men större delen av katedralen stod stolt kvar, tills igår. Så ledsamt att se spirans fall, rakt ner i helveteselden. Tur nog, stod sig större delen av katedralens stengrund, så det finns att bygga på. 
Jag har vänner som ska åka till Paris under en nära framtid och ett besök i Notre Dame har varit en självklarhet. Nu, blir det att titta på den utifrån. Framifrån kan man fortfarande låtsas att den är hel, men från  sidan och bakifrån finns inget tak, eller spiror och torn att se. Inga fina rosett- eller andra målade fönster. Tragiskt. 


Jag har haft radion på hela dagen, på vår väg till stugan o så fort det pratats om Notre Dame och branden har ljudet ökat. Som kyrkvän gör det så ont i mig. Så ont. 

Kvasthilda

Hörru... Va' ä' klockan?

Fråga mig

38 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2019
>>>

Fiska i Malmdammen

Hälsningar till Kvasthilda

Nyligen inlagt

Kvasthildas ämneslista

Undansopat / Arkiverat

RSS

Följ bloggen

Följ Kvasthildas Malmdamm med Blogkeen
Följ Kvasthildas Malmdamm med Bloglovin'

Fototeman


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se