På eftermiddagen plingade det till i mobilen. Nyhetsuppdatering. Hans Rosling avliden. Nä. Nääääää. Neeeejjjj! Vår bästa invandrarambassadör. Mannen som gjorde allt begripligt. Han dog i cancer. FUCK cancer. FUCK IT. Han var inte ens 70 år. Sverige blev genast lite fattigare. 

O strax senare läste jag nånstans att Svend Rasmussen också förlorat kampen mot tiden. Han däremot, överlistade tiden bra länge och dog av hög ålder får man förmoda. Han hade fyllt 100 år. Nästan 101! Han föddes den 28 februari, 1916. 

Fick plötsligt Uno och Irma i skallen. 

God morgon!
Alla ljud som aldrig dör
Och alla vackra människor
Som bara kör och kör
Och allt folk på trottoaren
Dom har hittat alla svaren
Och alla människor i baren
Sjunger lycka till med allt

Har drömt det mest underliga inatt. Mina kusiner kom till byn för att fira en födelsedag. Osäker just nu på vems. Vad det Kajsas? Hon skulle kanske, kanske inte komma. Anna-Lena var över två meter lång, "brås på sin far", men han var inga två meter. O Gunilla var lika lång hon, fast hon är kortast av kusinerna. Långa är de. Allihop. De BRÅS på sin far - och sin mor. 

De hade kockar med sig. Och mormor dök plötsligt upp mitt i alltihop. Fick krama om min mormor. Mycket underligt hände. Det var besöksgruvor och nuggets (inte pellets), malmtåg och överliggningssängar i en lokal som inte existerar. Det var som skolkorridorer med logementsängar, fast inte i våning. Det var hotell-sängkläder och varje säng hade en låsbar låda. Jag hade säng nr fem. Pratade med nån av alla gästerna och tittade ut genom fönstren o utsikten mot gruvan motsvarade den från Folkets Hus. Mycket mycket konstigt. 

O mitt i alltihop vaknar jag av ett ljud. "Konstigt att sovrumsdörren står öppen, då kommer ju katten in". Kikade högre upp o såg ett huvud sticka in. Ahaa. Det var Maken. God Morgon. 

Tema nr 364 Ögonblicksbild

38/365

-.

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2017

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.

Idag har jag lördag. Fast utan Melodikryss. Maken sitter bakom ryggen o hostar o nyser. Han var ju i Luspen o hjälpt Knutte dra ner några tallar i helgen. O det tog knäcken på honom helt. Febern slog ut honom helt igår. Det känns som lördag, när vi är hemma båda två. Även om det är måndag. Ledigvecka. 

Huvudet har varvat ner lite och det är inte sådär galet bankande och svarvande som det varit hela helgen. Lite lugnare. Mer som ett dovt zimmer i bakgrunden. Glasögonen... O i teven piper det. Heeeeela tiden. Alla dessa program om Alaska o fiske o guld o gud vet vad. Svordomarna haglar. O amerikaner är totalt allergiska mot svordomar. 

Kattlådan är ren o fin. Gjorde en rejäl utrensning av gammal sand och kattpiss. Offrade ännu en diskborste, eftersom alla jag tagit ner i källaren är svarta o stinker av nåt oljigt och äckligt rengöringsmedel av den högre graden. Inget jag ens vill sätta i kattlådan. Hon ska ju trots allt vara i lådan en stund när hon gör sina behov o det kan inte stinka av bil- o motorkemikalier där då. Ge fan i mina diskborstar. Men Luna är svinsur på sin mat. Hon krafsar på skåpet intill. Äckligt säger hon. Katten gillar inte den där dyra kattmaten. Iams. Nä. O inte gillar hon Whiskas. O inte de dyra Gourmét-patéerna, fast hon älskade dem som kattunge. Världens bästa Mjau fnyser hon åt. O gud nåde om hon får lax, i vilken form som helst. Det som oftast går ner utan knot (förutsatt att det inte är ovan nämnda lax) är Pussi. Helst med sås, men gelé duger också. Finsmakare. 

Tema nr 20 Barnasinne

37/365

Morbror o Lillkläppen hjälptes åt att bygga världens häftigaste lastbil.

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2017

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.

En lång helg är äntligen till ända. Skallen sitter kvar på halsen, det är då ett som är säkert. Wärkmästar'n har inte flyttat ut, utan jobbar på i galen takt.

Fick en fråga om krysset o varför kryssplanen inte ligger ute. Kort svar. Har inte hunnit. Jobbet och återhämtning har kommit emellan. Startade inte ens en dator igår när jag kom hem o jag har jobbat hela dagen idag. Så är det vissa helger. Jag jobbar varannan men det är inte alla som är knökfulla som den här. Det beror lite på hur jobben ligger i tid. 

Nu är jag i alla fall ledig en vecka och hoppas ta igen lite vila och göromål som blivit liggande för länge. Om bara den där bråkstaken flyttar ut. Han svarar inte på nåt. Har försökt mota ut honom med ibumetin o ibuprofen. O acetylsalicylsyra. Näppeligen. Koffein har han inte fått. Kanske därför han är sur. 

Tema nr 323 Tre

36/365

^ ^ ^

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2017

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.

I väntan på hemgång kanske jag i alla fall kan börja skriva inlägg. Har fel glasögon med mig så det är besvärligt att se nåt. O den där huvudvärken gör ju sitt till att synen bänglar. Hur som haver. Löste krysset sen jag kom hit o det var väl inte större svårigheter idag. Jag var i alla fall tvungen att googla på ett svar, även om jag anade vad det skulle vara. Nåväl, såhär ser det ut hos mig idag:

Vi började med en Bad Moon Rising. Creedence Clearwater Revival. O det där med rent vatten är väl nåt fiktivt snart. Alternativ fakta... Nåja.

Vi drar in i fablernas värld och hälsar på Askungen på vinden. Ja, vad är väl en bal på slottet?

Din dröm ger åt tanken vingar
Den blir verklig då
I drömmen du allt betvingar
Och allt du vill ha kan du få

Och om du på lyckan väntar
Så ska du finna den en gång
Fastän ditt hjärta kanske gråter
Så kommer drömmen åter
Med kärlekens vackraste sång

Sen titelspåret ur min favorit-Bondfilm, Skyfall. Adele gjorde den.

Walter Scholz spelade så vackert på sin trumpet, Ave Maria.

Den jeg elsker, elsker jeg. Så lät det med Sanne Salomonsen. Jag har aldrig hört den på engelska som The Real Group sjöng idag.

Nån som letade ledtrådar till helt andra händelser var Agatha Christies finurlige detektiv, Hercule Poirot.

Mot Alla Vindar, klarade han sen av alla sina utredningar och tog fast mördaren. Nä. Det blev fel. Men rätt. Six Ribbons heter signaturen till teveserien, som handlade om deporterade engelsmän, eller irländare i det här fallet. Som straffånge skeppades man till Australien. 1978 gick serien. Tiden går! De borde vara frisläppta vid det här laget :) Jon English gjorde skrev titelmelodin som slog i hela världen och Ingmar Nordströms spelade idag. 

Så mycket bättre då att ta oss ut till Gotland. Miss Li tolkade Olle Ljungström. Nåt för dom som väntar. På Mellon kanske? Det drar igång idag. Sägs det.

Gud, uppfinn nåt nytt
Som gör det lätt
Att hålla ut
Nåt för dom som väntar
Dom som orkar vänta mer

Love Story var ett kärleksdrama från 1970 med Ali McGraw och Ryan O'Neal i huvudrollerna. Ledmotivet till filmen vann både Oscar och Golden Globe. Kompositören var Francis Lai.

Innan du och jag, en av Orups många låtar.

Jag har ramlat runt på stureplan
Druckit tills långt in på dan'
Ta't dagen som den kommit och natten som den gått
Bekymmerlösa, långa dar
Av dom finns bara minnen kvar
Nu får jag knappast inte längre sova nåt'

Här finns människor jag behöver
Och jag vet dom behöver mig
O dom vill jag aldrig svika
Dom betyder allt för mig
Men då och då
Jag tänker på
Dom ansvarslösa dagarna som var
Men det var innan du och jag

Pompadour låter väl pampigt och pompöst? Hon var rätt pampig, donnan som sjöng den här låten också då, en gång för länge sedan. Vill ni se en stjärna, se på mig! Sarah Leander.

Ett par andra tjejer tog över sen. Båda med lite sköra röster. Den ena vann mitt hjärta efter hennes deltagande i Så mycket bättre. Lisa Ekdahl. Med sig i låten Främmande fågel hade hon Eva Dahlgren.

Den flickan är en främmande fågel
Som fallen från skyarna, född på en annan planet.
Den flickan är en främmande fågel
Hon bär en sorg i sitt leende och en välbevarad hemlighet

Och hon vet vad hon vet
Hon vet att bevara sin hemlighet
För hon vet att den som vet får betala med ensamhet

Vi slutar i Disneys värld igen. Eller Kiplings. Sista låten är hämtad ur Djungelboken. 

Försök inte lura mej gosse, jag inga konster tål.
Att känna till, hur eld blir till är mina drömmars mål.

Din hemlighet vill jag veta, seså, säj hur det går till.
För då blir jag visst en man till sist, och det är vad jag vill! oh!

Det är Apans sång där vi (inte) hör King Louies sång till Mowgli där han ber pojken lära honom hur man gör upp eld. 

Allt lullull omkring får jag klämma in senare. Nu ska jag snart åka hem. The End.