... måste man ju för sjutton komma ihåg att göra när maskinen är klar....!

Min pappa fyller år idag. Han föddes en midsommarafton för 76 år sedan, på den gård han sedan växte upp och där vi tillbringat många sköna sommar- och påsklov. Och nåt jullov för den delen. Gården i Härjedalen. Vårt lilla paradis med alla bromsarna :-)

Som sagt. Huset är fullt. Prylar överallt. Det är kläder och tidningar o böcker o pryttlar. Djurmat o godis.... Dessutom har vi hus i huset!

Här har vi ett högt hyreskomplex. Den ena bostaden är full av en jättebåt o tre inneboende. Den övre i modern grön plast, inhyser Läckande Musen.

Charlie o änglarna. Eller Otto o Änglarna aka Spindel, Ida och Lovis.

Monsterkatten är också inflyttad. Utför här en liten morgontoalett i den något ljusskadade soffan (blixtfenomen)

Själv är jag övertrött och ska krypa i säng en timme eller två. Maken vaknade på osedvanligt dåligt humör och väckte mig med sitt dundrande runt huset innan han gick till jobbet.

Pappa är hemma och med honom tjejerna. Vardagsrummet är fullt av musburar. Eller fågeldito, med möss i. De springer upp o ner efter burväggarna. Tjejerna. Musflickorna. Tre stycken. Nu kommer grannungarna att ha nåt att göra. :-) Avlasta Otto lite. Kissen hittade sin ölback (kartong). Eller snarare E-pigan tog fram den o han attackerade direkt. MIN sa han. Ska stå i hörnet vid ytterdörren. Ranan är nerplockad. Nu har matte med sig klättergrejer så han kanske låter den vara, men jag törs inte chansa riktigt. Rätt vad det är tar han sats o sitter halvvägs upp med klorna i ranan. Har lämnat diverse kloavtryck tidigare....

Marsvinen (de två vi har kvar) står under burlocket ute på gräsmattan.

Många datorer har vi. Storpigans burk, min, E-pigans o min lapptopp (som E-pigan alltid sitter vid, uppkrupen i soffan).

Skönt. Familjen är samlad.

Dagens resa till Narvik gick nog i hamn. Eeehh... Gick nog hem hos sonen. Det verkar som om han tycker det var kul idag. Har lånat storasysters kamera och tagit lite bilder. En del bra, andra mindre bra. Junior är ju inte så van fotograf som kameraägarinnan och deras mor. Dessutom har hans farbror lånat hans kamera på obestämd tid, vilket inte heller gör att han lär sig nån gång.

Just nu sitter han i syrrans rum och spelar WoW medan tre av grannungarna sitter bredvid o kör Simpsons på playstationen. De är lite fula i munnen, men jag tror det är den tredje tjejen som jag inte vem vem hon är. Har inte tittat ordentligt heller. De andra två brukar titta in emellanåt, grannar med lappungarna. De är halvlappar de här också. Jättegulliga. De såg när jag kom från bussen och följde mig in. Ville hälsa på Otto. Sen drog Simpsons mer.

Nu kom pappa o hämtade dem. "Förstod det" sa han, "syns de inte ute så är de här". :-) Kompisen skulle hem.

Vi fick tag i lasarettet och pigan kunde komma in på en gång o dra blod. Hon grinade illa och jag sa

"Du som gillar vampyrer. Det där är väl inget. O hål i läppen o allt"

"Piercar hellre tungan hundra gånger än det där! O Edward kan komma o suga blodet själv" svarade hon.

Får se vad proven säger. Tog bara några minuter. Men jäklar vad pengar det går när man har huliganer med sig på stan.

Vi gick på sonens Butik och tog bort larmknappen - och köpte ett par jeans till. De som han tittat ut en gång tidigare. Ingen rea på dem förstås. Annars har de alla jeans och bomullsbyxor för 299. GIVETVIS inte dem sonen vill ha.... *grrrrrrr* Alla sommarkläder (shorts, tees, piké osv) tag tre betala för två.

Sen skulle pigan ha mer (ny) hårfärg). Den guldgula färgen duger inte. Ska vara kritandes vitvitt. Packningar på apoteket. En stor binge. Eller tre (en till mamma oxå). Och nya sockar ('fot'-strumpor), och leggings. Deodoranter och krämer. Blev ingen billig resa.

O mamma köpte en teburk. IGEN. Skulle ju ha en till tetrapåsarna. Blev en supergullig, grön med blommor.

Jag hittade en massa söta blusar på Lindex och kände att jag vill bli miljonäääääär! Skitsur. Nåja, så är det att ha barn, så stora de är. Mamma får väl kläder nån annan gång.

Ett annat decennium.

Fick en teburk i alla fall.

O en deo.

Alltid något sa fan när han såg Åmål.

Min dator fick fnatt idag. Jag har en inbyggd kortläsare i datorn och den har en förmåga att tappa kontakten - på nåt vis. Datorn tappar bort den titt som tätt. Försvinner i samma veva som jag stoppar flashkortet i läsaren. Läsaren blinkar till och slocknar, sen säger datorn att den har en oidentifierad enhet... Då är det bara att rycka ur pluggen till läsaren o stoppa tillbaks den igen.

Som tur är har jag ett datorlock som är fastsatt med snäppfunktion. Ett handtag jag trycker till, sen är det bara att lyfta av locket.

Såhär har datorn sett ut nu i ett par veckor. Jag har helt enkelt inte idats trycka tillbaks locket, utan den har stått öppen. Tänkte sätta tillbaks luckan idag men hade alldeles innan stoppat i flashkortet igen. Vad tror ni händer? Jo, läsaren försvinner. Givetvis! Det var bara att ställa ner locket igen och pilla i kabeln så läsaren kom tillbaks.

SEN fick datorn totalfnatt, spunk, helknapsuspatt. Fläkten gick igång och allt damm som samlats i den öppna datorsidan blåste ut. Såg ut som värsta Londonsmogen här. Gick inte att andas. OK, överdriver liiiite, men det blev tjockare luft.

Det var bara att slita ur alla kablar och ta ner datorn för en snabbrengöring. Det fanns ju en del damm kvar även efter fläktutbrottet.

Gick förresten inte att hantera tangentbordet eller musen så alla USB-kontakterna hade också flippat. Gjorde en norsk omstart. Eller snarare nerstängning. Tryckte på knappen. Länge. Tills den jäkla apparaten dog o dödde ihjäl. SEN tog jag bort burken o dammsög. (försiktigt givetvis...!)

Nu har den fått tillbaks sin lucka. Knock-on-wood. Får se hur länge det dröjer innan luckan måste dän igen för ett nytt kabelryck. Skitmaskiner.

O barnafadern tänker ta med sig lapptoppen nästa gång han åker bort. Dvs på söndag. Pigan sa klokt nog "Då kanske jag får mig ett liv". Det är ju hon som använder lappen mest.

Sonen var så glad när han kom hem, lite tidigare än beräknat. Det verkar ha varit en ganska bra dag. Har till-o-med gått på sta'n med minst gillade läraren för att hjälpa henne hitta en mapp med dö'skallar till dottern. De är på utgång så de fick leta länge.

Han hade köpt en present till storasyster. Bara såååå gulligt :-) Betydligt bättre än att slänga pengar på sin gamla mor. Fast mamma blev inte utan. Han köpte choklad, som jag bad. Tre-för-en-tia/st. Tanken är god - o chokladen ännu godare. O jag får ha den ifred! Det är MÖÖÖÖÖRK choklad. Ska ta ett glas av min Chardonnay och ett par bitar choklad nu och bara njuuuta. Är ledig tills på måndag så det är jag värd.

Ska väl vara rött vin till choklad, men det gillar jag inte, ge mig hellre en whisky!

Skål o Puss!

Tänk så skönt att kunna fara iväg o få vara helt ensam. Ibland kan det verkligen behövas. Jag tyckte det var fantastiskt skönt med mina veckor och månader i Borlänge under teoridelen av förarutbildningen. Nu var jag ju inte helt ensam, för det var ju trots allt utbildning och vi var tjugofyra elever i klassen... Men det dagliga.

Ingen familj att ta hand om. Ingen tvätt. Ingen mat att bekymra sig om. Ingen disk. Bara jag. Många andra for hem så fort de kunde men jag stannade kvar. OK, mycket beror ju på att vår utbildning hölls två mil från min hemstad och jag kunde passa på att hälsa på mina gamla föräldrar, eller min syster. Tillbringade mycket tid där.

Men man behöver få vara ensam ibland. Att få stänga av. Inte bry sig om någon annan än sig själv. Ensamtid är viktigt.

 I stilla funderingar...

Mina barn är ju så stora så de klarar sig bra utan mamma - och med det klarar mamma sig ganska bra utan dem. Sålänge jag vet att de finns där nånstans. Nu har jag ju fått vänja mig, då äldsta flickan har studerat på annan ort och alltså inte varit hemma annat än under längre lov. I början kom hon hem varannan helg, men det blev mest stressigt med långa bussresor så hon stannade kvar över helgerna också. Hon har vuxit enormt under sina tre ensamma år. Hon är inte heller helt ensam då hon har kusiner och faster och vänner runt omkring sig.

Snart är hon hemma igen. Några dagar till varar hennes skola. Sen kommer hon hem.

Jag kommer inte att vara med henne när hon "tar studenten". Lillebror slutar nian samma dag. Pappa får åka ner till henne. Eller upp. Han är väl fortfarande söder om henne o jobbar den veckan och far direkt dit. Mamma får vara hemma med lillebrors skolavslutning. Sista grundskoleåret i Kiruna Kyrka. Har varit med på skol-avslutningarna nästan varenda år sedan äldsta flickan slutade ettan! Eller redan sexårsverksamheten som var införlivad med skolan. Blir ett sista kapitel i vår livsbok om grundskolan. Dessutom är sonens nia den sista högstadieklassen som går ut från deras skola. De är också ensamma - i högstadiet. En enda klass.