Ännu en vecka har gått och det här är min första sommarvecka detta nådens år 2020. Befinner mig i stugan och andas in lite lugn och ro. 

Ja, det är nästintill oslagbart att vara här en ljummen kväll när sjän ligger spegelblank, som den gjorde i princip hela dagen igår, men det brisade upp lite på kvällen. Oslagbara är en  låt av Niklas Strömstedt. 

Vi var oslagbara, vi sköt från höften
Vi hade svaret på allt
Alla flickor log och vi gav, vi tog, vi gick ut
Och natten skulle aldrig ta slut (oslagbara)

Pajala ligger öster om min hemort o HAsse Persson, eller Pajala-Hasse då, tog fram sitt dragspel o gungade fram i en grönmålad båt - måste vara på Torneälven då, mycket annat vattten finns det inte i Pajala.  

I've got a right to love my baby
Oh, she treats me just like a king
Hey, I've got a right to love my baby
I said she treats me just like a king
Oh, she eases my mind, body and soul
My baby, she can do most anything

Och kungen där var ju B.B. King. She's My Baby. 

Matz Bladhs rörde sig i andra kretsar där Guldet blev till sand. Krossade drömmar. 

Vi går från Matz Bladhs som chansade vilt med sin utvandring till något heelt annat, fast inte. Jump in the Fire vrålade de, Metallica. Alltid kul med hårdrock i mellokrysset! 

O ett totalt genrebyte igen, till en av Syster Ysters favoritgrupper på 70-talet, Flamingokvintetten.

Tralla lala lala lala hon är 16 år idag.
Tralla lala lala lala hon är 16 år idag.

Idag det sker.
Hon fyller år.
Hon är så lycklig för sin nya vår.
Nu är hon sötast av dom flickor man vill ha.
Hon är 16 år idag.

Den kom det året min syster föddes, också en svensk melodi av ett amerikanskt original, Happy Birthday Sweet Sixteen.   

Fiender är tråkigt. Jag är benägen att hålla med Veronica Maggio. Vad ska man med dem till? Dock är det nog nästintill omöjligt att inte ha folk man inte håller med om vad de tycker o tänker o gör. Framför allt just nu. 

Vi borde blivit vänner
Vänner är för evigt, dem har man kvar
Fiender är tråkigt
Superdupertråkigt, så kom tillbaks
Det spelar ingen roll nu
Håller inte koll på vad vi sa
Fiender är tråkigt
Hatar att ha tråkigt, så kom tillbaks

Anna Netrevko sjöng något som jag gissar är ur Peer Gynt. Musiken till Peer Gynt stod ju Edvard Grieg för, men texten skrevs av Henrik Ibsen. 

Åh. ett hopp i genrerna igen. Men det här hoppet gillar jag. Dancing with Myse-elf. Snyggaste Billy Idol.

Oh oh, Dancing with a-myself,
Oh, oh, dancing with myself
Well, there's nothing to lose
And there's nothing to prove, well,
Dancing a-with myself

MTV-stjärna? Ja, det kanske han var, men undrar vad punkarna tycker om det epitetet? Även om Billy Idol var mer pop-punk. Eller inte. 

Lars Roos spelade Taube för oss - igen. Lyssnar på melodierna och jag vet inte om det bara är det att Taube ligger så i svenska folksjälen (nåja, oss äldre själar, ungdomarna vet väl inte ens vem Taube var, möjligen sonen SvenBertil, men Så Mycket Bättre är väl också mer för en lite äldre generation kanjagtänkamig). Oj, vad jag kom av mig. Melodierna. Många går igen i Taubes verk - eller som sagt, är det bara det att man känner igen alla melodier. Idag var det under Dansen på Sunnanö där Rönnerdahl ville ha en bra fiol. 

Doris Day, bara namnet gör väl att man blir glad? Hennes Everybody Loves Somebody gjordes  med svensk text åt våra poptanter långt innan popen blev  uppfunnen och långt innan de var tanter... :D 

Den som glad är, gläder andra,
ingen kan väl något sådant klandra.
God och glad skall männ'skan vara,
därför ja' vill alltid dela med mig.
Dumt att låta små bekymmer få dig,
till att ändra ditt humör.
Nej, den som alltid glad är,
han ock andra glädje gör.

O med det glädjepillret avslutar jag dagens kryssblogg - som på sistone tycks vara det enda jag gör i bloggen. Tråktant. 

Håll hjärtat varmt, huvudet kallt och händerna rena! 

Jahaaja. Glömmer skriva kryssblogg också nu. Jag tror jag stryker hela 2020 ur almanackan o historien - i alla fall första halvan av det. Vi kan bara hoppas andra halvan blir bättre. Jag löste krysset i direktsändning och fick ihop det så här: 

Änglar finns dom? Eurythmics påstår att there must be an angel i alla fall.

No one on earth could feel like this
I'm thrown and overflown with bliss
There must be an angel
Playing with my heart

I walk into an empty room
And suddenly my heart goes boom
It's an orchestra of angels
And they're playing with my heart

Gillar dem lika mycket som Roxette. Två duogrupper med en kortklippt blondin o en långhårig kille i konstiga hårfärgermed fantastiska röster och underbar musik. 

O våren har nått hit nu. Ingen Sjösalavår här, men blåsippan har gått i blom och grusmattorna frodas. Mmmm. Inte gräs. Grus. Rönnerdahl dansade runt på Sjösala i alla fall och den som berättade om honom i sin skrivna text var förestås Evert, den ende. Herr Taube, som absolut inte är den ende. Gillar sonen mer. Hans Arrendal spelade. 

Vi tar oss en minut. För it takes just a minute. Inte Rönnerdahl, men väl Rongedal. Tvillingarna från Mello 2008. 

Om jag hade pengar. Nej. If I had a hammer var det ju. Men vilka var det som gjorde den? The In Group? Har noterat det i alla fall. Pete Seeger skrev den en gång. 

Jeja Sundström på det, som tog sig an en psalm, nummer 251. Detta krävde dock en liten googling. Jag kan inte mina psalmnummer. Alls. Vart jag går i skogar, berg och dalar. Söksvaren visade också att det var Carl Olof Rosenius som skrev den. 

Lennart Palm på det. Något som barnbarnet tjatat om hela hösten. Min tand är lös. Nu börjar de ju växa tillbaks igen o fylla igen alla ljuvliga sexårsgluggar.

Min tand är lös, åh min tand är lös
och när jag tappat den ,är jag en gammal tös
Min tand är lös, den är jättelös
snart är jag en tandlös gumma!

Vad ville han då Eldeman? Jo, man vill att den ska följa med, roten. 

Nästa kryssbidrag, ver ett mellobidrag som inte tog sig till finalen direkt utan de tävlande fick åka till Kiruna för Andra chansen. Jag var o såg dem, när de fick däng av Nordman. Carola och Andreas med sin One Love. De kallade sig Johnson & Häggkvist. 

Oh, baby, one love
Walking in the darkness, I need one love
Always there to help and guide me
One love, that’s all I need

One love
Bigger than the two of us now, one love
I’m not afraid to put my trust in one love
That’s all I need

One Love. Only Love. O den senare var huvudtema i Mistrals dotter. Nana Moskouri. 

Sedan fick vi en låt som Ella Fitzgerald brukar göra, fast instrumental idag. I Love Paris. O Paris ligger i Europa. 

Don't Get Me Wrong. Nä, det är dumt att skriva fel i krysset. Pretenders framförde sin låt. 

Don't get me wrong
If I'm acting so distracted
I'm thinking about the fireworks
That go off when you smile

Nils Dacke och Lennart Palm i samma kryss. Herr Dacke spelade en gammal Schyttslåt, Aj Aj Aj, det bultar och det bankar.... Aj då. Fast så länge det bultar o bankar lever man o det är ju positivt! 

Vi slutar med norska gruppen A-Ha och deras Take on Me. 

Take on me (take on me)
Take me on (take on me)
I'll be gone
In a day or two

O med det säger jag igen.

Håll huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena! 

Lite si o så med det just nu. Håll avstånden! 

Verkar som om min blogg gått över till att bli en närapå ren melodikryssblogg. Så trist. Sommaren är på väg så det ändras förhoppningsvis snart igen. Dagens kryss fick jag ihop så här. 

Carola var först ut med en gammal Elvisdänga, Suspicious Minds. 

We're caught in a trap
I can't walk out
Because I love you too much baby

Why can't you see
What you're doing to me
When you don't believe a word I say?

We can't go on together
With suspicious minds (suspicious minds)
And we can't build our dreams
On suspicious minds

Inte Carola, men väl Carl och hans bror Ebbe Jularbo tog täten för nästa kryssadress. De bjöd in till Dans på Brännö Brygga som skrevs av Lasse Dahlquist. Är du med på den? 

Thorleifs spelade ett potpurri med Simon & Garfunkel-melodier. Den har varit med flera gånger i krysset. Vi hörde Cecilia, Hey Mrs Robinson, The Boxer och Bye Bye Love. 

Vi tar oss ner till Italien och ser Fellinifilm. La Strada. Musiken gjordes av Nino Rota (vem annars?) och vi hörde melodin om den kvinnliga huvudrollen, Gelsomina. 

En låt av damen i första uppgiften på den, omskriven till Kårspexet vid KTH. De ville ha en ponny, medan Carola talade om för oss att Tommy gillade henne. Tommy tycker om mig. 

In the Mood med The Spotnicks avslutade första halvan. 

Vi tar m och o från den o lägger till ett a. Moa Lignell är Tillbaka till livet.

Jag glömmer aldrig när och vem
Som sa det är dags för dig att åka hem
Tillbaks till livet som det var
Tillbaks till dig och allt där hemma som vi har

Skört och vackert som allt Moa gör. 

O klarar man livhanken kan man nog lägga år efter år till livet. Äh. Lars Roos spelade en av mina värsta låtar. De sista ljuva åren. 'rys'

Nä, då blev det bättre när vi minns tillbaks till Summer of '69 tillsammans med Bryan Adams. 

I got my first real six-string
Bought it at the five-and-dime
Played it 'til my fingers bled
Was the summer of '69

O när sommaren snart är på väg (nä, den har inte hittat hit än, vet inte om vi ens fått meteorologisk vår än), kan vi ta oss ut på sjön. Vi hade en gång en båt. Vi väntar på vårfloden i stugan. Får se hur det går. 

Underbara, fina Älska mej. Josefin Nilsson. Benny Andersson skrev den tillsammans med Jossans syster Marie.

Vi avslutar med ännu en hårdrocksgrupp- och låt. Den här veckan blev det Black Sabbath med Paranoid. 

Make a joke and I will sigh and you will laugh and I will cry
Happiness I cannot feel and love to me is so unreal
And so as you hear these words telling you now of my state
I tell you to enjoy life I wish I could but it's too late

Underbart med hårdrock i krysset, vad än texten säger. 

O med det tar veckans krysserier slut. Ser att jag laddat upp hela fem bilder denna månad. Alla är till X-et. Tråkig! 

Helt otroligt att jag aldrig hinner skriva kryssblogg  - HELLER, längre. Hinner o hinner. Glömmer. Får annat att göra. Känner mig urtråkig detta nådens år 2020. Urlakad. Löste i alla fall krysset i direktsändning och skriver detta ett o ett halvt dygn senare! Så här fick jag ihop lördagens kryss. 

Guld och gröna skogar. Det är väl på gång. Det svarta guldet fraktar vi som om inget hänt, men de gröna skogarna har låtit vänta på sig i år. Hasse Kvinnaböske Andersson sjöng sitt mellobudrag från 2015. 

Sofia hon dansar gogo, hon.  

Det är jädrar i det snuset gung i hela ordenshuset
När Sofia spräcker kjolen i en go-go.
Det är klös i klarinetten när hon svänger med kvintetten
Folk blir vilda när Sofia dansar go-go.
Varje karl blir yr och lysten, det är böljegång i bysten,
Hela salen brakar loss och skriker: MERA!
Och hon kan försäljningstricken där hon dansar framför micken
Och musiken kommer loss med ett helvetiskt vrål.
Det är bara glada dagar, det är inte nån som klagar.
När Sofia dansar go-go är hela salen med

Ja, Covid19 o annat skit. Segdragen vinter. Men vi klarar oss nog ändå. 1939 spelade han in den, vår fryntlige skåning, Edvard Persson. 

Notknickarbandet? Jisses. De spelade i alla fall en Beatleslåt Can't Buy Me Love.

Say you don't need no diamond rings
And I'll be satisfied
Tell me that you want the kind of things
That money just can't buy
I don't care too much for money
Money can't buy me love

Can't buy me love
Everybody tells me so
Can't buy me love
No, no, no, no

Nä, vissa är nog omutbara. 

Di få under Bordi spelade Domus Palays, där senapen brann. Har försökt hitta en text till den här galna låten, men inte lyckats. Får nog sätta mig o försöka tyda den i nån senare genomlyssning. Stefan Livh skrev texten som givetvis bygger på Styles låt Dover-Calaïs. 

Kärleken till de tre apelsinerna. Jadu. Mycket kan man skriva opera om. Empire Brass spelade ur verket. 

Sen en rockchock. Minns att Lisa Syrén sökte efter Jon Lord i det gästavsnitt hon gjorde, sådär för hundra år sen. Smoke on the Water. Underbart, underbart. Deep Purple. 

Något helt annat är You're My Sunshine som Cheryl Crow sjöng tillsammans med Jerry Lee Lewis. 

You are my sunshine, my only sunshine
You make me happy when skies are gray
You'll never know dear, how much I love you
Please don't take my sunshine away

Lennart Palm på det. Han spelade Magnus Uggla igen. Undrar hur många gånger den varit med i krysset under hans tangentfingrar? Illa, jag mår illa. Nä, inte jag. Uggla. 

Jan Malmsjö och Lasse Berghagen sjöng duett i den senares melodi Då är sommaren säkert här. Jag hoppas de har rätt. 

Vi tog oss ner till andra sidan jordklotet för nästa uppgift. Vet inte vilken melodin var, var det ens en melodi?, men den spelades på didgeridoo, det australiska blåsinstrumentet. 

Vi slutade med gänget jag så hoppas få se. De har ju fått klart att kommapå Kirunafestivalen. Tyvärr inte i år, för 2020 lägger vi helt på is, utan de kommer nästa sommar, o börjar sin turné här. För första gången på en herrans massa år. The Ark kommer hit. Ola Salo har varit här solo, ola solo, för nåt år sen, men nu ska hela arken återuppstå. O jag jobbar. Hur fixar man det? The Worrying Kind. 

Moves, I like to make them
Grooves, I like to shake them
Shake me from my troublesome mind

Cause sometimes you'll find
That I'm out of my mind
You see baby, I'm the worrying kind

O med det tog veckans kryss slut. Snösparvarna har flyttat och sångsvanar har spanats. Sommaren är på väg, även hit. 

Lördag förmiddag och det snöar. Vintern tar aldrig slut. O hoppsan..... Inser att detta aldrig blev publicerat. Blev upptagen med sextioårsfest under eftermiddagen så lite annat kom emellan. Så här fick jag ihop det i lördags då (såhär tre dagar senare): 

Höstvisa. Ja, man kan ju undra var i almanackan man befinner sig. Inte i mitten av maj i alla fall. Tove Jansson och Erna Tauros fina melodi. Men nu sökte vi gruppen som gjorde den känd. Cumulus. Det är exempel på moln. 

Remember Us This Way, en av många fina melodier hämtade ur filmen A Star is Born. Lady Gaga. 

En av dem gick framåt, den andra under. One of Us var nästa kryssbidrag. ABBA. Lennart Klerwall spelade. 

Kent Alm stod för nästa illustration. Är du kär i mig ännu Klas-Göran? Det kan man ju fråga sig. Femdelad fråga med en ensam bokstav som en del. 

För nästa uppgift kom plötsligt Maken in och la sig i. Dire Straits sa han utan att veta frågan. Jo, Det var svaret. Sultans of Swing. En av få grupper han står ut med att lyssna på, som inte är gammal sjuttiotalsrock. 

Falköpings orkesterförening spelade för nästa kryssadress. På den bodde Evard Grieg. Vi hörde nåt ut hans många verk, nåt ur Peer Gynt? 

"Nytt på skiva" sa han sen Eldeman. Ja, allt är relativt. Den har ett par år på nacken i alla fall men han slutar aldrig drömma, Dan Hylander. 

Ska man leva måste man äta. Veckans eldemandubbel spelad av Gunnar Sandewärn. Någonting att äta, någonting att dricka handlar om mat och är man mätt och belåten kan man väl utbrista Nu är det gott att leva. Kanske inte alla förunnat. 

Barnbarnet fick glädjefnatt på nästa uppgift. I like to move it move it. Den sjunger de ofta i skolan, lät han meddela. Den kommer ur filmen Madagaskar. 

Roland Cedermark tog sig till ett antikvariat. Beatrice-Aurore heter den va? Eh, jo. 

What do you want from me?, kan man ju undra där. En gammal bok kanske? Adam Lambert ställde den frågan. 

Vi avslutade dagens kryss med Monica Bring och Svenssons Treooo. Swing it Magistern! Vi hade en träslöjdslärare som bokstavligen gjorde det. Svängdfder runt en skruvmejsel o sa, "Flytta på er, ge min svängrum!" Stod man innanför mejselns diameter kunde det göra lite ont... Vi hade en knasig fysiklärare också... Fast nu var det inte vare sig slöjd eller fysik vi skulle ha utan ett helt annat ämne, kemi. 

Hoppas ni håller modet uppe. 

Har jobbat idag och försökt hitta lite tid sen jag kom hem att sätta mig med krysset :) Tog sin tid att tråckla sig igenom det, då det pågår ett Pokemon-event just nu. Man är lite splittrad. Nu sitter jag o lyssnar på Helgpasset med Jill Johnson som gäst. Alltid intressant! Hade passåkare med mig idag så det blev ingen radiolyssning på tåget. Så hjär fick jag ihop krysset idag: 

Vi började under vattenytan där en krabba sjunger att Havet är djupt.

Havet är djupt
Havet är djupt
Nere på botten,
Här är det toppen,
Titta och njut
Uppe på land finns bara spring,
Möda och slit för ingenting
Men under ytan, där kan man flyta
Havet är djupt

Krabban är Sebastian och är en av huvudfigurerna i filmen om Ariel, Den lilla sjöjungfrun och krabbans röst gjordes av Per Myrberg. 

Långt ovanför vattenytan kan det tänkas att solen skiner (o just där slog den sig igenom molntäcket och skickar in gula strålar till mig). Here Comes the Sun säger jag då. 

Våren har inte hittat oss än. Inte den vår som folk tänkerpå i södra Sverie. Nej, här ligger snön kvar. En helt annan årstid är hösten och vi hörde Tove Janssons fina Höstvisa - på franska. 

Nä, Bä (bä vita lamm) på det. 

Efter det hoppar vi in i Mellon 2016 oc hlyssnar på Youniverse. Fyndigt. Molly Sandén. 

There's no me there's only you
There's only you
There's only youniverse
We are the universe

There's only there's only
Youuu
Youuuu

There's only youniverse
We are the universe

Nåt annat fyndigt är tre-ooo. Svenssons Treooo med Monica Bring. Fast tvärtom. De spelade En kväll i juni. Nä. Det är långt dit än. 

Vi tar oss till Frisco i stället. San Fransisco Bay Blues.

I ain't got a nickel and I ain't got a lousy dime.
She don't come back, think I'm going to lose my mind.
If she ever gets back to stay, it's going to be another brand new day,
Walking with my baby down by the San Francisco Bay.

Eric Clapton. 

Väl där kan man säkert skriva ett sommarbrev. Den som skrev detta brev idag, kan mycket väl skicka det därifrån. Fast hon bor på östkusten... Äh. Lena Olin har tillbringat en del tid i Hollywood om man säger så. Sommarbrevet är en av få låtar hon sjungit in. 

Dagens finska skiva var Wake Me Up Before You Go-Go. Whams gamla dänga. 

Sen en av mina favoriter. Ronan Keating. When You Say Nothing at all ur Notting Hill. 

The smile on your face let's me know that you need me
There's a truth in your eyes saying you'll never leave me
The touch of your hand says you'll catch me wherever I fall
You say it best
When you say nothing at all

Sen en synvilla. Nej, hörvilla. Jörgen Mörnbeck som imiterade PG i Köp och Sälj. Pehr G. Gyllenhammar. 

Vi slutade med en duett. Separate Lives. Låter som en låt i tiden, med alla karantäner överallt, jorden runt. Laura Pasini hade med sig Phil Collins. 

O med det avslutar jag detta. Mello ikväll. ESC. Fast inte. Men ändå. Med röstningar o vykort o allt. 

Håll huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena!

Lördag igen. Veckorna rinner förbi. Här ligger snön ännu. Segdraget. Lite kallt ännu. Dagens kryss då. Så här fick jag ihop det. 

Vi började på bio. Pretty Woman. Musiken gjordes av Roxette och vi hörde It Must Have Been Love. 

It must have been love
But it's over now
It must have been good
But I lost it somehow
It must have been love
But it's over now
From the moment we touched
Til' the time had run out

En helt annan typ av film är den med de små blå figurerna. Smurfaren hette melodin men det var Nordmans Vandraren i smurfversion. 

En något större man var en av de tre tenorerna, Liuciano Pavarotti sjöng Nessun Dorma ur Turandot. 

Bennys (inte med efternamnet Andersson) spelade Du e min man. 

En annan Andersson med förnamnet Dan, skrev Till min syster som Sofia Karlsson sjöng. 

En sång till dig, min syster, när all marken väntar vår!
I Luossas ljunghed surrar yr av vind och vilda bin.
Där lärde vi oss tunga steg i våra yngsta år,
Och ingen vet hur djupt vi drack vår barndoms beska vin.

Gitarrgrupper. Eldemanfavoriter. Spinning Wheels Combo hette dagens bidragsgivare. De spelade en spansk melodi som vi känner med som Fia Jansson. 

Vet inte vad som hänt med Madonna men det tar mig alltid evigheter att höra att det är hon, och när jag väl hör det. Jamensjälvklart... Hon lever för kärlek. Living For Love. 

På det fick vi en melodi om en sjöman. 

En sjöman älskar havets våg
Ja vågornas brus
När stormen skakar mast och tåg
Hör stormarnas sus
Farväl, farväl
Förtjusande mö
Vi komma väl snart igen
Farväl, farväl
Förtjusande mö
Vi komma väl snart igen

Amy Whinehouse sjöng Body and Soul tillsmmans med Tony Bennett.

My life a wreck you're making
You know I'm yours for just the taking
I'd gladly surrender myself to you body and soul
My life a wreck you're making
You know I'm yours for just the taking
I would gladly surrender myself to you body and soul

Vilken röst kvinnan hade. 

En helt annan röst tillhörde Donna Summer och hennes något ekivoka Love to Love You Baby. 

Vi slutade med Tom Jones som ville ha lite närkontakt. 

Just help yourself to my lips to my arms
Just say the word and they're yours
Just help yourself to the love in my heart
Your smile has opened up the door
The greatest wealth that exists in the world
Could never buy what I can give
Just help yourself to my lips to my arms
And then let's really start to live

O med det har jag tagit mig igenom en krysslördag till. Hoppas ni har det fint därute. 

Håll huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena!

Tog mig hela dagen och lite till att återkomma till bloggen. Det är nu tolv timmar sen jag satte mig ner fär att lösa krysset - och så här fick jag ihop det idag. 

Rampljus heter ett album som släppt senare i vår. Eller första delen av det. I maj är det sagt att Håkan Hellströms nya album ska finnas att köpa och den låt som först hörs från albumet är Tillsammans i mörker. 

Så jag sa, jag följer dig utför,
tillsammans I mörker
Jag har också varit där
Och om du skadar dig själv,
så skadar du mig med
Du är min värld

På det fick vi Streets of London med John Williams och Tore Swaneruds Södermalm. Eldemandubbel... 

Därifrån far vi lite längre ut i världen, på Titanic... My Heart Will Go On. Celine Dion är från Kanada. Dit skulle inte båten. O kom inte ens till sin rätta destination... 

Lite längre säderut längs amerikanska kusten ligger Miami. Där utspelade sig teveserien med snutarna Crocket o Tubbs. Miami Vice. 

Ljuva 80-tal. Vi kliver några år framåt i tiden, tar på oss strumpor och går på Mello. Jan Johansen tävlade med Se på mej 1995. 

Resandet fortsätter. Kanske det var på Capri han mötte tjejen han ville skulle se honom? 

Det var på Capri vi mötte varandra,
jag minns det än som det vore igår.
Då bland mimosor jag såg henne vandra,
i Italiens blommande vår.

Äh. Vi sticker till Laxå i stället. 

Hela programmet är proppat med geografi. Vi hörde Boney M med No Woman No Cry. Annars har vi hört den med Bob Marley and the Wailers, som var från Jamaica. En av mina gamla favoritlåtar. 

No, woman, no cry
No, woman, no cry
'Ere, little darlin', don't shed no tears
No, woman, no cry

I San Remo höll Den Glade bagaren hus. Sen vet jag inte vad han sa Eldeman i dagens andra dubbel. En utländsk melodi? Kanske är det från början men jag tyckte det var samiska. Jo. Googlade lite o hitta ett av mina egna gamla inlägg. Petra Holmborn sjunger på samiska. Melodin var Inatt jag drömde. 

Vi tar oss vida ut i världen för nästa uppgift. Ända till Vietnam. Marlena Laszlo och Niklas Andersson sjöng duett ur musikalen Miss Saigon.

if we're together that's when
we'll hear it again
the song
played on a solo saxophone
a crazy sound
a lonely sound
a cry that tells us love goes on and on
played on a solo saxophone
it's telling me
to hold you tight
and dance like it's the last night of the world

För krysset ska vi ha landskoden. VN. 

Björn Skifs var Vild och vacker. Fast idag fick vi inte höra honom sjunga, utan Lennart Palm hade satt toner till hans melodi. 

För nästa uppgift hörde vi en av Eldemans favoriter. Minns inte exakt hur han uttryckte sig. Jo, yssnade om. En av grammofonhistoriens varmaste röster. Jim Reeves. I Won't Forget You. 

I know that I won't forget you
For I've loved you too much for too long
Though you don't want me now
I'll still love you
Till the breath in my body is gone

Vi slutade med en Samling vid pumpen. Ulf Peder Olrog. 

O med det säger jag tack o hej. Här blåser det. Än. Har stormat hela dagen. Verkar inte sluta än...