Har haft en lång natt. Jobbat. Slumrade dock nästan hela vägen hem från kusten i väster och en timmes kryss-klurerier var inget större problem att ta sig igenom. 

Den resan var ingen större Joyride men vi tog oss dit och tillbaks igen. O Roxette startade alltså dagens kryssande. 

Dagens första duett. Blev några stycken. Vi hörde fina Siwan, Siw Malmkvist tillsammans med Umberto Marcato. Vi får förmoda att han kommer från Italien. Sole Sole. Den lyser med sin frånvaro idag! Men vi hade ett fantastiskt norrsken inatt :) Googlade lite, men hittade den bara med tysk o italiensk text. Visst sjutton sjöng Siwan på svenska här eller har tröttheten satt in? 

Från ett himlafenomen till en himlakropp. Snurra min jord. Nu vet inte jag riktigt hur den hamnade i musikalen med Lilleman som Jan Malmsjö brukade göra, men det är enda kopplingen jag hittar. Gjorde han alltså den i Stoppa världen, jag vill stiga av? 

Nåja, jorden snurrar vidare o barn ska sova. Vyssan lull, koka kittelen full... Eller va? Nä, kan inte den texten alls. Om vi fortsätter den tanken får jag vara glad över att det inte var första ordet han skulle ha. Det tvistas om det skrivs Byssan eller Vyssan. Tror jag alltid sjungit Byssan lull.

Redigerat: Har nu sett när SvenBertil säger Byssan Lull  i Så Mycket Bättre! o pappa Evert sjunger detsamma, så då slår jag fast det. 

Några, nåja, rätt många jordsnurr tillbaks, var Ulla Billquist och Erik (Frank? Nä, det var han som höll i orkestern som ofta ackompanjerade henne) på tapeten. Hittade dock inte melodin de sjöng tillsammans. Jo, så här är det. Ulla gjorde en duett med Erik eller Eric Källquist/Källkvist, o det var ju Vilken melodi det ska bli. Men det där med stavningen är tveksamt. Erik med c eller k, o Hällkvist med u eller v. Fast nu var det bara förnamnet vi skulle ha så det senare spelar ingen roll o jag hoppas båda stavningarna av Erik accepteras. 

Det som sker det sker. Que sera sera. 

Nattsvarta mörker. Det kan sammanfatta senaste tidens händelser, men jag vill inte blanda in det i MelloXet. Doom and Gloom är en av Rolling Stones nya låtar. 

Himlen är inget tak. Nej, det fortsätter ut i oändligheten. Peter Jöback och Eva Dahlgren. 

O de där Barnen i Bullerbyn, de fortsätter sina äventyr. Vi hörde en melodi ur filmen. 

Mmm, hold on tight to your dream
Then hold on tight to your dream
When you see your ship go sailin'
When you feel your heart is breakin'
Hold on tight, to your dream, hmm

Electric Light Orchestra, eller ELO då, för vem sjutton ids ens säga det där knöliga namnet? 

Inte jag. Inte du. Men säj inte nej, säg kanske kanske kanske.... 

Åsså slutar vi med att gilla - Enrique Iglesias. Me gusta. Fast han gillar inte, El perdón heter låten, förlåtelse. Dagens fjärde o sista duett. Enrique hade rapparen Nicky Jam med sig. 

Es que yo sin ti
Y tú sin mi
Dime quién puede ser feliz
Esto no me gusta
Esto no me gusta

Översatt till engelska blir det ungefär: 

Girl I'm not with you, you're not with me
And I don't like the way it feels
No I don't like it
No I don't like it

O där tog det slut. 

Sitter med fötterna i ett varmt fotbad och har dragit igång radion. Lördag morgon i stugan. Isen har gått igen. Den låg stilla på sjön när jag kom ner för ett par dagar sedan. Igår morse fanns inte en gnutta is kvar. Eldeman sitter just o går igenom förra veckans kryssvar. Inga fel såhär långt ;) 

Utfyllnadsmusik. Fast det visste vi först i andra uppgiften. Vi började nämligen med Tina Turner och hennes What's Love got to do with it?. 

I andra uppgiften går vi på musikal o ser Evita - den illustrerades ju med Don't Cry for me Argentina. 

Hahaha, mer musikgeografi sa han. Vi hörde signaturen till Skivor från Vetlanda. Eldeman har ju ärvt hela den enorma skivsamlingen sen Lars-Göran Frisk dog 1999. 

Arvegods ja. Nästa uppgift gäller just det. Arvegods i musik. Sönerna till Flamingokvintetten och Streaplers. Arvingarna. De sjöng minnen från nyaste albumet, Ta mig tillbaka nu. 

Förändringar sker ju mellan generationer och nästa uppgift handlade om nått nytt. Den Nya världen. En del ur Dvořáks verk.

Vi far till Gotland o lyssnar till Josefin Nilsson (min makes favoritsångerska i Sverige) där hon sjunger om att valar slutat sjunga.  

And I'll spend another night
Waiting for the morning light
Like so many nights before, 'til his key is in the door
I'm amazed at all his words
Soaring like the flight of birds
But the message they can bring
Is the flutter of a wing
Making ripples in an ocean
Where the whales have ceased to sing

Text och musik skrevs av Björn och Benny o för krysset behöver vi ett efternamn så vi plockar in Andersson då. 

Vad har du i fickan Jan? Är det en jättebanan? Är det en rullad affisch? Eller kanske pan riche? Eller tarzans lian... Lena Nyman och Gösta Ekman. 

Lite smått ekivokt. Randy är ett smått ekivokt namn också. Ungefär som Dick. Men nu söker vi Randy Newman. Han sjöng om Lena tror jag, fast nä. Handlar om samma småfolk som Cornelis sjöng om. Short People. 

They got little baby legs
That stand so low
You got to pick 'em up
Just to say hello
They got little cars
That go beep, beep, beep
They got little voices
Goin' peep, peep, peep
They got grubby little fingers
And dirty little minds
They're gonna get you every time
Well, I don't want no Short People
Don't want no Short People
Don't want no Short People
'Round here

Låter som nåt vår äldsta dotter hade kunnat stå bakom. 

Det kan ju vara ett privilegium att få en melodi uppkallad efter sig. Men vad som inte sägs vara ett privilegium är att äga Privilege. Singeln som Pernilla Wiberg spelade in under slutet av sin skidkarriär där hon besjöng sin skidkarriär. Vad är det med idrottare o deras önskan att bli hågkomna för sin...ehhhh sång? Pillan höll sig ju annars till skidpisterna. Detta med bravur. Hennes sång därom är väl ok men inte mer. "It's such a privilege, more precious than gold". Hmmm. Jojo. tror jag vad jag vill om :)

Stjärnan i mitt liv. Idag hörde vi Peps ensam, annars har han gjort den med Nisse Hellberg. Peps som egentligen heter Per Åke Persson. 

Vetlanda ja, den finns säkert i det skivarkivet. Ju mer vi är tillsammans, tillsammans, tillsammans..... Jag har hittat en engelsk strof med just den melodin och den går 

The more we get together,
together, together,
the more we get together,
the happier we'll be.
Cause your friends
are my friends,
and my friends
are your friends.
The more we get together,
the happier we'll be.

Fast enligt Eldeman ska/har den översättas/-satts rakt från/till engelska o då blir det The more we are together. 

Vi slutar Långt härifrån. Eller i Melodifestivalen 1992. Det var ju ett tag sen. Py Bäckman. Hon kom på en femte plats med den. Det var det året festivalgeneralen själv vann. Innan han blev Mr Mello med hela svenska folket. 

Så kan det gå. Until next week! 

Jag löste ju krysset efter spåret idag. Har jobbat hela dagen. Såhär blev det idag då - o något korthugget eftersom jag inte har mina sedvanliga noteringar utan bara stödord o ibland knappt det ens... (kommer mer utförligt senare):

Vi började med en tjej, nä The Girl från Melodifestivalen 2012. Charlotte Perelli.

Andra uppgiften gällde en kompositör och musiken var hämtad ur filmen Limelight. Charlie Chaplin.

Allan Edwall sjöng sin melodi om årets alla tider, Årstider. 

Anne-Lie Rydé sen. En så'n karl. Vi sökte ju givetvis Lill Lindfors. Det var ju hon som gjorde den känd i Sverige. 

Han går som en karl
Han ser ut som en karl
Med en kropp som en karl
Och han kysser som en karl ska

Han har charm som en karl
Han är fräck som en karl
Nonchalant som en karl
Och han rör sig som en karl ska

Lennart Palm på det. Han "dompterade imiterade elfensben" och spelade ett revynummer som handlade om nåt ickigt o stickigt. En tagelskjorta.

Då tar vi tagelskjortan på,
då tar vi tagelskjortan på
att man vill synda då och då,
det kan ju var och en förstå.
Själen den är ful och grå,
ända från hjässan och till tå
då är det skönt att gå med tagelskjortan på.

Bath Festival Chamber Orchestra spelade om något av det viktigaste vi har. Luft. Eller Air. Stycket av Johann Sebastian Bach heter förstås inte så utan nåt helt annat. Det är andra satsen ur hans tredje orkestersvit. O visst ser ni Beppe o alla dockorna i hans säng när ni hör den? Fäääärdig!!

Tillbaks till Mello igen. 2011. Babsan vill också ha en riktig karl. 

Jag vill ha en sofistikerad herre
De är dessvärre
Färre än man tror
Var finns han som är stilig och belevad
Och passionerad
Ge mig en spanjor
Ja må jag leva, ge mig en spanjor

Arriba!

Under glitter o glamouren, paljetter o rosa fluffhår, hittar vi Lars-Åke Wilhelmsson. En sån karl! 

På det följde en instrumental version av Stockholm i mitt hjärta. Lars - den här gången - Berghagens största allsångshit från Skansenscenen.

Stockholm i mitt hjärta,
låt mig besjunga dig nu,
åldrad i ungdomlig grönska,
öarnas stad, det är du!
Av städer jag känner i världen
är du den stad som fått allt.
Genom Mälarens kärlek till havet
en blandning av sött och salt.

Sen traskar vi in i Kvarteret Skatan. Musiken är The Human Leagues Being Boiled. 

Vad vi nu skulle dit o göra. Det som händer i Göteborg, stannar i Göteborg. Nu ligger ju inte Kvarteret Skatan där, utan på nån fiktiv plats i Stockholm... Men från Skansenscenen i Stockholm lånade vi Petra Marklund. Fast hon har väl gjort sin sista allsång nu.

Royal Philharmonic Orchestra i London spelade ett potpurri ur musikalen Miss Saigon som bygger på operan Madame Butterfly.

Vi slutar i en bam. Nä, WHAM! Underbara Careless Whisper. 

Time can never mend
The careless whisper of a good friend
To the heart and mind
If your answer's kind
There's no comfort in the truth
Pain is all you'll find 

I'm never gonna dance again
Guilty feet have got no rhythm
Though it's easy to pretend
I know you're not a fool
I should have known better than to cheat a friend
And waste a chance that I'd been given
So I'm never gonna dance again
The way I danced with you
Never without your love What am I without your love?

Å då säger jag såhär: Fäääärdig!!! 

ååkääjjj... Det är inte ofta man ser nåt sån't här: 

Snabben pågår o dagens kryss är avklarat. Snubblade bara på ett ord, men när jag insåg vad det var kom det liksom *puff* - en Eldemanledtråd. Nåja, vi börjar väl på första anhalt då, innan vi drar Jorden Runt på 80 dagar, eller under en krysstimme. 

Vart ska min kärlek föra? Agnetha Fältskog frågade sig detta som Maria Magdalena i Jesus Christ Superstar. 

Så åker vi Jorden runt på 80 dagar. På våg väg runt får man förmoda att man passerar tullen en o annan gång. 

Mitt bästa för dig. Fantastiskt. Pugh Rogefeldt och hans kompisar i Grymlings. 

Sara Varga hon dansar inte med sina vargar hon inte. Hon uppmanade: Spring för livet. Mellon 2011. 

Så kom en instrumental melodi. O den är instrumental, Josie's Tune. Chris Rea sjunger inte ett ord i den. 

O inte Rea, men väl Lorry. Earth, Wind & Fire's In the Stone användes som signaturmelodi till den teveserien i humorklassen. Sägs det. Nå, en viss humor förekommer väl. 

En annan tevefigur är Bamse. Han berättade om Nalle-Maja och hur tuff hon är. 

Nu ska jag förtälja dig
Om en modig liten tjej
Hon är riktigt speciell
Ofta tuff men alltid snäll

Nalle-Maja
När dom andra blir skraja
Ler hon och skrattar bara
Ingen kan vara
Tuff som den tjejen kan

Om nån skulle vara dum
Emot Teddy eller Brum
Retas, fast dom inte vill
Säger Nalle-Maja till

I originalet var det Nane Grönwall som bad Håll om mig! Mello 2005. 

Det är missarna som gör det
Missarna man minns
Och nu när de ju ändå finns
Vad kan man göra åt det?
Det må väl va' förlåtet
Om segern inte alltid vinns
Och kysser du en groda
Kan kyssarna va' goda
Fast det inte blir nån prins
Det är så lätt att man glömmer
Att det är missarna man minns

Wille Crafoord. Det var också ett bidrag i Melodifestivalen. 1997.  

Nils Dacke med partyorgeln! Det var ett tag sen. Texten vi inte fick höra var till Vad har du under blusen Rut? Ja, igår hade jag ett tallbarr under behån! Snacka om busväder! 

Ja, åren blåste vidare i en snabbare takt,
jag hade aldrig prövat på nå'n kärleksakt.
Men Rut och jag, vi gifte oss en dag i april,
på bröllopsnatten frågade jag henne en gång till.

Vad har du under blusen Rut?
Vad är det där som putar ut?
Det har jag aldrig märkt förut.
Vad har du under blusen Rut?

Streaplers låg på Svensktoppen med den 1974. 

Vem hade Patti Scialfa med sig i duetten? Maken förstås. Bruce Springsteen. De har varit gifta i över tjugo år. Patti har varit medlem i hans E. Street Band i många år. Linda Paloma heter melodin. 

Göteborgs symfonietta spelade en amerikansk låt som skulle få oss att tänka på en svensk version. Cornelis gjorde en sådan. 

Jag hade en gång en båt
Med segel och ruff och köl
Men det var för länge sen, så länge sen
Svara mig du
Var är den nu?
Jag bara undrar: Var är den nu?

Ur texten plockar vi hunden en klasskompis till mig hade när vi gick i småskolan. Han smet jämt! Ruff hette hunden, en stor terrier. Vi ringde många gånger till Jonas o hans föräldrar o meddelade att Ruff var ute igen. 

Autumn Leaves. Så heter originalet som Yves Montand sjöng sin vackra och ledsamma franska version av, Les Feuilles Mortes. 

Kom hem för ett par timmar sen o hade tid att sitta ner en stund. Krysset hastades igenom och löstes utan större problem. 

Vi började med att lyssna till en gammal fiskargubbe. Harry Brandelius. 

Den allra fulaste gamla kärring som nånsin funnits på Kärringön,
ja hon är min hon, men hon är blåögd,
å' tänk jag tycker att hon är skön.

Ungmön på Kärringön blev gammal hon med. 

O gamla är alla de som vuxit upp med Drutten o Gena. Tevesignaturen, liksom barnprogrammnet är från sjuttiotalet o visades i Sveriges Magasin. Redan 1973 dök de upp, den lilla nallen med de stora öronen o den där krokodilen. 

Före Drutten, var det John Blund som spred sitt sömnstoft över oss. Det var vackert som stjärnskott det... Eller... va? Äh. Smukt som et Stjerneskud, Det var vinnande bidrag i Eurovisionsschlagern 2000. Brøderne Olsen, eller Olsen Brothers som de kallar sig internationellt. 

Nu tändas åter ljusen i min lilla stad
Två ganska svaga lyktor framför rådhusets fasad
lyser över ströget. Där går Kalle och Marie
och blinkar emot Vera på Walléns konditori
och grabbarna i gänget står och pratar ner vid Grand
om flickor och om fotboll, och om livet med ibland
Från hotellet hörs en trio i Tosellis serenad
Det är kväll i vår lilla stad

O vi lånar en adress till krysset. Stadens rådhus. 

Kalle sa nog till Marie att Inget lockar mig som du. Annars var det Barbados som gjorde den. 

Tor Isedal gav oss Balladen om Joe Hill. Han var en svensk fackföreningsaktivist som inte togs emot med alltför öppna armar i Utah, USA. Han bråkade o stod i, meddels musik och ironiska texter. Han blev åtalad för mord och fick sluta sitt liv i en avrättning. 

Mer sjärnskott. Lucy in the sky with diamonds. Manuel Barrueco spelade Beatles i spanskt stuk på sin gitarr. 

Mer bröder. Gershwin den här gången. De skrev bland annat Nice work if you get it. Och den som gjoirde ett rätt bra jobb att sjunga utanför sin egen genre var Sting. 

Rimmar på Sting, gör ring.

Sju vackra flickor i en ring
sju vackra flickor i en ring,
vackraste flickor häromkring
ibland de flickor alla.

Flickorna vända sig omkring
flickorna vända sig omkring,
sökande efter vännen sin
ibland de gossar alla.

Vara vem det vara vill
vara vem det vara vill.
Den, som jag räcker handen till,
han har mitt unga hjärta.

Nu kan jag vara riktigt gla'.
Nu kan jag vara riktigt gla’.
Nu har jag fått den jag vill ha
ibland de gossar alla,
ibland de gossar alla.

Va? Är det julmelodier i radion?, frågade Sonen. 

Nä, vi stannar i hösten och lyssnar till Helen Sjöholm som tillsammans med BAO berättade om Sommaren du fick. Jodåtack. Det var sommar. En vecka i augusti. Benny Andersson skrev ju musiken. 

Roland Cedermark tog sin an Evert Taube. 

Ingrid lilla, se hur strömmen dansar,
alla böljorna ha vita fransar.
Se på gubben i den vita båten
hur han vevar upp sin stora håv!
Ser du löjorna, se hur de glittrar,
fåglarna i Strömparteren kvittrar.
Ser du måsarna och hör du göken?
Ingrid lilla, göken gal i stan.

Ingrid Dardels polka. 

Vi slutar i ett pusskalas. I Kissed a Girl and I liked it... Katy Perry. 

Go' Förmidda'. Elden i stugkaminen värmer gott, kaffet är urdrucket och krysset avklarat. Kanske inte helt enkelt idag, men allt är ifyllt. 

Dagens kryssande började med ett stycke radiohistoria, när nu radion fyller 90 år och firas med en livesändning från Växsjö och Utvandrarnas hus. Första uppgiften illustrerades av en fröken Angela. Ted Gärdestad. 

Jag är glad att jag kan lätta ankar ibland
Å få svänga en känga med Angela
Ingen vet hur man gör
För att få mig på humör
mmmm som Angela

Tim Bergling sedan, bad oss väcka honom när det blir så dags. O vem är det då? Tja, han är betydligt mer känd under sitt artistnamn. Avicii. 

So wake me up when it's all over
When I'm wiser and I'm older
All this time I was finding myself
And I didn't know I was lost

Sommarnatt. Det finns några låtar med den titeln. Idag var det Taubes melodi om Rose-Marie vi söker.

Kom I min famn och låt oss dansa här en vals, min Rose-Marie.
Natten är ljuv, le blott och dansa!
Lekfullt och lätt du svävar än som fjäril väckt av sommarvind,
än som den skygga hind.
Stödd mot min arm du böjer nätt ditt huvud och ditt gyllne hår,
lyser av ungdom och doftar vår.
Tvekande ler du åt de bevekande tonerna,
lätt och lekande valsen går.

Vi tar det där K-et o fyller på för nästa tjej. Katrina and the Waves där de dansar över Sun Street. 

Jag vill aldrig att sommaren ska ta slut, säger Robban. Det är lite försent för det, herr Broberg! På fler än ett sätt.  

Nä, här har hösten anlänt med stormar o fallande gula löv. Har sett en massa fina norrsken och en o annan stjärna. Såg Vintergatan en natt. O önskade att jag hade ett stativ! På sin tid sjöng Zarah Vill ni se en stjärna, se på mig! 

Ett annat stjärnskott som försvann var Daniel, eh The Moniker. Han tävlade i Mellon 2011 med sin Oh my god!. Elva alltså. 

Oh my god, oh my god
It’s a wonderful surprise
I’m in love, I’m in love
And I cannot get enough
Ooh la la, ooh la la
Don’t ever want this to be over
(This to be o-over)

Stjärnskott ja. Som stjärnor glänser de, diamanterna. Diamonds are Forever heter en av alla James Bond-filmerna. Diamantfeber på svenska. 

Nätter o dagar. Doris Day. Que sera sera, på svenska var det en direkt översättning. Det som sker det sker. LillBabs gjorde den. Bland annat. 

Gyllene Tiders Flickorna på TV2 spelades av Lennart Palm i Lerum, på hans partyorgel förstås. 

I teven tävlade även Eric Saade, några år efter The Moniker. I år hette hans bidrag Sting. 

Vi slutar i pompa och ståt. Eller inte. Fast jo. Stars and Stripes Forever Antar jag, då det är en amerikansk marsch som efterfrågas. 

Ett par uppgifter kvar när jag börjar skriva. Eller en, för vi har fyllt hela brädet snart. Snart tystnar musiken... Nåja, vi kommer dit. 

Vi började dagens kryssäventyr med nåt otrevligt. Karaoke. Eller vänta nu. Nä, det var egenskapen vi sökte. Nanne Grönwalls Avundsjuk. Avundsjuka är inte vackert.... 

Vi följer med Kai Gullmar, eller snarare Rolf Backe till livet Uti Rio, Rio de Janeiro. Antar jag :) Enda låtan Kai skrivit som handlar om Rio. 

Vi far vidare ut i världen och besöker Egypten o ser vad som händer i Tebe o Memfis, där faraonerna höll till. Aida. För krysset ska vi ha huvudstaden, som är Kairo. 

Hemåt igen. Mello. Fast vi kör en mix av svenkt o danskt. Marie Bergman tävlade med Sanne Salomonsen i Nonetheless. De kom sist, men var nöjda o glada för det. 

Hade nån av dem tjurat nog länge, hade de kanske blivit sända ut i Snickeboa. Du käre lille snicke'bo.... Magnus Lindgren spelde den på flöjt. 

Christer Sjögren och hans Vikinger sjöng om hjärta o smärta. Eller i alla fall kärlek. På tyska. På svenska handlade det om Tiotusen röda rosor.  

Tiotusen röda rosor vill jag sänka dej,
tiotusen röda rosor i ett fång.
Du ska ta dem som ett
sommarminne i från mej,
tiotusen röda rosor och min sång.

Vi tar en ros ur det ofattbara fånget o lägger den i krysset.

You say potato and I say potatoe, you say tomato and I say tomatoe... Eller nåt. Svårt att skriva det där som det låter utan att använda fonetik. Louis Armstrong sjöng duett med Ella Fitzgerald. 

Nästa låt hade vi i krysset häromveckan. Fast inte med dansande grodor. Nej, heta grodor. Hot Frogs. Fragancia. 

Andra o kanske trevligare djur, är katter och Elaine Paige spelade en av dem alla i Cats. Memory fick illustrera. Förstås. 

Memory
All alone in the moonlight
I can smile at the old days
I was beautiful then
I remember
A time I knew what happiness was
Let the memory live again

Så blev det lite geografi igen. Eller... Äh. Så Mycket Bättre! Tomas Ledins Snart tystnar musiken. Timbuktu tolkade den som bara han kan. 

Vi slutar med Roy Orbison i dansbandsstuk. You Got it. Lisbet Jagedal sjöng... med vilka? Lite kass mottagning i radion så just det försvann.