Inlägg publicerade under kategorin melodikryss
Ja jisses, vårvisor o baklängesspelningar. O lite mello förstås. Lördag igen.
Första skivan var tunn. Everybody's Somebody's Fool med Connie Francis. På svenska gjorde Siw Malmkvist De ska va tunna skivor.
Tunna skivor är kanske lite känsliga. O känsliga låtar gjordes av nästa grupp. Eldeman berättade att de kommit in på första platsen direkt på engelska hitlistan med sina första sju singlar. Unbreakable heter låten som Westlife framförde.
Sen blev det många bud innan jag hittade rätt grupp. Lasse Berghagen skrev och sjöng även in Blad som faller tyst som tårar. Några grupper med tillfälligt passande namn har också gjort den. Sten & Stanley, Thorleifs o några till. Men rätt svar idag är Trio me' Bumba på skivan En kis från Söder.
Åsså nåt helt galet. Baklängesspelningen. Från några kryss tillbaks tog Eldeman Bollnäs Blås version av We Are the World o vände den bak-o-fram.
Inte så snyggt kanske... Men Den vackraste visan om kärleken. Den är fin. Lillebror Söderlundh tonsatte många svenska dikter och den här skrevs av Ture Nerman. Han med tändstickorna? Nä, men hans bror. En annan "känd" släkting - son i det fallet, sjöng. Sven-Bertil Taube.
Så kom vårsången. Kan ju meddela att när jag körde hem inatt snöade det. Nästan hela vägen. Så det där med vårkänslor... det är lagt på is. Men Vårvisa sjöngs i alla fall av OD, Orphei Drängar.
YOHIO, han tog in på sitt Heartbreak Hotel igen.
Jag har ännu inte haft tid att se serien, men den ligger på lut. Fina Downton Abbey. Chamber Orchestra of London spelade signaturmelodin. Den är så vacker.
Jacques Werup ville att någon skulle ge honom lite hopp. Gör mig levande igen. Tillsammans med honom sjöng Lill Lindfors.
Bä bä vita lamm, har du någon ull?
Lite ulliga o gulliga i glassiga färger, ställde de sig på Melodifestivalens scen i år o sjöng sin Hello Hi.
I am Molly I am Holly I am Polly Hello Hi
I am Molly I am Holly I am Polly Hello Hi
Tonight we're gonna party yeah let's do it, do it
I am Molly I am Holly I am Polly Hello Hi
O de kallade sig Dolly Style. De åkte ut i Andra Chansen och fick återvända till sitt dockhus i Dollyville utan finalplats.
Isch. Euw. Äckligt. Povel Ramel har skrivit låtar om det mesta och en av de underligaste är den hans son Mikael sjöng idag. Fulvia Fästing. Den var med på skivan Djur i dur. Han skrev ny text till en annan välkänd melodi som också handlar om djur, två av varje i det fallet. Gubben Noak. Jag antar att det är svenska stavningen vi ska ha. Annars går ju även Noah in.
O ikväll smäller det. Hur ska det gå för Måns? Jag jobbar tyvärr o missar hela kalaset. Kan knappt lyssna på radiosändningen ens, med den dåliga mottagning som är i fjällen!
Kryssat o klart idag igen. Lite Gott o Blandat som Ålen skulle ha sagt.
The Spirits are calling my Name sjöng Roger Pontare. Han tävlade i Melodifestivalen under detta årtusendes första tävling med sin svenska version av densamma, När vindarna viskar mitt namn.
O där missade jag precis snabbgenomgången av den andra ledtråden... Asch då. Nå får lyssna igen. Vad det var, var i alla fall Jerker Johansson som dirigerade en blåsorkester från Göteborg. Hette de Wind Orchestra? Ah, det var väl Nudistpolkan?
Inte dansar jag vals,
nej, det passar ej alls
i nudistens attityd,
för i valsen är man pryd
men se polkan går i nord som i syd
uti i dur, går i ur, går i skur, är kultur,
har en frisk och frejdig fart,
o, vad det är underbart
att få naken dansa polka.
Så naken då.
Tennessee Waltz har gjorts av måna artister men idag var det Alma Cogan vi sökte.
Ha, vad kul han var då. Eldeman drog en vals. När ni skriver in hans efternamn, skriver ni in en annan kompositör också. Jodå. Jacques Offenbach, för vilken gång i ordningen? skapade valsen vi hörde idag. Vem spelade? O vilken vals var det?
Från Melodifestivalen i år fick vi sen höra fina Mariette med hennes Don't Stop Believing.
Fin är även nästa tjej. Eller hon är söt. Balladen om Herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind.
Ännu en fin tjej, också från årets Mello, Jessica Andersson tävlade med Can't Hurt me Now. Gick väl sådär.
Men nästa stjärna fick vi inte se alls. Eller ens höra. Zarah Leanders Vill ni se en stjärna? Se på mig! spelades av "instrumentalensemblen Pompadour". Jaha.
Stjärntydare. Det har vi sedan Så mycket bättre 2012 två av. Darin tolkade Magnus Ugglas Astrologen och även om jag älskar Ugglas version är Darins ändå snäppet bättre.
Du är den vackraste jag mött,
inte påmålad och falsk som andra,
du har väckt upp det jag trott var dött,
och när du har mig när jag tar dig,
din hungrande kropp får frid,
bortom all rum och tid.
Då är du den finaste jag mött.
Bland andra Cornelis ville dansa naken. Men han ville inte dansa vals, så Nils Ferlin gjorde sig nog inte besvär. Eller snarare Lillebror Söderlundh som tonsatte en del av Ferlins dikter. En av dem var ju En valsmelodi.
- Och ensam i kvällen den sena
jag slåss med en smäktande vals.
Och jag är ganska mager om bena,
tillika om armar och hals -
Jag har sålt mina visor till nöjesestrader,
och Gud må förlåta mej somliga rader,
ty jag är ganska mager om bena,
tillika om armar och hals.
Nä, han ville Ta en Walk on the Wild Side o dansa näck. Eller ville han det? Vet inte om det var Lou Reeds melodi direkt... Eller kanske. Man vet aldrig med de där gamla rockrävarna.
Ja, Mamma Mia, så det kan gå. O från Björn o Bennys filmatisering av musiken som blev musikal hörde vi tre härliga skådisar sjunga, nä fyra, eftersom tjejen som letade pappa också sjöng med i Our Last Summer.
O den sista sommaren var också sista låten idag. Nästa helg är det stor ESC-final. O jag jobbar!! Äh, vi valsar in en lördagkväll idag då med förhandstitt (-lyssning) på låtarna. De finns ju även länkade här.
Löste krysset undervejs idag. Sista uppgiften kom precis när jag rullade in i Norge o radiomottagningen försvann.
Det började med en legend idag. Stick iväg Jack, den svenska versionen med Monica Z.
Sen blev det filmmusik. Temat ur en av Astrid Lindgrens filmer, Mio, min Mio spelades i jazzversion av en annan Lindgren, Lars.
Dark Lady, en annan klassiker. Från 1974. Helt galet. Cher. Förstås.
Mer klassiker. Den här gången en gitarrist och sångare. En gång frontfigur i Dire Straits. Mark Knopfler sjöng om Beryl från senaste plattan.
Mer bio, o mer Astrid. Allan Edwall och hans lille luffarvän sjöng om sitt luffareliv ur Rasmus på luffen. Fri som en fågel.
Tre Gringos, så hette en annan film... Men idag var det titeln på en låt av Just D. Lennart Palm spelade för att vi inte skulle höra texten som lyder:
Det var en helt vanlig dag, ungefär som den här
och det började redan på morgonen när
vi såg en annons om en schysst saxofon
sen blev det en tripp till så långt hemifrån
Vi tog blå linjen nere från Fridhemsplan
Det kändes som om det tog minst halva dan
och när vi väl kom fram och klev av vi perrongen
så klingade sången:
Åhh, åhh
Tre gringos
Tre gringos
Ahh ha ha
I förortsdjungeln
I djungeln
Ahh ha ha
I förortsdjungeln
Vi plockar av dem den där saxofonen till krysset.
I dagens kryss haglade det klassiker. Gamla rocklåtar blandat med gamla rockare. En som passar i båda kategorierna är Van Morrison som sjöng om sin Brown Eyed Girl.
Nu ska vi vara, nu ska vi vara, nu ska vi vara snälla.
Åsså blev det Rednex - IGEN!!! Cotton Eye Joe.
O om En kväll i juni sjöng ju Lasse B på Skansen men idag spelades den på piano av Thomas Kågström. Man kan inte tro att det är mindre än en månad kvar till juni häruppe. Snö, snö o mer snö. Fast idag regnar det.
Åsså tar vi ytterligare ett par klassiker. Madonna sjöng en gammal slagdänga som fck en renässans i o med filmen The Next Best Thing. American Pie gjordes i original redan 1971, då med Don McLean.
Vi slutar med en svensk film- och serieklassiker. Lilla Fridolf. Charles Redlands orkester spelade.
O det var det det.
Jag jobbar idag o får se när jag hinner lösa krysset.
Kanske inte blir förrän i morgon :)
Dagens kryss löstes i så nära realtid det går - när man lyssnar via datorn och en kass anslutning. Fast det gick bra, utan hack.
Sexuell religion. Det var vad Eldmen startade med idag. Sexual Religion, en ny låt med Rod Stewart. Länge sen man hörde honom i nåt annat än hans amerikanska örhängen. Till skillnad mot Eldeman är jag något mättad av dem.
Så sexig var han väl kanske inte, Edvard Persson, men rätt folkär. Speciellt i filmen om Kalle! Vilken Kalle? Jo, Kalle. Vilken Kalle? Jo, Kalle, Kalle, Kalle på Spången. O Kalle ska in i krysset, tillsammans med originalet. Jag har bott vid en landsväg är en av alla kända melodier från filmen.
Sen handlade det om pengar.
It's all 'bout the money
It's all 'bout the dum dum.......
And I don't think It's funny
to see us fade away
It's all 'bout the money
It's all 'bout the dum dum...
and I think we got it all wrong anyway
Mejas största hit.
Om nästa två herrar klarade jobbet bra, blev de kanske också rika på kuppen. Jussi Björling och Robert Merrill sjöng Duetten ur Pärlfiskarna.
Vilken period på året det är bäst att fiska pärlor vet jag inte. Ska du ge dig ut efter kräftor är det bäst att ta det under sensommaren.
Skynda dig älskade, skynda att älska,
dagarna mörkna minut för minut,
tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommarn slut
O efter sommar kommer höst, som Tove Jansson skrev om i sin Höstvisa.
Medevi brunnsorkester spelade en visa som jag inte vet vad den heter på svenska. I original heter den väl Cerisiers Roses et Pommiers Blancs, så vi tar de där vita äppelblommorna till krysset då.
En "liten" Kuplett. En kuplett är aldrig liten eller kort. Han som sjöng var i alla fall Henrik Dorsin.
Han har spelat allt möjligt underligt. Säkerligen också nån bonnläpp. O Rednex hette gruppen vi sökte sen. De tävlade med Mama, won't You take me Home i Melodifestivalen 2006.
O röd är kvinnan som Loa besjunger. Lady in Red. ICA-Stig... Fast inte.
Nästa svar hade väl allal redan skrivit in antar jag. INXS. Den australiska gruppen som idag spelade en låt som heter Need You Tonight.
Vi slutade dagens kryss med Leo Ferré. Han skrev Elle tourne la terre eller som Jan Malmsjö sjöng, Snurra min jord.
O jorden slutar ju aldrig att snurra - för då går den under! O där är dagens krysskriverier slut. Slut för idag. Tack för idag.
Efter en natt på ett stökigt hotell är det rätt skönt att komma hem till tystnaden - med stora snöflingor som faller utanför fönstret.
Vi började med årets mellovinnare. MZW och hans Heroes. Eller Måns Zelmerlöw då.
Det lät som om han får klara sig på scenen i Wien utan sina digitala kompanjoner. Vore lite trist. Utan dej hette en melodi som Gunnar Hoffsten skrev.
Visst kan man gå den smala vägen med men en gnutta flax så går man vilse strax. Ehhh...? Jaha. Jules Sylvain skrev den svenska texten till melodin ur My Fair Lady. Lite tur ska man ha här i livet.
Evert Taube å andra sidan skrev en melodi om hur lilla Ellinor dansar. Sjöng gjorde, Anna-Lotta Larsson? Tror det var hon. Lät som så :)
Listen to your heartbeat - it will take you higher
Follow your emotions - I know you'll get stronger
Listen to your heartbeat - the feeling will guide you
Hold on to devotion - I know it's inside you
Den vann i Mellon ett annat år, 2001. Som Eldeman sa, tiden går. Jag hade den som en av mina ringtoner på mobilen ett par år. Lyssna till ditt hjärta hette den på svenska.
Vi åker mot solen. Nä, vi åker Med Suntrip mot solen. Bengt Palmers skrev den till Sällskapsresan. Vem ser inte Stig-Helmers tafatta karaktär framför sig när man hör den? Lasse Åberg stod för skådespelet av densamma (namnet ska han enligt uppgift ha fått från min svägerskas morfar) och även regin.
Bollnäs blås spelade för hela världen. We are the World.
Blue moon
You saw me standing alone
Without a dream in my heart
Without a love on my own
Blue moon
You know just what I was there for
You heard me saying a prayer for
Someone I really could care for
På den blå månen befann sig Robert de Niro. Helt galet. Han spelade mot Liza Minelli i filmen New York, New York. Mindre galet.
Blå, det är även bären som besjungs i Mors lilla Olle. Olle själv var väl ett litet blåbär som trodde björnen var en hund? Tomas Blank med Piccolaensemblen stod för tonerna.
Så fick vi lite Calle Jularbo. På finska. Drömmen om Elin. Pekka Himanka sjöng texten, jag inte förstod.
Efter det blev det textlös melodi som alla säkert nynnade med i. Titta in i min lilla kajuta.
Och överallt skrevs sen, sista ordet in i kryssplanen för idag. Kanske. Sophie Zelmani sjöng Everywhere.
Lördag förmiddag. Befinner mig i stugan och utanför fönstret är det grått o mulet. Kurar inomhus med en brasa i kaminen och melodikrysset i radion o Lapptoppen. Eller nä. Krysset har just slutat. Så ska det låta.
Nej, så här lät det idag. Hon var ju med där. I Så ska det låta. Men melodin vi hörde idag med Sylvia Vrethammar är hämtad ur Melodifestivalen 2013. Lite simpla Trivialiteter.
Nästa är inte så trivialt alls. Ett med naturen hade den som signaturmelodi och den var titelmelodi i filmen Triumfens ögonblick. Vangelis underbara verk Chariots of Fire.
Elvis på finska. Kan det va' nåt? Rauli Badding Somerjoki hade gjort en finsk version av Kiss me quick. På svenska behöver man alltså vara snabb.
Kan de va nåt? Någonting. Det är ju vad The Beatles låt Something blir på svenska. Alltid något... London Philharmonic Orchestra spelade.
O över till någonting helt annat. Lite tvärtom sådär. Jag är ute när gumman min är inne.
O inne var Werner o Werner på åttiotalet. Det går precis lika bra med selleri. Peter Selleri. De pratade efter-biomat idag. De, som i Sven Melander och Åke Cato. Detta radarpar som hade svårt att hålla masken på scen.
Halleluja. Så hette vinnarlåten av Eurovisionsschlagern 1979. De som framförde den var Gali Atari & Milk and Honey. Vi häller lite av denna himmelska nektar, honungen över kryssplanen då.
Frida, hon tävlade i svenska mellon. Inte med den här låten. Hade väl blivit ramaskri i den svenska folk-själen då. Eller folkhemmen.
Jag vill se ut som svenska flaggan när du är klar.
Mörbultat, Underbart.
Dunka mig gul och blå.
Jag vill att du ska komma om o om o om o om igen.
Japp, japp... Dunka mig gul och blå.
O det var bara en liten o snäll del av hennes text.
Svenska Hollywoodfruar. O Peter Selleris, eehhh Sellers fru. Före detta. Britt Ekland. Inte blev det nån super-discostjärna av henne. Disco? Blev så chockad att jag tappade bort vad låten heter. Det var också 1979. Halleluja.
Äh. Vi följer med strömmarna hem till Sverige i stället.
Engelska flottan har siktats vid Vinga
Oh boy oh boy oh boy
Tusen små sailors som vi skall betvinga
Oh boy oh boy oh boy
Då skall vi frojda på Liseberg
med Charlie Bill och Tom
Dom sätter alltid en särskild färg
och språket, ja det klarar dom
Tänk att få segla med engelsk konvoj
Oh boy oh boy oh boy
O ska det spelas om Kålle o Ada ska det vara Göteborgsmusiken som gör'et.
You've Got Mail. Så hette filmen Sinéad o'Connor gjorde en låt till. Det påstods i den att han däruppe håller till i New York. Mannen som skrev den heter Harry, inte Brandelius som vi förknippar med mången seglarlåt, utan med det ännu mer svenskklingande efternamnet Nilsson. Saywha'? Jaha. Forskade inget närmare i det.
Say goodbye to all my sorrow
And by tomorrow I'll be on my way
I guess the Lord must be in New York City
So tired of getting nowhere
And seein' my prayers goin' unanswered
I guess the Lord must be in New York City
Curt Haagers o Ingmar Nordströms. Det är bara ett par av de dansband som spelat Vägen till Paradiset. Originalet var inte svenskt. Masquerade sjöng om en vakande ängel, Guardian Angel.
Men ja. Det var det det.
Trafiken smet in i första uppgiften o klantade till det o tappade bort sina anteckningar... Återkom en kort stund senare. Olycka i Vassijaure. Nåja, MelloX var det ja.
Vi struntar i vinterväglag o tar ett blad ur Idas sommarbok. Lill Lindfors sjöng Idas sommarvisa. Den kommer förstås ur Emil i Lönneberga.
Jazz.... *rys* Not my book. Tar hellre det där bladet ur Idas sommarbok.... Men vi tar oss till Hollywood med musikens hjälp.
The Gary Tesca Orchestra. Aldrig hört talas om! Däremot finns det väl ingen som inte hört vad de spelade. I alla fall ingen som är det minsta hockeyintresserad. Eller har gått förbi en tevesändning med hockey i rutan. The Queens We Will Rock You.
Efter det hörde vi en ståuppkomiker. Epitetet är lite vilseledande i hans fall, då han sitter i rullstol. Den fantastiske Jesper Odelberg sjöng en kärleksvisa idag. All din kärlek heter melodin från hans album Flaskpost. Tänk att livet kan slå så olika mot människor. O tvillingar. Hans tvillingbror Joakim är fullt frisk, medan Jesper drabbades av en CP-skada som barn som påverkat hans rörelser och tal, men inte hans humor och tidvis bitska hjärna.
Nå, vi släpper det. Let it be. Inte Monty Pyton - en annan form av komiker, utan Monty Alexander, spelade.
Vi släpper även det. Före sista uppgiften före halvtid berättade Eldeman att det ska firas i år. Sveriges Radio, eller Radiotjänst (heter de ju fortfarande, de som tar alla licenspengar) fyller 90 år och Melodikrysset blir femtio år i år!
Så kan det gå. Två firanden. O Två små fåglar satt på en gren. Roland Cedermark spelade hejvilt på sitt dragspel.
Hellre en fågel i handen än tio i skogen. Äh. Det är väl inget skoj. För fågeln. Jag är fri. Så borde det vara. O så är Jon Henrik Fjällgren idag. Dubbla förnamn. Ja, det är ofta så. O namn som många inte tycker passar ihop. Fullt normalt i lappskogen. Mellan Jon Henriks jojk finns det tre upprepade textsnuttar. På Melloscenen var det kören som sjöng dem:
I det regn som faller
Innan natten blivit dag
Står vi före stormen
Tillsammans bara du och jag
I den vind som blåser
Vilar våra andetag
Vackert.
Aj aj aj, det bultar och det bankar. Googla det får ni se nåt skoj. Hela förslagssidan blir som staccato. De tre orden upprepas om o om o om o om o om igen över resultaten av sökningen. Ser lite skoj ut. Jag googlade efter texten.
Aj Aj Aj Det bultar och det bankar
Aj Aj Aj Sen Du lämnade Mig
Aj Aj Aj Bara Du i Mina tankar
Aj Aj Aj Kan aldrig glömma Dig
Schytts gjorde den känd, idag spelades den av danske Keld Haik med en helt annan text. Lyssnade inte så noga så jag vet inte vad han sjöng om egentligen.
Det var i alla fall inte om Hundar och ungar och hembryggt äppelvin. Roland Cedermark sjöng inte heller, men tog fram dragspelet för andra gången idag.
Ack Wärmeland, du sköna, denna fantastiska melodi. Den har blivit omgjord av Stan Getz, till en jazzversion och inspelad av många stora, exempelvis Miles Davies. Då heter den Dear Old Stockholm, fast enda texten jag hittat handlar on Southland :)
Dear old Southland I hear you calling me.
And I long how I long to roam
back to my old Kentucky home.
Dear old Southland for you my heart is yearning
And I long just to see once more
Nå, i Stockholm bor det ju idel sörlänningar så det är väl rätt då ;) Idag var det Walter Scholz som illustrerade originalet.
Förra veckan hade vi Bohus Bataljon som bom bom bom-ade. Idag var det Laleh. Boom heter en av hennes nya låtar.
Stand by me
And I'll stand by you
We live in dark in the earth to boom
Tell the mum that we will be there soon
Before you go let your heart go boom
Let your heart go boom
Let your heart go boom
Let your heart go boom
Boom Boom Boom
Tillbaks till Värmland. Fridolf Rhudin kommer därifrån. För sista kryssadressen idag sökte vi två herrar från svensk films tidiga år. Fridolf pratade med Weiler Hildebrand.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
|||||||||
|