Arbetslördag och jag ska iväg bara nån timme efter att krysset slutar idag. Skriver så mycket jag hinner nu så får jag väl fortsätta ikväll om jag inte hinner klart. 

För dagens första uppgift går vi in i filmens värld. Emil & Ida i Lönneberga är näst i tur att bli tecknad långfilm efter Pippi Långstrump. Bom sicka bom. 

Karita Mattila och Lasse Mårtensson sjunger en finsk låt för oss som på svenska hördes med dess författare och kompositör, Robban Broberg. Hans Båtlåt. 

Det var en båt som sa till en annan;
"va du va stilig. Vi borde borda varann,
gjorda för varann och köla lite grann,
som bara båtar kan."
Badda bam bam bam bam
Badda bam bam bam.

....

"Och när det blir lä

ja, då kan vi klä av oss seglen.
Ligga en stund vid en boj,
skepp o'hoj.
Gnida vår fernissa lite grann och fnissa,
kasta (t)ankar.
Bli lite vågade, ha lite skoj,
oj, oj, oj!"

Bam sicka bom, nä, just ja. Badda bam bam bam. Men de lägger till med hjälp av sina bojar i alla fall. 

Till havs. Det kan vara där båtarna ligger. Den brukade också Jussi Björling sjunga, men idag var det nåt tyskt av en italienare. Eller så. Lyssnade inte så noga. Gioacchino Rossini var i alla fall kompositör till stycket. 

Så vaknar vi. Eller Tim vaknade. Avicii. Vårt nyaste stjärnskott. Det ska vara tunna skivor av det. Eller nä. Men himmel. Det ska vara en diskjockey i år. Housemaffian slår till igen. Wake me up. 

Siewert Öholm. Omdebatterad debattör. Han ledde en gång i tiden teveprogrammet Svar direkt. Finns inte mycket information om programmet i sig. Konstigt. Det brukar kunna wikipedias om det mesta här i världen. 

HA! Då kan det gå när man inte läser sina egna noteringar. "Upplysande RADIOprogram" sa han, Eldeman. Jojo, Kvasten. Svar var det, men det ska vara Svar idag och inget annat. Tur att man har uppmärksamma läsare. Tack Roy! Signaturen till RADIOprogrammet Svar idag heter Badinerie och skrevs av, ingen mindre än Johann Sebastian Bach. 

Sången om oss hörde vi sen. Bättre än Öholms nojjor. Lisa Nilsson. Förstås. 

Sist före nyheterna hörde vi en annan tevesignatur. I upphottad version. Vem minns inte Radar o Hotlips? Exempelvis. Ur den sköna serien om tältsjukhuset i krigets Vietnam, M*A*S*H. Eller filmen för den delen. MASH står för Mobile Army Surgical Hospital. 

Där vilade inga sorgsamheter. Nästan. Ingen oro. Annat än för att nån skulle göra ett practical joke av det värre slaget. The Ark med Ola Salo tävlade i Mellon och vann med The Worrying Kind. Gillar Miss Lis version av den! Också. 

Sakta vi gå genom stan. Edda Magnason sjöng som Monica Z ur filmen med samma namn. Beppe Wolgers skrev texten till den en gång. 

Kan ju vara skönt att strosa runt där under ett Månsken i augusti. Kanske? Om man nu törs ge sig ut i storstan efter mörkrets inbrott. Lena PH, sjöng sin fina låt. 

Åsså mitt favvopunkband! Pappa letade genom hela Stockholm en augustinatt, nej, inte sjutton minns jag vilken månad på året det var. Han letade hur som helst efter en EP med The Clash åt mig o hittade den till slut på nån liten skivbutik i stan. Punk var aldrig riktigt min genre när det begav sig men Clash gillade jag! Should I stay or should I go? frågade de sig. 

En annan zäta hörde avslutade krysset idag, Zarah Leander. Hon sjöng en tysk version av ett stycke ur Sommarnattens leende. Den engelska versionen heter Send in the clowns. I Beppe Wolgers (igen!) svenska översättning hette den ju Var finns den clown eller Var är min clown, som bland annat Frida har sjungit, men hur sjutton får man in det i krysset? Om man översätter den engelska versionen kan det bli "ta in clownerna". Vet inte hur han menar, Eldeman men nåt annat går inte in. Vad tror du? Hittar ingen version med 'ta in' vare sig en eller flera clowner, när jag googlar. Ge mig gärna en länk! Hittade till slut. Mattias Enn har gjort en hyllningsskiva till Zarah, med den enkla titeln Zarah Leander och på den finns melodin som där heter "Ta in en clown". 

O med det, är krysset slut o jag hann ju faktiskt! Ha en skön lördag. Själv ska jag packa ryggsäcken o ge mig ut på järnvägen om en stund. 

Gomorron Gomorron, här är vår frukostklubb.... Ehhh... Nä. Melodikrysset ju! 

Vi börjar att skutta runt i granarnas tallgrenar. Alltid lika fascinerande. Där hoppar ekorren runt o bryter både ben o svans. Stackarn. Men vem spelade? 

Sen kliver vi in i Så mycket bättre igen. Fast för flera år sen. Då är du den finaste jag mött. Darin sjunger Ugglas fina melodi Astrologen. 

Du är den vackraste jag mött,
Inte påmålad och falsk som andra,
Du har väckt upp det jag trott var dött,
Och när du har mej när jag tar dej,
Din hungrande kropp får frid,
Bortom all rum och tid.
Då är du den finaste jag mött.

Sen söker vi en historisk peron, ehhhh person. Evita, som egentligen heter Eva Péron. Andrew Lloyd Webber och Tim Rice i samarbete. Don't Cry for me Argentina. Spelades på gitarr, men av vem? 

Tillbaks ut i förortsdjungeln. Eller Haga. Fjäril'n vingad syns på Haga. Ekorrn stavades med ett e, fjärilen inte. Olika falla ödets lotter. Och kryssfrågor. Vem spelade? 

Congratulations and Celebrations.... Tralaaalaaalaaaaaa. Cliff Richards gamla slagdänga. Den sjunger man väl förslagsvis för nån som fyller år. I'm happy as can be. 

Den som fyller år öppnar sina paket o sliter väl oftast ett papper av dem? Jao. O i paketen kan finnas leksaker. Kanske en pappersdrake? Puff the Magic Dragon spelades in av Peter, Paul and Mary en gång i tiden, 1963 för att vara exakt. På svenska har bland andra Jan Malmsjö gjort den och då hette den Puff, en pappersdrake. Men vem spelade idag då? En gitarrgrupp. 

Mirrors, Han har gjort mycket, Justin Timberlake. Jag gillar hans musik. 

Cause I don't wanna lose you now
I'm lookin' right at the other half of me
The vacancy that sat in my heart
Is a space that now you hold
Show me how to fight for now
And I'll tell you baby, it was easy
Comin' back into you once I figured it out
You were right here all along
It's like you're my mirror
My mirror staring back at me
I couldn't get any bigger
With anyone else beside of me
And now it's clear as this promise
That we're making two reflections into one
Cause it's like you're my mirror
My mirror staring back at me, staring back at me

Åsså nåt helt annat. 

Så det är bara å gå på som förut
Å inte stanna eller se sig om
Ja det är bara å stå på å se ut
som om man glömt varifrån man kom
Men om det finns en enda gud som är värt sitt namn
då för han mej i hamn om jag går på grund
men om man sjunker har man i och för sig
haft en å annan lite flummig stund

Ola Magnell sjöng sin Kliff. 

Vi tar ytterligare nåt kliv bakåt i tiden o tittar in på Mosebacke. Boxaren Bobo Slacke går till doktorn. Bobo spelades av Moltas Eriksson och doktor som lyssnar till hans äventyr spelades av Tage Danielsson. Jag missade helt nyhetsuppläsaren pga ljud omkring mig men en googling gav mig Olle Pahlin. 

Bobo verkade inte vara nåt stjärnskott direkt.... Blåjeans och stjärnljus. Det sjöng Titiyo om sedan. Jag vet inte om det lät Så mycket bättre än om Lill Lindfos själv gjort den, men det var dess ursprung i alla fall. 

Ett stort stjärnskott var Chaplin. Han har gjort mycket musik och ett av hans verk hörde vi idag. På piano och cello. Vet inte vilken melodi det var (just nu) - mycket störningar omkring mig med Maken hemma igen. Eftersom dagens kryss inte finns på webben än (11.10) får det vara sålänge. 

Vi slutar med ett finskt stjärnskott. "Han är som surströmming, endera gillar man honom, eller så gillar man honom inte alls." M.A Numminen. Idag framförde han en finsk version av All of me. Jag tar gärna all av honom för jag tycker han är kul, även om han inte kan sjunga en ren ton om livet så hängde på det. 

O där tog det slut. Tack o lov. För idag.

Åsså har vi nått ännu en lördag detta år. Veckorna susar förbi i raketfart! Jag skulle egentligen ha befunnit mig i Narvik just nu men fick en ändrad tur så jag har löst krysset på hemmaplan. Trött som en björn i februari - eller varför inte i november - då jag kom hem i arla morgontimmen och inte har sovit all den tid jag skulle behöva. Nåväl. 

Mina arbetstider har ju faktiskt mycket att önska. Inget att vara avundsjuk på.... O det var visst där vi började. Jag missade första ledtråden men det var inte svårt att få in den på slutet :) Nanne Grönwalls dänga från Mellon 1998. Oj, det är femton år sen! Fast vi hörde henne inte sjunga om sina vedermödor utan det var hennes instrumentala version (Karaokeversionen om man så vill...)

Du får en kram, jag säger att jag gläds så för din skull
För sanningen den kryper bara fram när jag är full, hick!
Men när jag vaknar nästa dag förnekar jag allt
Och skäms och säger: "jag minns inte vad jag sagt"
En sanning med minst sagt en modifikation

Jag vill ha, jag vill ha, jag vill också ha

För jag är avundsjuk, jag är så avundsjuk
Det finns så myckat jag behöver
Karlar, vänner, resor klöver
Avundsjuk, jag är så avundsjuk

Sven Bertil Taube hörde vi sen. 

Jag älskar de sköna,
Men Vinet ändå mer;
Jag på båda ser,
Och åt båda ler
Men skiljer ändå båda.
En Nymph i det gröna,
Och Vin i gröna glas:
Lika godt Calas,
Båda om mig dras.
Ge stråken mera kåda;
Confonium tag där
Uti min gröna Låda;
Och Vinet står ju här.
Jag är i våda.
- - Supa, dricka,
Och ha sin flicka,
Är hvad Sancte Fredman lär.

Ja, Bellman förstås. Fredmans Epistel No 2. 

Nä, vi släppter alkoholen o köper lite falukorv i stället. Alla de barnen i Bullerbyn gick till handlarn för att köpa tre korvringar. Eller åtminstone var det Lisa och... Ja, vem hon nu hade med sig. Bröderna kanske?  

Sen dansar vi en Rumba i Engelska Parken tillsammans med Owe Thörnqvist. Nej, inte med honom... Med Stig Roland. O hans dragspel. 

Åsså är en av Eldemans största inspirationskällor igång igen. Så mycket bättre. De räcker i många veckor, de där avsnitten. För MelloXet alltså. Idag valde han en av Lill Lindfors melodier, Fri som en vind och den som tolkade hennes låt var Ebbot Lundberg. 

Sen hörde vi inte Boston Pops eller nåt annat stort amerikanskt storband eller symfoniorkester. Nä det var London Symphoni Orchestra som spelade Bruce Springsteen för oss. Nån av dem kan ju vara det, Born in the USA. 

Melodifestivalen är också en stor källa till kryssillustrationerna. Från Mellon 2004 hör vi En gång för alla. Svaret på frågan ska in på våg sju o sjua var den plats de hamnade på i sitt försöksheat, Nina & Kim. De tog sig inte från Karlstad. 

I Karlstad ja, där kunde man i en ambulerande föreställning knyta bekantskap med gamla primadonnor. En av dem var Karl Gerhard. Eller flåt. "Revykung". Mattias Enn sjöng melodier av just Karl Gerhard men även Ernst Rolf och Zarah Leander. Ett sekel av revyer hette föreställningen Mattias reste land och rike runt med. Tack ska du ha. 

Tack ska du ha, Karl Gerhad heter jag, 

vad du heter gör de'samma Tack ska du ha. 

För dagens kryss blev det en ordlös ljudillustration av denna. 

En färggrann herre den där Karl Gerhard, sina grå o svarta frackar till trots. Colors. Det är en av Lalehs låtar. 

Just because it’s black in the dark
Doesn’t mean there’s no colors
Just because it’s black in the dark
Doesn’t mean there’s no colors

I Roslagens famn på den blommande ö,
Där vågorna kluckar mot strand,
Och vassarna vagga och nyslaget hö,
Det doftar emot mig ibland.
Där sitter jag uti bersån på en bänk
Och tittar på tärnor och mås,
Som störta mot fjärden I glitter och stänk
På jakt efter födan gunås

Pappa Taube den här gången. Torbjörn Eklund spelade tvärflöjt. 

Musikaler och revyer. I love Musicals. Det heter Peter Jöbacks nyaste album. Från det hörde vi Annars vore jag inte jag ur ur musikalen Livet är en schlager. 

Vi slutar med en gammal scenräv. Han har ju spelat och sjungit en stor del av sitt drygt sextioåriga liv. I den här musikalen hördes bland annat ett av hans Melodifestivalbidrag. Bengt Palmers och Björn Skifs skickade in Fångad i en dröm till mellon 1981 och med den vann han och fick resa vidare till Irland o tävla där. Det var innan Spök! hade premiär. På den tiden fick man ju inte spela Euroschlager-låtarna innan de tävlat - annat än i var lands tävling förstås. För dagens kryss hörde vi en annan melodi ur Spök!; Polare. 

Är man två så är man en i ett lag sjöng Björn. Mitt lilla lag och jag säger hej för den här veckan. 

Hurra Hurra Idag är ingen vanlig dag, för det är Melodikryssdag. 

O det började glatt o i en smäll. Champagnekorken flög i, just Champagnegaloppen. Skål för mig idag :) "opartysk" är han Eldeman. Malmö Brandkårs Musikkår. 

Efter det fick vi höra en del av Vem som helst Blues. 

Jag kommer från en tall och en åker
Jag har doftat som ett hygge i skogen
En gång hade jag ojämna tänder och en dagdröm
Vi satt en kväll på Stora Hotellet
Lasse Winnerbäck kom in genom dörren
Vi bjöd honom på vin och pratade en lång stund
Det var inget särskilt med honom
Han var som vem som helst

O just han var det. Lars Winnerbäck. 

Lars Roos spelade för oss sen. Filmmusik. Μάνος. Fint. Går inte ens att skriva på den här sidan, funkar bra i redigeringsläge.... Jaja, Manos Hadzidakis då. Eller Hadjidakis. Bra att Eldeman inte frågade efter hans efternamn, för det kan vara besvärligt när det kan stavas med zäta eller ji. Nä, det var en filmtitel. Som stämmer in på Melodikrysset. Det går Aldrig på en söndag. Pote Tin Kyriaki heter den i original. 

Put your hand in the hand
Of the man who calmed the sea
Take a look at yourself and
A you can look at others differently

By puttin' your hand in the hand
Of the man from-a Galilee

Nya stadens band. De kom inte från Gallileen då? 

Sen hörde vi Ernie Englund spela om Gotland. Gotländsk sommarnatt. Den är så vacker. O gör sig så fantastiskt bra spelad på trumpet. 

I live for the applause, applause, applause
I live for the applause-plause
Live for the applause-plause
Live for the way that you cheer and scream for me
The applause, applause, applause

Hon är kanske Mikrofonkåt? Lady Gaga. Finns ingen som hon. 

Lady Gaga på Gotland? Nä. Men hon har helt galna kläder. Påklätt eller nästan naket. En av alla hennes dressar, en nunnedräkt no less, är genomskinlig med blomdekorationer på ett par utstickande ställen. *jisses* Nåja, det tar oss till Duo Ocarina som spelar Taube för oss. Nä, inte Cornelis som många tror, Cornelis har också tolkat Taube i hans Nudistpolkan. Kanske mer passande i Cornelis repertoar? Efter Hönan Agda? Nåja, vi skriver in en nudist i kryssplanen :) 

Bzzzzzz. Det surrar friskt. The King's Singers surrar fram melodin till Humlans flykt. Humlan i fråga, är ju en insekt, så vi skriver det. 

Sen pratar han pojkband. Det var ett tag sen, men Robbie Williams kan ju Bee a Boy ändå. Bee a boy... Mowahahahaha. 

There’s safety in the jungle
If you treat it like a toy
Make sure you talk to strangers
And be a boy, and be a boy

Be a boy

They said it was leaving me
The magic was leaving me
I don’t think so
I don’t think so

Sååå, take that! 

Sen tog Kenny G fram sin saxofon o spelade underbar filmmusik för oss. Ur Titanic hörde vi My Heart will go on. 

Jag tror inte vinden hjälper de stora Atlantenbåtarna på något sätt. De tar sig fram för egen maskin. Dock kan det kanske vara bra med en lagom vind till en segelbåt i en insjö. Lille Bror Söderlund (o ja, hans namn är särskrivet) skrev en melodi som heter Men kunde vi bara få vind igen. Nils Ferlin skrev texten till densamma. Tror att den kan ha varit den vi hörde. Den var med i filmen Sången om Stockholm. 

Men kunde vi blott och allenast få vind igen min vän
Till Indien reste vi genast, Det sköna Indien

'Igen' är ju ett "återkommande ord" som han uttryckte det, Eldeman. 

The Avons. Det var länge sen men låten blir aldrig gammal. 

All together now, one, two, three

Keep you mind on your drivin'
Keep you hands on the wheel
Keep your snoopy eyes on the road ahead
We're havin' fun sittin' in the back seat
Kissin' and a'huggin with Fred

Kurt Olsson, han hade sin Damorkester i baksätet o där hade de det bra. O det hade även Siwan en gång i tiden! 

Cruising med snygga bilar kan ju infalla vilken dag i veckan som helst. Faktiskt. Fast kanske inte så ofta på en söndag. På söndag, på söndag, på söndag. Nä, hellre då på en onsdag. Onsdagar är cruisingdagar. O tisdagar. Men sista uppgiften idag gällde en annan dag. En HipHip-fråga. Tre dagar före Alice Babs söndag är det torsdag, så vi tar väl den då, torsdagen. Underhållningsorkestern o Arnold Johansson spelade. 

Söndag. Det är i morgon det. Än är det lördag. O min födelsedag. Får se om det kommer några avkommor på besök idag. 

Lång dag innan jag har hittat tiden att kryssblogga. Sitter på ett hotellrum i Narvik o skriver detta. Ett ganska kallt Narvik. Fast långt från lika kallt som det var i Kiruna i morse. Här är det på plussidan, i Kiruna är det nära på tvåsiffrigt under noll. 

Löste hela krysset i direktsändning idag :) Tunnlar till trots. Första tunneln klippte ett pojkband o den andra en sopran av rang. Nåväl. Vi kommer dit. 

Vi började lördagen med att gå på bal med Rosa. Evert sjöng sin Rosa på bal tillsammans med Lill-Babs, Barbro Svensson. 

Tänk att få dansa med Andersson,
lilla jag, lilla jag, med Fritjof Andersson!
Tänk att bli uppbjuden av en så'n populär person.
.....

En annan, mycket populär person, musiker och artist fick illustrera nästa kryssadress med I would. Många är nog de tjejer som säger "I would" om honom. Ja, nånting skulle de nog - göra. Åtminstone skulle de i korus utbrista I am a belieber! Justin Bieber. 

If I could take away the pain
And put a smile on your face,
Baby, I would, baby, I would.
If I could make a better way,
So you could see a better day,
Baby, I would, baby, I would.

Han har ju varit i Sverige o spelat, unge herr Bieber. Han är yngre än mina barn! Många fick nog ett minne för livet - o kanske framför allt de som drabbades av de där killarna som drev med hela belieberrörelsen. Nåja. Vi struntar i det o lyssnar på just Memory i stället. Ur Sir Andrew Lloyd Webbers Cats. Mjau. Han, som så många andra musiker, artister och skådespelare, är ju dubbade till just en Sir. Det är även killen som spelade flöjt, Sir James Galloway. De är mycket för att adla folk i England. 

Nästa gubbe var också en populär person. Både på bandyplanen o bakom mikrofonen. Han sjöng idag en, kanske mindre känd melodi än Flottarkärlek. Idag trallade han omkring i Hälsingeskogarna, tillsammans med, eller i rollen som Skogsflanören. Gösta Snoddas Nordgren. 

Vikingar kom sen. The Vikings. De spelade givetvis nåt med anknytning till nordisk mytologi. Schottis på Valhall och bland alla partajarna på Valhall fanns Oden med spatt. 

Upp och hoppa Tor, slå på trumman bror
Det är dans här på Valhall I natt
Uti Frejas sal står vår asa bal
Upp och hoppa fast Oden har spatt
Slå I mera mjöd, det får bli min död
Ja, se där är du, Idun, min skatt
Min valkyria kom hit, till vår midvinterrit
Upp och hoppa på Valhall I natt

Ulf Peder Olrog. 

Sen sökte vi ett amerikanskt punkband. Jag kopplar inte Green Day till punk, men det är så de beskrivs. Alternativ rock är nog i mitt tycke en bättre beskrivning på deras musik. Punk?? Deras låttext är dock lite mer punkig än musiken. Kill the DJ. O varför måste han dö? Spelade han fel musik? Sex Pistols kanske? Det är punk. 

Det var kanske inte sista gången, men väl Första gången de tävlade i Melodifestivalen. Tillsammans. År 2007 ställde sig Svante Thuresson med Anne-Lie Rydé på scenen. De åkte ut med en sjätteplats i sin delfinal. 

Men vi snackar minnen igen: 

Minns du havet? Minns du sången?
Minns du fåglarna som flyger dit de vill?
Minns du lyckan första gången?
Solen sträckte sina händer lite till

Minnena de tar oss vart vi vill

Fast inte till final. 

Så kom mitt första avbrott. Långa tunnlar har en förmåga att skära av radiovågorna. Jag hann höra både början och slutet av I let you go. Irländska hjärtan. Irländska flickhjärtan. O flickhjärtan runt om i världen slog nog rätt vilt för dem, de fyra grabbarna i Westlife. 

Fyra var även bröderna det spelades om sen. Antar jag. Four Brothers. Jag hade lite svårt att koncentrera mig på nåt, när det var ickig jazz på vibrafon. Dock utseluter jag alla andra siffror än just fyra för krysset. Lars Erstrand spelade så det skallade i radion. 

Så kastar vi om lite grann o byter bokstäver. Malena Ernman. O där kom nästa tunnel. Hann höra både början och slutet om hennes plats på jorden. 

Jag har orden och jag följer dem
Till min plats på jorden

Jag tror jag kommit hem

Får jag orden och jag följer dem
Till min plats på jorden

Då har jag kommit hem

Hör du orden och du följer dem
Till din plats på jorden
Då har du kommit hem

Den låg på Svensktoppen ett halvår. Kändes nog som hemma. Kanske mer än La Voix som låg på samma album. 

Vi dansar lite i stället. En "klassisk dansgolvsmelodi"". 

I can hear the sounds of violins
Long before it begins
Make me thrill as only you know how
Sway me smooth, sway me now

When marimba rhythms start to play
Dance with me, make me sway
Like a lazy ocean hugs the shore
Hold me close, sway me more

Sway. Trumpet. Vem spelade? 

Vi stannar på dansgolvet men kliver in i en annan genre. Dansbandsmusiken. Danzband. Robert Gustafssons alter ego Roland Järverup. Rolandz. Med zäta, som sig bör i ett tvättäkta dansband. Deras låt heter helt självklart Nu är det lörda' igen. 

O med det tar lördagen över. Krysset är slut. För den här veckan. 

Jaha, ännu ett lördagskryss avklarat. Behövde bara en googling idag. Det gör mig lycklig nu :) 

Fast himlen är blå o knappt ett moln kan siktas börjar vi med ett skyfall. Skyfall. James Bond. Adèle gjorde titelmelodin ur nyaste filmen. Den bästigaste filmen hittills! Löööv it! 

Den första gång jag såg den föll jag, liksom Bond från tåget när Miss Moneypenny la sin slant på fel gubbe o sköt ner honom i stället för Rapaces karaktär. Äh. Vi släpper det där o jag kan i stället berätta att det var Birger Sjöberg som skrev Den första gång jag såg dig. 

Med rytmiskt vaggande höfter,
Vi gossar gör vår entré,
Vår byx har press,
Vår vrist nobless,
Å vår hållning är något blasé.
Vår blick ger trötta små löften,
Åt Sturegatans publik,
Men varför tystnar plötsligt,
Vaktparadens mässingsmusik.

Jo, där kommer ju en gosse,
Med en byxa som är rakknivvass,
Mockaskorna har han på sej,
Och hans hobby är att dansa jazz.
Han är smal och smärt som vidjan,
Han ler I mjugg,
Han har skärp om lilla midjan,
I pannan lugg.

Jazzgossen. Den var dansk från början o hette En lille rystedans. Hos oss har Karl Gerhard, Magnus Uggla o många andra gjort den. Jag gillar Ugglas version! 

Vi skippar fågeldansen och drar ut till havs i stället. Det är ju där Pärlfiskarna håller till. Pärlfiskarnas duett ur Les pêcheurs de perles av Georges Bizet framfördes av Jussi Björling och Robert Merrill. 

Om man hittar nog många pärlor - och rätt sorts pärlor, kanske svarta, eller rosa, kan man göra sig en hacka.

Om jag hade pengar
Om jag hade pengar, jabba dabba
dibi dibi dibi dibi dibi daj
bara gå omkring och rabbadam; hela fickan full med guld..
Jobba när jag ville, jabi dabi
dibi dibi dibi dibi dibi daj
om jag bara vore lite rik,
rabbi dibbi dibb dabbi daj...

Vi fick inte höra texten till stycket ur En spelman på taket. Om jag hade pengar. Jag önskar också att jag vore rik. Ibland. 

Takida sen. Ena veckan är det Stiftelsen, nästa Takida. Typ. Samma sångare. You learn. Men att kalla dem popgrupp? Tja, kanske. Men det känns inte helt riktigt. 

Vi tar ett par killar till, som inte heller är pop. Men populära för det. Mauro Scocco skrev texten till melodin, idag sjungen av Peter LeMarc. Inte Min far och jag som Uggla så fint sjunger, utan mer om limbon däremellan. Dem emellan. Han hann inte lära känna sin far som det verkar. Mellan en far och en son.

Ja, jag fick dina ögon,
och din envishet.
Jag fick ditt sätt att gå,
aldrig din uppmärksamhet.

Och du talade om mig,
när jag inte var där.
Dom sa du var så stolt,
att jag gått så långt.

Och jag skulle velat känna dig,
förstå var du kom ifrån.
Men nu går jag i det öde landet,
mellan en far och son.

Till havs ja. O Jussi Björling. Den ska väl helst sjungas av honom. Va? Men idag var det ett helt annat stuk på melodin. Rebecka Thörnqvist tog sig an den och vrängde in den i jazzkategorin. Not my bag of tea. Jazzgossen gillar jag. 

Det är ett räv o rackarspel. Att hitta rätt artister till låtarna. Eller rätt låtar till blivande artister. Lyssnade lite på IDOL-juryn igår o de sågade o rosade kors o tvärs. 

What a wicked game to play, to make me feel this way.
What a wicked thing to do, to let me dream of you.
What a wicked thing to say, you never felt this way.
What a wicked thing to do, to make me dream of you and,

I want to fall in love (This world is only gonna break your heart)
No, I want to fall in love (This world is only gonna break your heart)
With you.

Chris Isaak. Det var nog rätt man på rätt plats. 

Sen söker vi nåt vi alla har, som han sa Eldeman. Jodå. Om man inte tappar det. Vilket är lätt att göra när man åker ut ur IDOL. Robban Brobergs Mitt lilla fejs o jag. Ansiktet alltså. Illustrerad av Lennart Palm i Lerum. 

Gör mig lycklig nu! Jadu. De gör mig så lycklig. Malla o Kim. Fast mitt i låten dök Trafiken upp med ett meddelande om älgar på vägen. För sjutton älgskruttar. Far ut i skogen med er - helst neråt Långträsk-trakterna. Där finns det en man som gärna vill träffa er! Min man. Nåja, åter till ordningen. Kim Larsen och Mats Ronander var det. 

Tala närmre håll telefon intill din mun
Låt oss låtsas vi är ensamma en stund
Jag ber dom dämpa grammofonen som står på
Och du kan säga till din vän att han måste gå. 

Han som tyckte det var ju Gunnar Wiklund. Fast idag var det på engelska o då var det Jim Reeves som smekte fram sin önskan. Det är en rätt rak översättning: 

Put your sweet lips a little closer to the phone;
Let's pretend that we're together all alone.
I'll tell the man to turn the jukebox way down low,
And you can tell your friend there with you, he'll have to go

Ett skepp kommer lastat. Med pärlor då kanske? Sist är Last. James Lasts orkester. De spelade en ABBA-låt. En Björn o Bennylåt. Mamma Mia. 

Mamma mia, here I go again
My my, how can I resist you?
Mamma mia, does it show again?
My my, just how much I've missed you
Yes, I've been brokenhearted
Blue since the day we parted
Why, why did I ever let you go?
Mamma mia, even if I say
Bye bye, leave me now or never
mamma mia, it's a game we play
Bye bye doesn't mean forever

Nä, bara till nästa vecka. Så. Here I go again o nu va're slut. 

Ni har fått vänta en stund igen. Arbetshelg! Hann faktiskt lösa krysset i direktsändning idag men har inte haft tillgång till dator förrän nu. O vårt alldeles nya barnbarn har tagit upp min första datortid här.... Nu måste jag bara leta fram mina noteringar. Nånstans på baksidan av en tidtabell :) 

Vi börjar lördagen i partystuk. Yes Sir I can Boogie. Spanska Baccaras vinstlåt från Eurovisionen för sådär hundra år sen. Noréns spelade en poppig version av den. 

Nåt annat poppigt. Eller konstigt. Eller nånting. Solvallavals. "Sjöng" gjorde Stig Järrel. 

Ett storlopp på Valla är alltid en fest
i veckotal före så snackar man häst
alla fantaster har sin favorit
till någon körsven man sätter sin lit

Gösta o Gunnar o Sören Nordin
Fisk-Olle Persson o Nisse Sundin
Vem som skall vinna vet nog ingen alls
Blott att det ska trådas en Solvallavals.

Hovkapellet under Gösta Theselius. Stallhumor? 

En evig sång,
just den om kärleken.
En evig sång
som hjärtan rör. 
En önskan om att hela jorden ska anammna den.
En evig sång,
som läker sår o ej förstör.

Thore Skogmans melodi spelades på trumpet. O gitarr. O annat. Bengt Hedins. 

Så lite genrebyte igen. O en helt annan text... Vill ha dig.... Ljuva ungdomstid! 

Vi har gått i samma klass i snart ett år
Jag har gömt mina känslor så gott det går
men när du tittar på mig ibland så river du muren
som jag byggt upp

Vi går i första ring, men jag fattar ingenting
Jag borde lyssnat bättre men vad ska jag ta mig till
när det enda som jag tänker på är din mjuka kropp
som kan bli min
Jag vill, åh!

Vill ha dig i mörkret hos mig
tiden den stannar när vi rör vid varann
Åh, jag lättar, jag flyger, jag svävar fram
låt det aldrig ta slut

Freestyle från tiden innan de blev Style. 

För att få till det i mörkret kan man ju alltid ta in på hotell. Jag vet ett litet hotell. En tango med text av Jules Sylvain. 

Jag vet ett litet hotell, 
som har ett wienerkapell.
Där ska vi drömma ikväll, 
till melodin. 
Du ska får höra hur sommarvindar, 
sjunga i parkens lindar, 
kärlekens sång som föddes en gång i Wien. 

The Steelmen spelade. 

Vi tar en helt annan dans och gör som Agnetha, Dance the Pain Away. Fältskog förstås. Hon har ju fått en rejäl comeback med sina nya låtar. Bra låtar! 

Åsså bli're klassiskt. Vår granne från Finlandia. Jean Sibelius. 

Det slår väl inte direkt gnistor om den musiken men den är maffig. Eller ja, det smäller på sina håll. Rätt maffigt är också slutnumret i Grease. För krysset spelade Eldman ett potpurri med John Travolta och Olivia Newton-John. You're the one that I want, Greased Lightning, Summer Nights. 

Om det nu inte slår gnistor kanske det i alla fall gnistrar lite? Beethoven skrev det stycke som kapades o blev Blinka lilla stjärna. András Schiff spelade för oss. 

Om du ser en stjärna falla är det garanterat inte en sådan - utan en Satellit. Ted Gärdestad spelade den i Mellon 1979 - året efter att Grease gick upp på biograferna! Idag hörde vi en finsk version, Tekokuu med Kari Mikkonen. 

Vi silar väl lite i stjärnfallet då och bereder en väg. Bereden väg för Herran. Janne Lindgren illustrerade detta. 

Ett Herrans liv. Den hette Life of Brian i original. Ett helt annat liv sjöng Anna Bergendahl om i Mellon 2010. This is my life. Med det livet gick hon vidare till ESC, men slogs ut i semifinalerna så Sverige fick kvala in igen. 

Anna fick dessutom ta av sig sina röda skor inför Eurovisionschlagersemin. Smygreklam göre sig icke besvär. Ulrik och Mikael Neumann avslutade dagens kryss med just Ta av dig skorna. 

O där var dagen nästan slut. Liksom jag efter några tidiga skift. 

Go'Förmidda' då! Det blev ett något småstressigt krysslösande idag. Vare sig mobilappen eller Internetkrysset fungerade. Nätverksproblem säger iPhönen. Förstår inte vari problemet ligger, för andra sidor laddar fint. O Krysset för den delen fast inte kryssplanen (flash). I stället för att gå o lägga mig o läsa en bok, som jag tänkte göra först, i brist på tidningar och skrivarfärg, bestämde jag mig för att göra en egen lösning (mowahahahaha) med Excel som grund. Funkar det med - så länge programmet fattar att spara mallen - vilket också tog X antal försök. (önskar bara att jag visste vilket teckensnitt de använder i SRs kryssplan). Missade ju en del info när Excel inte ville spara mitt dokument så jag var tvungen att göra om det flera gånger. Nåväl. Det var det. Nu till krysset. 

La Vie en Rose. Ett av Edith Piaf's paradnummer. Filmen om henne har samma namn. Idag sjöng hon duett med Andrea Bocelli. Eller snarare, han sjöng o hennes röst flikades in lite här o där. 

Sist jag var i Narvik blommade rosorna kring fontänen ännu, men snart faller nog även snön även på den sidan bergen. Nej, se det snöar. Men faktiskt inte hos oss. Idag i alla fall. Nog har vi sett en och annan flinga singla ner mot marken i höst men än ligger inget kvar. Fast vi har fyra grader enligt min skärmgadget. *burr* Snälla Eldeman, tala om vem som spelar låtarna också.

Det krävs vikingar för att klara av vårt klimat - det är då ett som är säkert. Nåt annat som är säkert är att det inte bara är Christer Sjögren som sjungit med Vikingarna. Idag valde Eldeman en skiva där Stefan Borsch sjöng Om du går nu. 1978 gjorde han det... Gick alltså. Eldeman fick nog idén förra veckan då han spelade Bonnie Tyler och hennes It's a Heartache. "minnestest" kallade han det - jag han nämnde ju det i genomgången några minuter innan... 

Ta mig till havet o gör mig till kung. Peter Lundblands fina låt, idag spelad av nån helt annan (som jag missade i hela rita-om-kryss-planen-strulet). Det var inte Dancing Queen men väl Music Queens. 

Efter det en kanske något otippad trio. Björn Skifs och MZW sjöng tillsammans med Loa Falkman. Serenaden i Prästgatan. 

Ah, ah, haha! mina bröder!
Ett fönster står öppet åt söder!
Undan gardin! Fram min blondin!
Skynda, mitt hjärta förblöder!
Stjärnan på himlen den höga
sig speglar förtjust i ditt öga!
Är hon blondin? Ja, hon är fin!
Dock solosång båtar oss föga.
Men stuprännan ger
en chans, kavaljer!
Jag klättrar opp och sedan ner!

Blondin med de rosende kinder
och gyllne böljande hår!
Med barm lätt beslöjad och trinder
du i ditt fönster står.
Prästinna i prästgatans vimmel
låt upp din port och sal,
ty längs stuprännan upp till din himmel
är vägen allt för hal.

Evert Taube förstås. 

Nästa melodi har sjungits in av Lasse Lönndahl. Bland andra. 

Muntert en väderkvarn svingar vingarna runt som till dans.
Under de svingande vingar kysste en Gretchen sin Hans.
när du nu reser ifrån mig, sa hon, och tåren den rann.
Hur vet jag att du mig älskar ännu?
Det ska du få se, svara’ han ...
när det våras skickar jag till dig tulpaner från Amsterdam.
Jag ska skicka varje dag till dig tulpaner från Amsterdam.
när vi ses igen så får min vän tulpaner från Amsterdam.
Gula, röda ska dom glöda.
Jag ska svara och förklara det som inga ord får fram med
tulpaner från Amsterdam

Med dragspelet som illustrerade melodin kändes det mer som gatorna i Paris. 

En helt annan stad är Umeå. Därifrån kommer (nästan) Lisa Miskovsky. Det kan susa i björklöven där och det behövs i alla fall lite vind till det - inget ovanligt vid en kuststad.  

I can hear the wild winds blow
Blood is running through my frozen veins
One hundred words for cold, oh
Won't tell you how I feel inside

You are always there for me to take the blame
Foot prints in the snow we ride to hide away

Snö ja. Fast än sitter kanske ett o annat björklöv kvar...

En annan kuststad är Miami. Har sett bilder därifrån när palmer och bilar varit inbäddade i mer eller mindre galna isformationer. Saltvatten som frusit till is i nån hysterisk vinterstorm. Alliansorkestret spelade Povel Ramels Varför finns det ingen is till punschen? Herr Patrik fick dricka sin punsch rumsvarm. 

Isen! Augusta! röt han till
så råttorna dog av chock.
Pigan hon svara, knäppande
en vägglus ifrån sin rock
Iskarln har inte kommit hit,
ej heller till mjölkaffärn!
Själv är jag lika brydd som herrn
och undrar:

Varför är där ingen is till punschen?
Varför är där ingen is till punschen?
Varför är där ingen is till punschen?

Boogaloo, dansa rock'n rolla. 'Curious, curious', som han sa, herr Ollivander. Egentligen var det ju Fyra bugg och en Coca Cola men reklam lät sig inte göras i Euroschlagern på tuttifrutti-talet. Till Colan kan det också vara gott med is. Kanske. Lotta Engberg tävlade i Mellon, höggravid. 

En annan Peter skrev den svenska texten till melodin som Jan Malmsjö framförde. Min egen väg. Egentligen var den fransk och hette Comme d'habitude. Paul Anka tog den o skrev en engelsk text som bland andra Frank Sinatra gjorde till sin egen. Hans alldeles egen väg. My way. 

Nä, då tar vi vägen hem. Hem till Gamla Svea. Fast vi får inte hör ABBA framföra sin låt idag. Det är mer suggestivt och maffigt när det spelas med - ja, vilken orkester som gjorde den, fick vi inte veta! Kan ha varit BAO med hjälp. Vet inte. Det var hur som helst ABBAs Eagle. 

And I dream I'm an eagle
And I dream I can spread my wings
Flyin' high, high, I'm a bird in the sky
I'm an eagle that rides on the breeze
High, high, what a feeling to fly
Over mountains and forests and seas
And to go anywhere that I please

Marjatta Leppänen avslutar dagens kryss med en låt på finska. På svenska sjöng Lill Lindfors, Anne-Lie Rydé och många andra om sina drömmars man. 

Han går som en karl
Han ser ut som en karl
Med en kropp som en karl
Och han kysser som en karl ska

Han har charm som en karl
Han är fräck som en karl
Nonchalant som en karl
Och han rör sig som en karl ska

Men djupt därinne
Har han ett barnasinne

Och jag ska ge allt vad jag har

Till denna underbara karl
Så han blir min för hela livet

Nu har solen tittat fram och termometern på min skärm visar hela sex grader! Ha en underbar lördag!