Eller mammas för den delen. Snön fortsätter falla men det blåser inte lika jäkligt idag så flygtrafiken är tillbaks på normala nivåer. Vilket inte minst syns på Aftonbladets hemsida. Eller inte syns. Arlanda ligger långt ner på sidan... Dagens nyheter toppas av integrationsresan runt landet. Fem-i-tolvrörelsen. Vi funderade varför det var skytteltrafik på bussar förbi pappas hus häromdagen o det visade sig just vara detta. Alla högstadieelever skeppades till Stora Torget lagom till Fem-i-tolv. Åsså är en ökänd villa o Pernillas sextwitter mer intressant än vädret idag. Tänk så fort det växlar. Som fjällvädret ungefär. 

Annars packas det febrilt. Försökre reda ordning i det kaos som ska packas ner i resväskor o handbagage. Vad ska hit o vad ska dit? Vad följer med o vad blir tvunget att ännu en gång lämnas kvar? Väger väskorna

Kanske man ska ta en tripp till postombudet o se vad de har att erbjuda i brev- o kartongväg? Så får det bli. 

Lyssnade på Lottas program i P4 i eftermiddags på den sena vägen hem. Sen ja. For från svappis efter att jag skulle ha slutat idag. Lite övertid. Det pratades om ditten o datten idag o en av alla ämnen som dryftades var Twinight. Det har varit just det inatt. Sista filmen i serien hade tjuvpremiär inatt. Det kördes Twilight-maraton på många biografer runt om i landet. Alla filmerna i ett svep. Ungar brukar ju köra filmmaror nätttern igenom. Icke så i Kiruna. Ingen Twinight. Hit kommer filmen på fredag. O jag vill gå!!! Hade funderingar på att gå o se den i Falun men vet i dagsläget inte om jag ens kommer dit. Vill inte missa filmen så fan vet om man ska ta o gå i helgen ändå. Även om jag får gå ensam. Måste ju se den på stor duk. Jag gick på Twilightpremiären i Borlänge när den kom. Ensam. Vi var sju vuxna, varav två killar o sådär en hundra tonårstjejer. Måste nog se del ett igen. Av sista filmen. 

Att jag eventuellt inte kommer mig till Falun beror på SAS överlevnad de närmaste veckorna. Vi har biljetter till Arlanda sista november o hemresa några dagar senare. Utan försäkring. Fan sån't behöver man inte för inrikes. Nähääänää. Men det spelar antagligen ingen roll om de konkar. Jag tänkte ju beställa tågbiljetter men ansåg att flyget skulle bli en tusing billigare. Drygt. Nu vete fan. Det kanske blev tretusen i sjön i stället. Jag ska hålla mig till det jag kan. Järnväg. Punkt o slut. 

Det pratades också om otroheter o ungar. Böcker o filmer. Det första om CIA-chefen som kickades ut i kylan pga en otrohetsaffär med damen som skrev hans biografi. Eller vadfandetnuvar. Det andra med Carolina Gynning som är med i en ny film om tjejer. Tre systrar som kommer hem till mammas sjuttioårsdag. Med alla syskonkonflikter o annat som uppstår när tre tjejer kommer på kollisionskurs. O hennes bok om tvillingar o hett sex a la Grey. O CIA-chefens nånting, eller hade han med FBI att göra? som hade ihop det med en tvilling till en tjej de hjälpt. O att Charles minsann inte alls kokar sju ägg till frukost för att sen äta bara ett. Men kanske han ska bli farfar i alla fall. Är Katie gravid? 

Ja, himmel. 

Åsså Darin, vars kväll det visst varit idag? Har inte sett ett avsnitt - i år heller. Förra säsongen såg jag på Internet.  SVT Play. Kanske dags att leta fram det igen då? Så mycket bättre. Tror jag gör det. 

Och i USA fortsätter livet sin gilla gång efter gårdagens seger för Obama. Känns rätt bra. För mig som inte bor där. Men hade nog blivit en skrämmande framtid för det amerikanska folket och säkerligen en del av oss andra om Romney fått makten att styra det stora landet i väst. Han är så anti allting. Bakåtsträvare. Tillbaka till inkvisitonens dagar. Rasist. Kvinnohatare. Homofob. Krigsherre. Tur att en stor del av folket fått känna på hur det har varit under Obama och att de vågar och vill rösta och att inte bara den vita och über-konservativa överklassen fått bestämma. Vad som händer därborta, på andra sidan de stora haven, påverkar oss alla. Nu har han fyra år till på sig att fortsätta kampen han startat i med- och motgångar.

Lycka till! Go America! Även om VIta Huset inte får en hundvalp till... Jag förstår att det räcker med en labradoodle ;) 

Har haft radion på mest hela dagen och sorterat lite dockor under tiden. 

Hasse Tellemar har gått ur tiden. Den gamla radiolegenden dog idag på morgonen. Vila i frid du härlige man! 

Radiotjänstens insamling för Världens Barn är i full gång. Radiokanalerna slåss än en gång om vem som får flest samtal o med det pengar. Norrbottenradions telefonnummer: 099-321 13, eller om man vill betala 50:- o samtidigt önska sig en låt, sms:a 72999 önska en låt (eller är det 722 99?? - lite diffust där o jag noterade inte numret medan jag lyssnade). Kom igen nu! 

Oscar Sundh får äntligen åka hem till Jönköping efter den otäcka smällen han fick sig under matchen mot Luleå häromdagen. Hockey är inte min grej men jag hörde nyheten på loket på väg till Narvik häromkvällen. 

Och Nobelpriset i litteratur är bestämt att det går till en kines. Kineser, kineser, överallt kineser. Fast det var japaner. O inte Hasse Tellemar som sa det utan en annan radiolegend, Sven Jerring. Fast det citatet är ju inte helt korrekt. 

Och så japaner, japaner, japaner, japanska försvarare...det är små män sannerligen, de är hårda. Nu är det två bollar på plan, vilken ska användas? En halv minut kvar...jag är rädd att vi måste uppge allt hopp. Japan leder med 3-2. Alla spelarna, utom Bergqvist är på den japanska sidan av planen. Det är...ja, man tror inte sina ögon. Det är...obeskrivligt. Det kan inte talas om en gång! Det var den underligaste match jag har sett i mitt liv. Så sparkar japanska målvakten ut bollen och Andersson nickar över sidlinjen...hinna upp bollen, men hinner inte. Det blir bara svenskt inkast. Japaner, japaner, försvarande japaner, från sig vilt slående japaner och till lika angripande svenskar. Japaner som hoppar, japaner som kastar sig, japaner som fläker sig, japaner som gör allt för att rädda segern åt Nippon.

Fy. Tragiskt. Det har hänt som inte får hända. En av mina kollegor har förolyckats. Antagligen ingen jag känner då det skedde på rangerbangården i Sundsvall men det är lika förbannat jäkligt otäckt. Vi har varit olycksfria under sommaren och mer eller mindre i ett par månader under hösten så händer detta. Ett lok spårade ur och en växlare hamnade under. Olyckor som dessa är förfärliga.

Svågerns son var närapå vittne till en olycka som inte var en olycka. Tackolov inte direkt ögonvittne, utan indirekt via det han hörde hända. En man som klev ut framför tåget vid en järnvägsövergång. Enligt uppgifter hade mannen befunnit sig i närheten av övergången under flera timmar. Grabben hörde tåget signalera och en smäll o gick ut o tittade o mycket riktigt. Mannen hade lämnat sin rullator och ett paraply innanför bommarna. Alltså ingen olycka.

Får bara inte hända.

Jag lider med föraren av det senare, och med alla anhöriga och kollegorna till kvinnan i Sundsvall.

Vila i frid.

Ja, kan inte säga nåt annat. Lyssnar på nyheterna o blir överförbannad. Jourhem måste ju finnas för att ge en frist åt barn och ungdomar som är drabbade av ett eller annat o behöver komma under tak. Så får man höra om en gubbjävel i just ett jourhem som förgripit sig på o våldtagit minderåriga (förskolebarn!!!) som kommit dit för en lugn tillvaro. O fanskapet har haft jourhem i över tjugo år. Som sagt. Fy fan.

Jag såg just en status på fejjan RIP Maeve Binchy. Hmmm. Maeve Binchy? Vem är det? Namnet ringer nån liten klocka men det kopplade inte. Googlade. På engelska wikipedia är hennes död uppdaterad, inte på den svenska. Eller på Bonniers. För hon är författare. Var författare. Därför känner jag igen hennes namn. Vi tryckte böcker av Maeve BInchy på ScandBook. Jag måste ha läst nån av alla böcker hon skrivit. Just nu ringer inga bokklockor men jag vet att jag haft henne i bokhyllan. 

Bland annat står hon bakom Tom O'Briens daughter - som blev teveserie under namnet Echoes. 

Säger väl som de andra då. Vila i frid. 

Vilket härligt sätt att avsluta denna dag. Allsångsscenen helt vikt åt Tomas Ledin. Mmmmmmm.

Tog en prommis till hamnen när jag kom till Narvik tidigare ikväll. Det var stort kalas där strax innan. Mötte några familjer på väg hem därifrån. De alltså. Jag gick ner för att titta på M/S Gamle Skogöy som återvänt till Narvik, inte efter 40 år men väl trettio år i stan som syns i teven Just nu med Blå blå vindar o vatten... Hon kunde inte gå för egen maskin utan har blivit dragen o bogserad hela vägen från Stockholm. Båtentusiaster har köpt hem henne. Sensuella Isabella. Nej, Skogöy. 

Träffade Snygg-Ole o hans minst lika vackra kone i hamnen också.