En lördag med förkortat kryss? Sportrapporter.

Jag var lite disträ när det började och fick inte riktigt grepp om uppgifterna, men det löste sig eftersom krysset fortskred. När nu Molly tar sista tonerna idag som uppvärmning inför dagens festivalkväll börjar jag skriva.

Det har varit mycket resor o sand o översättningar. Lost in translation kanske? Längtan till nåt annat.

Det börjar surt. Eller i alla fall med en melodi om citroner. Birger Sjöbergs visa Längtan till Italien. (HEJA google)

Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land,
där små citroner gula, de växa uppå strand,
där näktergalar drilla
allt uti dalen stilla,
och snäckorna så röda, de lysa uppå sand.

Jag längtar till Italien, där palmerna de stå
så doftande och höga med gröna blader på,
där gossen spelar luta
invid sin flickas ruta,
när aftonstunden kommer med många stjärnor små.

Sen blev det Melodifestival, med Timoteij. De fyra tjejerna jämngamla med mina flickor. De ville passa på medan tid fanns. Ingen längtan bort där inte. Nä, Kom uppmanade de oss.

O i stället för att komma, far vi med Spotnicks hjälp iväg till andra länder, eller Skottland i alla fall....

Towering in gallant fame,
Scotland my mountain hame,
High may your proud standards gloriously wave,
Land of my high endeavour,
Land of the shining river,
Land of my heart for ever,
Scotland the brave.

Hade ju hellre hört den med säckpior än Spotnicks gitarrer.... Fast då hade det blivit för enkelt :-)

Så byter vi genre. Totalt. O vandrar in i en "musiksort" jag inte riktigt kommer överens med.... Jazz. Dock är sångerskan fantastisk. Monica Zetterlund, eller Monica Zäta som hon kallades. Mest för att hållas isär från de andra två samtidiga sångerskorna och vänninorna och Monikorna, Nielsen och Dominique. It could happen to you.

It happened to utvandrarna. Eller i alla fall ville de söka lyckan på andra sidan den stora pölen när de for till USA. Här var det Kristina från Duvemåla som sökte guld i sanden. Eller hur det nu var. Hon grävde inte guld i USA utan det var snarare så att den förgängliga lyckan gjorde att guldet blev till sand. Fast Eldeman sätter oss på skolbänken och vill ha den kemiska beteckningen på guldet. Aurum heter det, AU står det alltid i korsorden.

Sen en tid tillbaks har hon mer och mer tagit över platsen i strålkastarna efter sin mor, Maritza. Vi fick ännu ett spår ur Melissa Horns album Långa nätter. En ny eldemanfavorit?

Hon är duktig, Melissa. Och just HON handlade nästa bidrag om. HON som i min svärmors vokabulär mer var ett svärord. Hennes bror brukade alltid skriva HON o HAN - eller HAN o HON i fotoalbumen. Eller över huvud taget kalla sin hustru för HON. För sjutton, HON har väl ett namn?!?. Jodå. Aina. Med världens godaste grisfötter. Sägs det.

Charles Aznavour's She var en av låtarna i den underbara Notting Hill med Hugh Grant och Julia Roberts, fast då med Elvis Costello bakom micken. Mmmmm. Me love.

Så kom plötsligt nyheterna. Första halvan rusade förbi. Kan ju ha berott på att jag fastnade i DTs hemsida om ett försenat tåg o alla kommentarer som lämnades. Antar att det kunde ha talats om det här i Dalaradion, men jag har ju Norrbottensnyheterna i bakgrunden... Nåja. Tillbaks till krysset igen.

Det har som sagt handlat mycket om översättningar idag. En amerikansk originalmelodi om en country girl översattes till svenska o blev nåt heeeelt annat. Buffy Saint Marie's melodi I am gonna be a country girl, framfördes idag av norska Heidi Hauge men vi ville veta vad Lena Andersson sjöng på svenska... Ehhh. Ja, just det. Är det konstigt att man längtar bort nån gång? Som Kristina i Duvemåla då.... Eller som många svenskar denna långdragna vinter. Hos oss är det vinter X antal månader till men på andra håll i landet är man inte riktigt lika van vid allt det vita - o kylan.

Genrebyte igen. Och klimat. Tijuana Style, sa han så Eldeman? Fast Carmen är väl spansk? Mowahahahaaaa.... Jaja. Det var en opera i alla fall...  Men definitivt inte i operaton. Lät mer som Sällskapsresan och grisfötter - ehh, grisfester. Fast det fors ju ofta till Mallis.... Spanien. Jajaaaaaa... Habanera? På trumpeter och xylofoner. Eller vibrafon.

Vi far lite norrut från Tijuana o hamnar i Hollywood. Där hålls varje år sedan 2002, final i American Idol. Då, första året vann vår nästa krysstjej, Kelly Clarkson. Nu är hon Already gone från tävlingen men definitivt inte från skivhyllorna.

Ännu en översättning. Här från ett franskt original, men jag hörde ingen text så om det var franskt eller italienskt eller japanskt för den delen har jag ingen aning, men Lill Lindfors spelade in en svensk version som hette Om vi hade en dag. Attibattans tråkig låt. Åtminstone det YouTubeklipp jag hittade som lullade på i bakgrunden, under den instrumentala version Eldeman bjöd på. Sövande.

Så slutar vi som jag började. Med Molly. Lilla söta Molly Sandén. Som inte är så liten längre. Hon tävlade i 2009 års Melodifestival med sin Så vill stjärnorna.

Får se vad stjärnorna vill ikväll. Eller snarare svenska folket. Vem går vidare? Jag har inte sett en minut av förra veckans bidrag. Såg inledningen medan jag väntade på mitt tåg i Boden, men inget av de tävlande. Hörde ryktas att Danny knep en Andra Chansen-biljett. Sen då?

 

Tina

12 februari 2011 18:57

men nej! Bättre upp, Danny vann ju och fick flest röster!! Hur kan man missa det?

Kvasthilda

12 februari 2011 19:04

Haahaa... Se där. Har inte sett det - o inte hört nåt heller. Visst är det fantastiskt?

Nä, sanningen att säga har jag hållt mig ifrån resultaten och nyheterna om festivalen i förhoppningen att kunna se en repris vid tillfälle - och se den med öppna ögon. Chansen har inte infunnit sig så jag får klara mig ändå - eller kika in på svts hemsida för att åtminstone se o höra bidragen från förra veckan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jamen dåså. Har lite lullull att lägga till, men jag tror jag löste krysset till slut och så här ser mitt ut den här veckan:    Han dök upp som Gubben i lådan. Eller nä. Har varit med ett tag före det. Daniel Adams-Ray.  Jag tog en kula för dig...

  Tema nr 17 Bak och fram 145/365   Oj, Som jag klurat vad jag ska fota till det här. Barnbarnet bär aldrig sin keps bakofram. Satt o bläddrade bland Potterbilderna för sjuttinuttonde gången o... Givetvis! Under Professor Quirrells turban göm...

Bara lite snabbt. MelloX-inlägg kommer. Är väldigt upptagen. Har inte ens hunnit lösa det själv än.  ...

  Tema nr 127 I rött 144/365   Mycket är rött i London. Brevlådor. Vissa byggnader. Men framför allt bussar. Fast de finns ju i alla möjliga färger om man nu ska vara sån. Två generationers turist-/linjebussar.      Temalista   ~...

  Tema nr 323 Uppåt vi ska 143/365   -.     Temalista   ~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~ 365 Foton 2025  Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat. ...