Så har en vecka rullat på igen och lördagen är här. Julens sista lördag. På måndag har vi Knut som kastar julen ut. Den tråkmånsen. 

Årets andra kryss började med Pojken på månen, Rikard Wulff, den underbara. 

Det sitter en pojke på månen och tittar nyfiket ner.
Det sitter en pojke på månen, han sitter stilla och ler.
för alla barn i världen han viskar ett trösterikt ord,
för alla ensamma hjärtan, för alla barn på vår jord.

Undrar om det finns lördagsgodis på månen? Tänk dig en strut karameller? Lennart Palm i Lerum spelade Povel Ramels melodi, utan hans myckna text. 

Tänk dej en strut karameller,
så är ditt liv,
dag efter dag.
Färgglada små bagateller,
njut dem med välbehag.
Lär dej att välja dom rätt, min vän.
Lär dej att ta det lekande lätt, min vän.
Tänk på när morgondan tyckes dej svår,
att idag var imorgon igår,
och det gick också.
Allt är en strut karameller,
stort eller smått,
ont eller gott,
se det hela som så:
En dag ska du träffa på
just den som du helst vill ha,
först då blir du riktigt glad.

Vore det så enkelt.... 

Rita Streich sjöng en tysk trad (traditionell melodi) Muss i denn som Elvis gjorde en engelsk version av. Hans version heter Wooden Heart och han spränger in den tyska texten i sin låt. 

En kväll i juni. Lasse Berghagens underbara låt om mannen som kastade av sig kavajen och tog sig en svängom. Vi hörde den på piano med Tomas Kogström med en barnkör som na-nannade. 

I nästa melodi hörde vi Eddie Oliva sjunga sin melodi på sitt hemlands språk, italienska. Han gjorde en duett på svenska med en annan, inte helt ren svensk röst, Cyndee Peters och då hette den Vara vänner. 

För att sjunga behöver man luft o Air är just vad populärnamnet är på Bachs 3e orkestersvit, 2a satsen. 

Här är ett nytt år sjunger Nina Persson. Gruppen hon var med i nån gång för tusen år sen, var The Cardigans. 

Lite fel årstid för nästa melodi... Bengt Arne Wallins orkester spelade en gammal barnvisa, Har du sett herr Kantarell? 

Har du sett herr Kantarell,
bor i enebacken?
Han kom dit i förrgår kväll
med sin hatt på nacken.
Den är gul och den är grann,
passar just en sådan man,
passar åt herr Kantarell
bort i enebacken

Rap är en konstig genre.

Hon e' katten i trakten
Hon lyser upp hela natten
De ett pluss ett hon kan matten
Hon inte fin hon e' vacker
Hon inte goish å' behöver inga ögon i nacken
Men om nån' kommer å' testar då jag får ner han på backen
Hon å' jag e' som jag å' min glock babe
De finns inga andra baby de' finns inget stopp, nej
Hon e' som äzi jag som zutt de' blir en cocktail
Hon har fått benim att fastna svär då hon har fått mig

Min brors styvson skriver en hel del musik i den genren och de har haft en o annan framgång. Den här killen är ett ungt stjärnskott som slog igenom under 2019. De rör sig i en värld jag inte förstår o fattar nada av deras ordval och språk. Jag förstår inte finska heller o det spelar ingen roll. Killen kallar sig Einár. Han är ursvensk men pratar gangstasvenska... Man blir som man umgås. 

Jag reser mig igen. Nej, det var nåt annat. I Rise. Madonna. 

Kärleken vet. Det är en låt som Michael Wiehe skrivit svensk text till. Originalet gjordes av John Lennon och heter Grow Old With Me. Idag hörde vi svenska texten med Niklas Strömstedt. 

Vi slutar i Bonusfamiljen. Rollen som Gugge var det sista stora jobbet Lill-Babs gjorde innan hon lämnade oss 2018. Det är en teveserie av familjen Herngren som är lite av en bonusfamilj de med. 

O med det säger jag tack för idag. 

Tema nr 88 Får jag bjuda på ett glas?

11/366

Båda har av någon anledning blivit kvar från ett par julkalendrar.

Temalista 

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2020 

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.