Lördag ja. Sitter i stugan o kontemplerar. Lyssnar på Jacke Sjödins underfundiga melodier på Facebook. Han sjöng i en att Facebook visst stoppat honom o satt honom i karantän ett par dagar. Löjligt. Han luftar alla tankar man har om corona och vad som händer detta jävla skitår som 2020 varit hittills. Kan ju bara bli bättre. En kompis till mig brukar alltid köra med devisen 'staket'väljglädje. Finns bara han i hela universum som kastar ut positiva tankar när snön vräker ner i maj. Inte helt lätt att välja glädje då kan jag säga. Men FLYTTA DÅ?!? Öhh. Nä. Det är inte heller helt lätt. Får se hur det går med våra jobb framöver. Mitt företag har varslat en massa människor efter den gigantiska sättningen för några veckor sen. Den kom en vecka innan årets sommarlön och bonus nådde arbetarna, annars är det alltid ett stående uttryck att "lönerna landade" när en sättning kommer. Eller tvärtom. Kände ni sättningen? Det var lönerna som trillade in. Bah. Jädra konstigt detta. Moderskeppet. Firman som inte skulle hinna gå under innan man nådde pensionsåldern. Malm finns. Men hur ska de komma åt det? Jobbigt när fickorna fylls av sten som i sin tur påverkar andra delar av gruvan och det rasar. Läskigt. 

Får se vad sommaren har att erbjuda. Ett par arbetsveckor kvar. Skulle ha varit en, men årets semestrar är förskjutna en vecka så jag får fyra i rad denna sommar. Vi byter arbetshelg till nyår o det grämer mig SÅÅÅÅÅ. Vill inte. Jag vill ha mina jämna helger. Annat blir så udda :p 

Jaja. Ett livstecken - annat än melodikryss. 

Har en  bok jag tänkt använda som dagbok i stugan, men bloggen har liksom blivit dagboken så det har inte blivit mycket skrivet i den. O pga att bloggen just funnits i alla dessa år, har jag "tappat bort" den där boken. 

Ännu en vecka har gått och det här är min första sommarvecka detta nådens år 2020. Befinner mig i stugan och andas in lite lugn och ro. 

Ja, det är nästintill oslagbart att vara här en ljummen kväll när sjän ligger spegelblank, som den gjorde i princip hela dagen igår, men det brisade upp lite på kvällen. Oslagbara är en  låt av Niklas Strömstedt. 

Vi var oslagbara, vi sköt från höften
Vi hade svaret på allt
Alla flickor log och vi gav, vi tog, vi gick ut
Och natten skulle aldrig ta slut (oslagbara)

Pajala ligger öster om min hemort o HAsse Persson, eller Pajala-Hasse då, tog fram sitt dragspel o gungade fram i en grönmålad båt - måste vara på Torneälven då, mycket annat vattten finns det inte i Pajala.  

I've got a right to love my baby
Oh, she treats me just like a king
Hey, I've got a right to love my baby
I said she treats me just like a king
Oh, she eases my mind, body and soul
My baby, she can do most anything

Och kungen där var ju B.B. King. She's My Baby. 

Matz Bladhs rörde sig i andra kretsar där Guldet blev till sand. Krossade drömmar. 

Vi går från Matz Bladhs som chansade vilt med sin utvandring till något heelt annat, fast inte. Jump in the Fire vrålade de, Metallica. Alltid kul med hårdrock i mellokrysset! 

O ett totalt genrebyte igen, till en av Syster Ysters favoritgrupper på 70-talet, Flamingokvintetten.

Tralla lala lala lala hon är 16 år idag.
Tralla lala lala lala hon är 16 år idag.

Idag det sker.
Hon fyller år.
Hon är så lycklig för sin nya vår.
Nu är hon sötast av dom flickor man vill ha.
Hon är 16 år idag.

Den kom det året min syster föddes, också en svensk melodi av ett amerikanskt original, Happy Birthday Sweet Sixteen.   

Fiender är tråkigt. Jag är benägen att hålla med Veronica Maggio. Vad ska man med dem till? Dock är det nog nästintill omöjligt att inte ha folk man inte håller med om vad de tycker o tänker o gör. Framför allt just nu. 

Vi borde blivit vänner
Vänner är för evigt, dem har man kvar
Fiender är tråkigt
Superdupertråkigt, så kom tillbaks
Det spelar ingen roll nu
Håller inte koll på vad vi sa
Fiender är tråkigt
Hatar att ha tråkigt, så kom tillbaks

Anna Netrevko sjöng något som jag gissar är ur Peer Gynt. Musiken till Peer Gynt stod ju Edvard Grieg för, men texten skrevs av Henrik Ibsen. 

Åh. ett hopp i genrerna igen. Men det här hoppet gillar jag. Dancing with Myse-elf. Snyggaste Billy Idol.

Oh oh, Dancing with a-myself,
Oh, oh, dancing with myself
Well, there's nothing to lose
And there's nothing to prove, well,
Dancing a-with myself

MTV-stjärna? Ja, det kanske han var, men undrar vad punkarna tycker om det epitetet? Även om Billy Idol var mer pop-punk. Eller inte. 

Lars Roos spelade Taube för oss - igen. Lyssnar på melodierna och jag vet inte om det bara är det att Taube ligger så i svenska folksjälen (nåja, oss äldre själar, ungdomarna vet väl inte ens vem Taube var, möjligen sonen SvenBertil, men Så Mycket Bättre är väl också mer för en lite äldre generation kanjagtänkamig). Oj, vad jag kom av mig. Melodierna. Många går igen i Taubes verk - eller som sagt, är det bara det att man känner igen alla melodier. Idag var det under Dansen på Sunnanö där Rönnerdahl ville ha en bra fiol. 

Doris Day, bara namnet gör väl att man blir glad? Hennes Everybody Loves Somebody gjordes  med svensk text åt våra poptanter långt innan popen blev  uppfunnen och långt innan de var tanter... :D 

Den som glad är, gläder andra,
ingen kan väl något sådant klandra.
God och glad skall männ'skan vara,
därför ja' vill alltid dela med mig.
Dumt att låta små bekymmer få dig,
till att ändra ditt humör.
Nej, den som alltid glad är,
han ock andra glädje gör.

O med det glädjepillret avslutar jag dagens kryssblogg - som på sistone tycks vara det enda jag gör i bloggen. Tråktant. 

Håll hjärtat varmt, huvudet kallt och händerna rena!