Huff. Storpigan är kluven som ett äpple i en paj o vet inte vilket ben hon ska stå på. Hon har beslutsångest över en lägenhet o eventuellt köp av densamma. Hon inte vet hur hon ska göra o ringde mig för en stund sen. De har lite att göra på jobbet i just denna stund så hon tog några minuter till att prata med sin mor. Hoppas gumman kommer till nån form av beslut. Hjärtat vårt. Det är nära lillasyster, vilket gör att det faktiskt drar mer än hon funderat på. Det är en fin lägenhet o nära till affären. Inte speciellt närmare till jobbet men den har andra fördelar. 

O direkt sätter Maken igång o planerar hur det ska bli med rummen o att sonen ska ta över. Nej, nej och åter nej. Rummet är MITT. Han bor ju inte ens här - o klarar sig med sin stol o bord o säng. O flyttar vi ut allt från hans rum, blir det mer plats där. Herre jävlar. Jag har väntat i tjugo år på att alla barnen ska flytta ut. Nåja, fem år, typ. O han tror att det ska bli 1. Ett gästrum.... ???? 2. Sonens rum?? Nej, nej o åter nej igen. Nu är det mammas tur. Punkt o slut. Vem fan ska bo i ett gästrum hos oss? Hans syskon - somn ändå bor hos hans bror eller andra vänner när de kommer? Hans mamma som dog för tio år sen? Kompisen han slutat umgås med? Min familj?? De vet inte var Kiruna ligger o har ingen som helst anledning att komma hit. Skulle nån komma så finns det extra rum i föreningen att hyra. Eller låna för den delen. Vaddå gästrum?!??? Våra barn bor i stan o de kompisar vi umgås med bor i stan. Andra träffar han på annat håll o ingen, INGEN har en anledning att komma hit. För att fira en födelsedag?? Nä. Bröllopsdagen fixade vi på Biskopen före jul. Med Halt som enda "gäst". Vem fan ska hit o bo hos oss? Mina dockkompisar kanske vill komma upp - o de har inget alls emot att bo i ett rum fullt av dockor. Hans jaktvänner har inget i Kiruna att göra. HAN ÄR JU ALDRIG HEMMA SJÄLV!!! *HUFF* 

Nä. Mitt rum. Så de så. 

Om hon nu flyttar. Jag börjar inte planera nåt innan hon vet vad hon vill. SÅDESÅ! Sen vet vi inte om lägenheten faktiskt ÄR såld eller inte. Vore ju jäkla typiskt när hon nu kan tänka sig att skaffa eget. Inte för att jag tycker att hon ska flytta ut, utan för att hon ska ha ett eget liv. Bara hon inte blir för ensam däruppe. Det är en stor farhåga jag har. Lillasyster får titta till henne ibland. Tills de köper hus. *suck* Älskade barn. 

...det snöar. För tre år sen hade vi mycket snö detta datum. I år not so much. Men nu kommer det.

När jag rullade in mot stan kliade det i avtryckarfingret o jag avskyr den där förbannade stämpelklockan. Hade velat åka o ta en bild på stan där molnen låg som ett täcke, precis ovanför hustaken. Alla ljus i stan var glasklara o skimrande. Innan jag släpps ut härifrån har de nog landat på backen. *bah* Det är drygt en timme bort just nu. Allt för att det går bort en massa tåg som inte går, men tidtabellen ligger kvar. 

Dotra samlar på Muminmuggar o jag kikade in på Jernia i Narvik idag för att se deras sortiment. Ingen jul/vintermugg ännu. De har dock sex muggar hon inte har. En av dem är årets sommarmugg.

Parkerade dem lite snett så bilden blev skev.

När man ser det så, känns det helt galet. Ett kvarts sekel har gått sen vi blev föräldrar. Det är 25 år mellan bilderna, sånär som på ett par månader. Liten har blivit stor. Just nu är hon tillfreds med livet, då hon ser på en av sina födelsedagspresenter tillsammans med lillebror. Avengers snurrar på hennes teve. Via PS4an antar jag. 

25 år. Svårt att förstå. 

Det är väl dags att byta namn på den där kategorin också. De är ju inga kids längre. Avkommorna.

Sonen kom hem o klagade vilt över huvudvärk o stel nacke. Vet inte vad de jobbat med i helgen men nåt har påverkat hans huvud i alla fall. Han är anti allt vad piller o medikamenter heter men jag tjatade i honom en Treo i alla fall. Med koffein. Kanske han håller sig vaken till jobbet idag. O förhoppningsvis en stund till - sådär till framåt ettsnåret inatt när han är hemma igen. 

Vi har båda sovit för lite inatt. Uppenbarligen. O min kropp är inte van att kliva upp före nio. Nästan inte före tio. I morgon blir det knappt nån sömn om det schemat ska hålla i sig med en tidig svappistur. *blerrk* 

Nåja, Det är bara att ta itu med vinden en sväng igen. Med mobilen i närheten. Tillgänglighetstid. Ett par timmar till. 

Vilken fantastisk dag det är! Eller var. Har varit, den som snart gått. Sitter mellan tåg i Narvik o funderar. Körde längs Malmbanan ovanför Torneträsk och blev så saligt lyckligt glad att jag var tvungen att ringa maken för att berätta att sjön låg spegelblank och så fantastiskt blå. Han svarade o langade över mobilen til Sonen... Kan ju säga att luften gick ur mig. Gossen har krockat. För att jävla satungar inte kan hålla avståndet. 

Hörde ju att det inte var nån fara med Junior men efter samtalet tog de glada känslorna helt slut och tårarna började trilla. 

Men jo, det var ju det..... Mors Dag. Den ena skickade en bild till sin mor/mormor med en go skitunge. Den andra ringde upp o sa att det låg en påse på ett ställe med en grej i till Mor. En hjärteask med choklad ♥ 

Den tredje sa knappt hej, utan gav däremot ett ilsket ögonkast för att modern satt i vägen framför spisen/diskbänken.... 

Joråsåatt. 

Min mor ringde jag häromdagen o pratade med så det är avklarat - om jag inte skulle hinna eller så idag. O hon var helt hemma med det. 

O aldrig kommer i säng? Eller hur det nu var? Jag skulle behöva krypa under ett varmt duntäcke o sova bort resten av vintern. Björnarna vaknar väl i dagarna kanmantänka så det är väl ingen idé att tänka tanken jag just tänkte. Såg sångsvanar i morse. De låg på snön i väntan på att det ska tina upp. Nå, de låg faktiskt i en liten pöl igår kväll. Men förutom det är det tröggrott. Det har snöat idag. Bara en sån sak. 

Maken ringde. Sonen och han hade då ett par mil kvar till Långträsk. De har varit ner till Umeå o vänt med bil o släp. Junior har kört. "Tränat" som hans far säger. Ikväll skulle Peder bjuda på grillat. O säkert få sig en virre. De har gjort det bra. I morgon kommer de hem igen. Inte riktigt lika många mil som de vi avverkade på en helg i november. Eller va fan. Det är det ju nästan. Men bara nästan. De har varit o plockat grejer ur lägenheten och förrådet. 

Själv har jag umgåtts med döttrarna och barnbarnet idag. Eller i alla fall ena dottern. Den andra har mest suttit i sin grotta med råttor o katter kring sig. O en unge. Han är väldigt fascinerad av moster och hennes menagerie. 

Tur att han inte sett sorkarna utanför dörren än då. De springer som galningar o har så gjort under en lång tid. Under snön. Det är gångar i de gamla gräsresterna, under det som varit snövallen kring huset. Varmt o gött åt dem. *suck* Så länge de håller sig UTANFÖR husgrunden. Har inte sett några spår av dem i källaren i vinter så *peppar peppar* har de inte kommit in. Borde ha sett kattmat o allt möjligt spritt för vinden. 

En granne hittade hundfoder i sina vinterkängor ett år. Där hade mössen samlat ihop sitt lilla förråd av mat inför vintern. När det bara var att gå o hämta i säcken vid behov... 

Vi har ätit underlig kycklinggryta idag. *Var väl inget fel på den??* sa Pigan. Naeh. Tog lite åt sidan åt Kakostampen o han åt med god aptit. Gav inte honom så kryddad mat. Vi andra åt en lagom stark gryta med sweet chilisås o grädde. O en del annat. 

Påminner mig att jag har skuren frukt på bordet i köket. Gossebarnet ville inte ha. "kallt"! Tog den direkt ur kylskåpet. Blir lite kallt åt små mjölktänder. 

Nä, snart lägger kroppen av. Ögonen är trötta och huvudet snurrar. För lite sömn de senaste dygnen. Tur nog är tåget inställt inatt så jag får sova hemma. Om de nu inte återanordnar det ikväll. Har ju hänt förr. Nä, för fan Nina. Inte det. Snart säger jag Go'Natt. Typ nu. G'Natt! 

Sonen ringde - sin far, den rackar'n. Skickade honom ett mess "O VARFÖR ringde du inte mamma? Hmmmpppfftttt". Men jag fick prata med honom. De hade ringt från verken i svappis o om det är så, har pojken fått en provanställning. Vågar inte säga vare sig bu eller bä om saken men jag håller alla fingrar o tår att det är så! Treskift. O håller ännu fler tummar för att han får samma skiftlag han haft.