Hörde i radion under hemvägen att en av våra finaste författare och poeter gått ur tiden. Bodil Malmsten förlorade fajten mot den evinnerligt otäcka cancern.

Det här är hjärtat.

Hennes sista bok och jättelånga dikt som hon skrev när en nära kär dog.

Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig.

Jaha, Black överlevde inte heller. Det kommer bli ett sjujäkla påskpartaj däruppe, innanför Pärleporten, eller kanske till Valentin redan? Colin Vearncombe råkade ut för en trafikolycka tidigare i januari och har nu avlidit i sviterna av den olyckan. Vila i frid. 

Som sagt. Ett stort kalas på G! 

Sov halva dagen efter tidig hemkomst. Tidig på morgonen alltså. Uppe nästan hela natten. Huvudet ville inte alls vara med inatt, efter nästan två dygns ihärdigt molande o bankande. Så jävla less. Har man tragit sig förbi den där jävla klimakterieperioden utan större problem o tappat allt vad mens o annat heter kan man väl i alla fall få slippa de andra bihangen också? Eller så är det helt enkelt den här avvakntande förkylningen som spökar o härjar med mig. O nattskiften. O vätskebrist. O koffeinbrist. Eller för mycket kaffe när det blir så. 

Hur som haver.

När jag slår upp Facebook idag ser jag i mitt flöde en del artiklar om SJ o deras inställda tåg. Lokskada. De går om varann i information. Jag tycker det är viktigt att ombordfolket, dvs resenärerna får veta vad som sker men så är det inte alltid. Infoansvarig för SJ säger att de är rustade för vinterstopp med gasolvärmare och filtar. En tjej i Luleå väntade på en ny pojkvän (kille o vän, hur resten ser ut förtäljer inte historien, de skulle i alla fall träffas för första gången) o han i sin tur sa till tjejen att han frös som fan o fick ingen filt. -Hur går det om det finns småbarn ombord?, var hennes fråga. Kanske de fick filtar först är min fundering? Sen måste folk lära sig att dra igen dörrarna mellan vagnarna, eller att ombordarna tar sig en tripp o kollar att det är stängt från början - PLUS att folk lär sig att stänga dem om de går mellan vagnar. Det är liksom en kanal direkt ut i vinterkylan o står en sån dörr öppen drar det ner tempen på nolltid. Varför går alla tåg i Finland? Ja varför? Det undrar jag också. Kanske finnarna har närmare till hjälp? Eller helt enkelt är korkade? Här stannar tågen för att loken inte håller, infran inte håller OCH att det är långt till järnvägen och långt från hjälpen när det händer. Vi bor i ingenmansland. Det finns bara renar, älgar o björnar därute i skogen. O inte ens björnarna är vakna, fast de har pälsen för't. Hjälpen är långt borta. Timtals bort. Det hade tagit tre timmar innan hjälplok var på plats - enligt vem som nu sa det. Infokillen sa nåt annat. Beövs det dessutom ringas ut annan personal, som ska hjälpa till med infrastrukturen tar det ännu längre tid. Förr var det bara SJ bakom allt o de som for ut för att fixa spåret kunde ta med sig ett extra diesellok med förare att hjälpa till o dra undan det som stod still. Idag är det flera aktörer som ska väckas upp o fås igång o samarbeta. Avreglering. Bullskit. Men de som bestämmer såna saker reser sällan med tåg. O killen från Norrköping har nog satt sin sista fot på ett nattåg. Nästa gång blir det flyg. Får se hur det blir med Maken på söndag. Han har tänkt ta ett Norrtåg hem. De kör inte alls. Just nu. 

Jag hade tänkt fota ett gäng andra spårarbetare idag men jag vaknade för sent. Nåja, ett foto kan jag ta, men inte BILDEN. Igår såg jag den nämligen men vi hade inte tid att stanna. Solen lyste på rallarmonumentet vid stationen o man måste liksom ta det vid exakt rätt ögonblick. Får göra ett nytt försök i morgon. Snart nog är solen för högt uppe för att få den där känslan jag hann ana när vi passerade. Kråk hade en tid att passa o skulle hämta upp lillasyster o jag skulle passa Kackostampen under tiden. O dessutom hade jag bara mobilen... Tempen stiger nu så det kanske blir snö tills i morrn o då är chansen definitivt borta. O jag måste ta itu med min 365-lista... Nästa vecka är jag ledig så då kanske... 

Åsså har ytterligare en kändis trillat av pinn. Vem var det nu då? 

Den senaste månaden har tullat hårt på världsartister, ett par av våra egna kändisar/artister och deras nära o kära. Utan inbördes ordning:

Lemmy

(Motörhead - som om en presentation vore nödvändig)

David Bowie

Alan Rickman

Det gick en löpeld genom Facebook: "Kan någon titta till Tim Curry, han är också 69 år?!" 

Natalie Cole

Rene Angélil

(Celine Dions make och manager)

Daniel Dion

(Celines bror)

Carina Jaarnek

Kjell Alinge

Dale Griffin

(trummis Mott the Hoople)

Glenn Frey

(The Eagles grundare)

Vilken jävla vinter. Fuck Cancer åt helvete. En av mina favvoskådisar dog häromdagen. Älskade fina underbara Alan Rickman. NEJ!!! 69 år. 

The Guardian 

Alan Rickman har gjort så mycket mer än Professor Severus Snape, men jag älskar hans roll i Potterfilmerna. Han gör en galet ond skurk i Die Hard och en blyg gift man som hoppar över skaklarna i Love Actually. Han har stått på scenen i en massa många fler år än han varit på Vita Duken och förtrollat människor med sin härliga, mörka röst o pratat på ett sätt som bara han kan. Dock är det som Snape han fångade mitt hjärta och jag hade honom som skrivbordsunderlägg på datorskärmen i flera år som Snape mot en mörk bakgrund med Hogwarts i fonden. 

~~~~~~~~~~~~~~~

Lemmy blev 70 år. David Bowie blev 69 år. Alan Rickman hann inte fylla 70 i år.

Hoppas ni har superduper 70kårsalas däruppe - eller var ni nu befinner er. 

Alltså. De kan inte bara vara jag i hela landet som inte tål den där Olle Jävla Jönsson? Läste en krönika av Ulf Elving angående urholkning och feltolkning av svenska språket på News55 o såg där i ögonvrån en rubrik om just OJJ. Nyfiken-i-en-strut tittade in på det inlägget o det handlade om OJJs förträfflighet som sångare. Bland annat. Inget om gruppens brokiga och bråkiga bakgrund utan mest det där med guld o gröna skogar.

Svågern har skickat flera påminnelser om teveprogrammet i veckan som gick och i lördags kväll kom det ett mess från Allra Käraste SysterYster. "Slå på fyran nu". Trodde plågan var över o det visades nåt intressant. Tog mig tre sekunder att svära, hitta avstängningknappen, slå av teven o svära lite till. Under de sekunderna pratade just OJJ. *usch* De vet att plåga mig.

~Det är ju för att vi tycker om dig. ~Jooo.... Ni älskar mig till döds.

De har visst gjort en remix av landsplågan De sista ljuva åren, sa han i bloggen. Kan inte bli bättre. På nåt sätt. Inte så länge OJJ håller i micken o bräker ut sina nasala läten. Nä, fy för Sören.

Sitter o lyssnar på Bowies sista video, Lazarus, hans avslutshälsning till oss alla efter ett långt och produktivt liv. 

Annars översvämmas nyhetsflöden o facebook av det som pågår i Europa. Jag det är rätt skrämmande hur många som plötsligt är feminister och står på kvinnornas sida i kampen mot sexism. Missförstå mig rätt. Det är bra att folk gör det, men på vilka grunder gör man det? Jag har läst så många artiklar, delade från SD-svansen om, hur polisen och media mörkat alla vidriga händelser vid olika event runt Europa. Det som hände i Köln i nyår är vedervärdigt. Eller Stockholm i somras. Eller i Eriksdalsbadet. Killar, gubbar, äckel som tar sig friheter med tjejer i ALLA åldrar, läste en rubrik i förbifarten att de var så unga som tio år. Gubbsjuka jävlar i många fall, i tioåringarnas fall, icke så. Gubbarna sitter o bresar i baden o tror att de är kungar o guds gåva till kvinnorna. Massexbrotten i Köln är av annan kaliber men svenska gubbsjuka vider är fan inte bättre de. Unga invandrartjejer blir utsatta av svenska killar. En tjej adopterad från Sydkorea blir kallad både det ena o det andra o när hon säger ifrån, utbrister en oförättad svensk man, "Jävla hora, åk tillbaka till Thailand då". Ehhhh. Idioter. 

En journalist skrev att även journalister klagar på att inga nyheter kommit fram. Men hallå. Källkritik. Nog kan man twittra o kasta in nyhetsnotiser, men att gå till grunden kräver bakgrundscheck o intervjuer, annars blir det bara spekulationer. Men idag är även spekulationer förstasidesstoff, likt tabloider som Svensk Damtidning som gör en rubrik till en sanning. Vansinne. Ett rykte är ett rykte. 

Vad hände i Köln? Det börjar klarna, men dagen efter kan ju ingen veta. 

Vidrigt är vad det är, vem som än utsätter någon annan för det. 

Helt galet. En legend har gått i graven. David Bowie dog efter 18 månaders kamp mot cancer igår. När jag slår upp facebook idag är hela nyhetsflödet översvämmat med memoria och Vila i frid-hälsningar efter att sonen bekräftat det på twitter under morgonen. När nån kändis dör, brukar det vara en och annan som lämnar en notering men idag är det nästan varenda människa jag känner - och följer! David har verkligen satt ett avtryck på världen och nästan alla har ett förhållande till honom på ett eller annat sätt. 

Så jag säger detsamma.

Vila i frid.