Missade tidernas lopp också! De få timmar jag tillbringade på hotellrummet i Narvik, gjorde jag så med stängda ögon. Fick tre timmars sömn. O missade alltså Bolts fantastiska tredje, fjärde, femte??? världsrekord.... *suck*

Livet är orättvist.

Målgång...

En månad kommer klippet nedan att finnas tillgängligt.

Sen får ni nöja er med bilden ovan.

Läste Lasse Anrells krönika om Bolt. Så bra! Det var precis så jag såg det igår när jag tittade till TVn o fjärde kvartsheatet precis hade gått. Bannade mig själv för att jag missade de andra tre loppen. Men jag fick se Bolt i alla fall i sista heatet. Allt ifrån den knutna näven-hälsningen till fuktionären bakom startblocken till leendena Bolt och Bailey emellan, i slutet av loppet. Bolt som släppte loppet till Bailey från Antigua & Barbuda och lät honom vinna.

Killarnas hundrameterslopp är det som jag älskar mest av allt i de stora friidrottsmästerskapen. Min gren. Har tävlat i just 100 meter själv. För hundra år sen. Skulle man aldrig kunna gissa idag...

Hahahahhaaaa! Sitter o skriver melodikryssinlägg men måste avbryta några sekunder. Tittade just på femte kvartsheatet och började asgarva. Bolt joggar i mål som vanligt, lite lojt snackande med killen till vänster (tappade namnet just nu) som han lät vinna. Vilken kille.

Jag gillar friidrott. Har till-o-me haft tangerat dalarekord på hundra meter nån gång i evigheten. För alltid krossat av systrarna Kallur. Deras mamma var kollofröken på ett sommarkollo jag älskade och var på som barn, några få veckor varje sommar.

Min son tycker det är hysteriskt roligt att hans mamma nånsin varit intresserad av nån form av idrott - och dessutom utövare av desamma. Är man uppväxt i en sportfånefamilj så är man. Och har man haft talang så har man. E-pigan har (hade) ännu större talang än mamma och hade vi bott i Dalarna under hennes uppväxt hade Kurt Sundin sugit in henne i Falu IK för lääääänge, länge sedan. I Kiruna är förut-sättningarna helt andra. Om du är kille o gillar hockey har du större chans att lyckas där. Eller skjuter pilbåge.

Hur som haver... Usain Bolt är min stoooora idol just nu. Jag ÄLSKADE Michael Johnson och hans underbara kross av 200-metersfinalen o rekordet för alla dessa år sedan. I friidrottens värld är det längesen. Å andra sidan stod sig ju längdrekordet, rekordlänge...

Förra året dök så blixten från Jamaica upp. Dundrade till o formligen krossade hela sprintervärlden o rekorden under OS i Peking. Fantastiskt!! Vilken kille. O när ska man annars göra det?

Läste en artikel och Wennerholms krönika om The Lighting Bolt i Aftonbladet igår och jag kan bara hålla med. Ren o skär talang. Född till sprinter.

O vilken sprinter sen.

I Lausanne häromdagen vann han överlägset. Igen. I ett "testlopp" där han bara kollade om/vad benen höll.

Kaxig som få. Med all rätt, tycker jag!