En vän till maken har en stuga längs efter Kalixälven. Mitt i Norrbottens värsta mygghål. Vi for och hälsade på vännen och frun i stugan en dag i juli förra sommaren. Tog sen en tur ut i skogen, till jaktmarkerna för att titta till området lite. De är båda jaktbevakare, men det här var väl mer att se efter saltstenar o annat. Det finns mycket älg i området. Givetvis hade jag kameran med mig, med hopp om att få se nån av Skogens Konung(ar). Det belönade sig väl. Vi såg inte mindre än fem älgar under resan runt skogen och spår efter fler och jag fick två på bild. Kronorna är inte de allra största, men de hinner kanske växa till sig före hösten. Vet inte hur fort älghorn växer, men med tanke på att de trillar av under vinterhalvåret, torde det rinna iväg ganska snabbt för att hinna få  de stora poängskovlarna före jakten. Givetvis beror det ju sen på hur gammal tjuren är.

Ett par killar:

 Pinntjur. Års- eller tvåårskalv.

En annan som knatade efter vägen när vi kom, men drog ner i diket innan vi passerade. Skovel på gång!

En fråga bara. Varför visar de alla rumpan??

Tänk att vissa ord ska vara så svåra att stava - eller uttala.

Kom in på detta genom pseudonym. Kan vem som helst snubbla på. Både tangentvis o tungvis.

Och varför i fridens tider det heter dyslexi?? Finns det något en dyslektiker inte kan få till, är det väl stavningen på dessa ord som beskriver dennes tillstånd??

En kompis till mig (tyvärr bortgången för några år sedan, i en olycka) hade problem med ett ord en gång. Han skulle beskriva en person. Hon är biblo... bibol, bibl... äh, en sån där som jobbar på bibblotek. Inte lätt det där. Bibliotek eller bibliotekarie har lite tungvrickarstatus.

En av våra lärare hade stora problem med ett av våra SÄO-begrepp; Baliskongruensfel. (Känn på den du!) Han sa alltid baliskonkurrensfel. Visserligen konkurrerar balisen med signalen och fel uppstår i ATCn, men det är inte rätt och JTF-termen idag är Balisöverensstämmelsefel. Många ord är utbytta. Som jag skrev, Begrepp kallas idag Termer. Många tavlor och skyltar är signaler. När man äntligen lärt sig att det heter tavlor på järnvägen, det som heter skyltar efter vägarna.... ja då ändrar de hela konceptet och de blir signaler! Det är de skyltar och tavlor som ger ett besked i ATCn (Automatic Train Controll) - vår lilla autopilot. Föraröver-vakningen som håller koll på att vi gör rätt och stannar tåget om vi exempelvis somnar.

Annars är våra säkerhetsbeskrivningar fulla av krångliga tungvrickarod. Långa, sammansatta ord som får vilken särskrivare som helst att tappa andan av över-ansträngning.

Dvärgsignalsluttavla.

Vägkorsningsförsignal. Den kan dock förkortas till V-försignal och heter i JTF Vägskyddsförsignal. Vet inte om det är så mycket lättare att säga just vägskydds-försignal än vägkorsningsförsignal, men v-försignal är klockren.

Växlingsdvärgsignal och Medgivandedvärgsignal. Långt o krångligt.

Lite som

Sex laxar i en laxask,

eller

Sju sjuksköterskor skötte sjuttio sjösjuka sjömän.

Stoppa pepparkorn i en kopparpanna.

Packa pappas kappsäck.