Lördag igen. Är lite dagvill själv, med en massa inställda tåg den här veckan. Har varit en något omtumlande vecka, speciellt för hockeyfans. I Kiruna pratas det om det nya namnet på Matojärvigatan, platsen som gett namn till Kirunas och Sveriges första islada, just Matojärvi, där mannen som ska ge namnet till vägen startade sin långa karriär som hockeyproffs i Toronto Maple Leafs. Börje Salming förstås. Vem grät inte när han stapplade fram till scenen under Hockeygalan i helgen, med hjälp av hela sin fina familj? Han har fått sin medicin, äntligen, men två månader försent, sa frun Pia. Kung Salming. Nåja, det var en parentes, men väl värd att nämna. 

Annika Jankell ledde oss genom dagens melodikryss och det var inte så svårt idag. Tyckte jag. 

Vi började med en jättehit med Whitney Houston. Fast det var Dolly Parton själv som framförde den idag, I Will Always Love You.

Bittersweet memories
That's all I am taking with me
Goodbye, please don't cry
We both know that I'm not what you need

But I will always love you

I will always love you

Den var ledmotiv i filmen Bodyguard. Jag sitter just nu o bingear Yellowstone med Kevin Costner som spelade livvakt åt Whitneys rollfigur. Bodyguard har jag sett många gånger, Yellowstone har legat på min att-se-lista ett tag. Har sett spridda avsnitt, men tog tag i den, när nu säsong fem släpptes. 

Svart och vitt. Det är färgerna damerna i nästa duo bar under sitt framträdande i Eurovisonen, var det 1977? Jo, vi hörde Yes Sir, I Can Boogie med spanska Baccara. 

Follow on 'til the Grail sun sets in the mould
Follow on 'til the gold is cold
Dancing out with the moonlit knight
Knights of the Green Shield stamp and shout

Kan inte säga att det är en av mina favoritlåtar med Genesis.  

Sagan om oss två. Det är en låt med Sarah Dawn Finer som hon gjort med Benji, Benjamin Ingrosso, men idag sjöng hon mot Salem al Fakir. 

Varje minut, varje stund
Var en film med ett lyckligt slut
Dagar blev år, lätt blev svårt
Tänk om allt kunde bli som förut
Om du ser på mig som du gjorde då
Om du tror på sagan om oss två
Då kan vi hitta tillbaka till dom vi var
När jag var den du ville ha

Förra veckan hörde vi Debussys Claire de Lune, idag hade vi en Beethoven-melodi, Månskenssonaten. Vi skriver månsken i krysset. 

Fina Harry Styles, As it Was. 

In this world, it's just us
You know it's not the same as it was
In this world, it's just us
You know it's not the same as it was
As it was, as it was

Så går vi på musikal och lyssnar till Tomorrow. Den är hämtad ur den av hennes framträdanden där svenska folket lärde känna henne, Amy Diamond som/ur Annie. 

Jösses. Nästa melodi kastade mig tillbaks till en utbildning jag gjorde innan jag blev lokförare. Vi var ett gäng som höll till i en lokal i centrala Kiruna för att bli nätverkstekniker. Detta var i mitten av 90-talet, barnen var små. En av klasskompisarna var från Tyskland med en son som heter Markus...

Denna sången jag ska sjunga, den handlar om min mor
Som kommer ifrån Tyskland, det är landet där hon bor
Ja, hon har aldrig gillat en ovana jag har
Hon säger "Köttbullar i näsan, det är inget för en karl"

Du får inte stoppa köttbullar i näsan, Markus
Du får inte stoppa köttbullar i näsan där
Sluta upp att stoppa köttbullar i näsan, Markus
Du får inte stoppa köttbullar i näsan sisådär

Köttbullevisan med Ronny Rooster. Ja, herregud... Vi ska ha ett slangord för näsan, skriver in snok då. Finns nog en himla massa andra låtar man kan använda som ledtråd till det, men det var en walk down memory lane.... 

Byggnaden vi höll till i ska rivas. Hela Kiruna blir ett minne blott. 

Hon var inte Son of a Preacher Man, och hennes artistefternamn påminner inte om DEN månaden utan om EN vårmånad, vilken som. Dusty Springfield. Vi väljer väl april som passar in i kryssplanen. Hade lika gärna kunnat vara maj eller juni här. Sådeså. April är vårvinter hos oss. 

Jaja, det är som det är, och blir som det blir... Vi tar en hel dag på det. Doris Day. Whatever Will Be, Will Be (Que Sera, Sera). 

Så slutar vi med en soulkung. Otis Redding och hans band satt på bryggan och sjöng.

Now, I'm just gonna sit at the dock of the bay
Watching the tide roll away
Ooh-wee, sittin' on the dock of the bay
Wastin' time

Det var deras sista inspelning, då hela gänget förolyckades i en flygkrasch, inte långt efteråt. 

Ikväll (redan nu på CMore) kommer ett nytt avsnitt av Så Mycket Bättre. Py Bäckman har nämnt att hennes protegeer ska komma ikväll, och vi såg det redan i förra avsnittet. Nordman på ingång. Ska bli kul! OJJ har lämnat gänget. Och Darins tolkning av Johnossis låt What's the Point från förra veckan, är nog en absolut favorit i år. 

Så. Ha en fin lördag! 

Har legat halvvaken till o från hela natten pga detta evinnerliga blåsande. Vi har rejäla höststormar, fast vi hade hunnit få vitt och fint här med ett tunt lager snö. Det har nu blåst och tinat bort igen. Efter en likaledes rejäl hotelliknande frukost, fick jag lösa melodikrysset i lugn och ro, efter att Maken och extradottern tog en tripp med hennes hundar till skogen för att de ska få rasa av sig. Så här blev min lösning idag i Anna Charlottas bitvis kluriga kryss. (härlig påse gott och blandat i musikväg): 

Vem é som oss? Det undrade Anis Don Demina i Mellon för ett par år sen.

Vi siktar högt högt
Och duckar lågt
För ingen annan kommer nånsin bli som oss

Vi lyfter upp upp och vi går loss
Så alla shurdas är ni med
Vem é som oss

Han hamnade på en femteplats med den. 

Jag passerar platsen som gav Ronjas pappa hans namn varje gång jag åker till och från stugan, Mattisudden. Mamma Lovis sjöng Vargsången, som hon vyssjar Ronja till sömns med. Hämtat ur Ronja Rövardotter förstås. 

Så tar vi steget ut i världen och går på opera, italiensk sådan. Vi hörde Deanna Durbin sjunga ett stycke ur Verdis La Traviata från 1937. 

Ooh, that's why I'm easy
I'm easy like Sunday morning
That's why I'm easy
I'm easy like Sunday morning

Vi hörde Commodores med Lionel Ritchie bakom frontmicken. 

Nästa kryssbidrag var två-i-ett. Vi hörde Alla har glömt som en gång i tiden gjordes av Towa Carson och tjugotalet år senare tolkades av AnneLie Rydé. 

Alla har glömt, men inte jag
Varje ensam natt så minns jag mer
Alla har glömt, men inte jag
Jag påminns om dig av snart allt jag ser

Den oerhört vackra Clair De Lune på det. Fast i lätt jazztappning. Den skrevs av Claude Debussy. Hans förnamn hör man sällan nämnas. 

Nyhetsavbrottet gav mig nyheten att Sven-Bertil Taube avlidit under gårdagen. Han bodde i London sedan många år tillbaks och till slut gav åren med sig. Sven-Bertil föddes året efter mina föräldrar och hann inte fylla 88 år - hans födelsedag är bara tretton dagar bort. Vila i frid, du fantastiske man! 

Drömmarnas skepp. Ja, det kan ju ta en iväg på många äventyr - ungefär som Sven-Bertils far, Evert. En liten parentes.

Vindarna vaknar och vänder,
vaknar och vänder sig om,
vågorna skimrar, skimrar
av sång, av sång.

Drömmarnas skepp var ursprungligen en dikt av Bo Setterlind, men vi hörde Staffan Percy framföra den i sång. 

Syrenernas tid är över sedan länge. Syrener heter Olivia Lobatos melodi. 

Nu blommar och doftar syrener och drömmar
Vi kunde vart här med varandra igen
Vad hände med tiden?
Jag kan inte glömma dig, dig
Dig, dig

Dagens finska skiva. Laila Kinnunen sjöng en Beatlesmelodi. I  original heter den All My Loving. 

Vi hoppar raskt över i en annan genre. Älskade Highway to Hell. AC/DC. 

Ström är inte alltid hälsosamt. Ola Magnell fick stå för nästa ljudillustration, När jag dör. 

När jag en gång dör
Det verkar bli rätt snart
Då kan du känna dej stolt
För att du var så smart
Då kan du känna dej nöjd
Med vad du gjort mot mej
Då kan du sitta där och sucka
Hela livet ut och ångra dej

Vi slutar i en barnfilm. Melodin är en av Taylor Swifts många hits, Shake it Off, men i filmen Sing hör vi grisarna Rosita och Gunter sjunga den tillsammans och rösterna görs av Reese Witherspoon och Nick Kroll. 

O med det säger jag. Sjung av hjärtats röst. Ikväll kommer ett nytt avsnitt av Så Mycket Bättre och jag ska passa på att kika på det, innan gubben o Xtradotra kommer tillbaks. Ha en skön lördag! 

Annika Jankell idag - och hon gjorde det bra! Fortfarande ledande av blinda, men krysslösningarna var roliga och kluriga. Inte så svårt, men gott och blandat. 

Vi börjar lite i fel ände och seglar i hamn tillsammans med Stig Olin. 

Oh, en gång jag seglar i hamn,
en gång är du i min famn,
en gång berättas, min vän,
sagan om dem,
som kommer igen.
En gång i drömmarnas land,
vandrar vi två hand i hand,
en gång, min älskling,
kommer jag hem till dej

Nästa artist hörde vi hela namnet på, Helen Folasade Adu. Hon har tagit en del av sitt andra namn där som artistnamn, Sade och hon sjöng sin Smooth Operator. Den är smooth. 

En poppig version av björnen sover skulle leda oss till dess vinterviste, eller "vilsamma plats". Ett ide alltså. 

Arvingarna sjöng en av sina mest populära låtar för nästa kryssadress, Eloise.

Eloise
Är vi mer än bara vänner?
Så visa vad du känner
Och sen får känslorna bestämma
Eloise
Även vindarna kan vända
För mig är du den enda
Vår kärlek, den är värd ett högre pris
Eloise

Den skrevs för mello av Lasse Holm och Gert Engstrand. 

De var mer än bara vänner de, Alicia Keys ville också ha en speciell person vid sin sida, eller ingen alls. If I Ain’t Got You. Vi översätter den till svenska och plockar ut om. 

Sen en rätt fascinerande låt från den tiden när det var superpetigt att Svensktoppens låtar hade svensk text. Lee Hazlewood sjöng sin del på engelska medan Nina Lizell sjöng Jag kan segla förutan vind. O jag stavar alltid hans namn hazel-wood. 

N Vem kan segla förutan vind?

L Who can sail without the wind?

N Vem kan ro utan åror?

L Who can row without an oar?

N Vem kan skiljas från vännen sin

L Who can say goodbye to their love

N Utan att fälla tårar?

L Without crying?

Tillbaks till Eurovison. Eller inte. Hon har vunnit ESC, Elaine Paige. Hon sjöng sin Don't Cry for Me Argentina, ur musikalen Evita. 

Edvard Persson på det. Han besjöng Klockorna i Gamla Stan ur den första svenska färgfilmen från 1946 med samma namn. Edvard må vara skåning, men filmen utspelade sig förstås i Stockholm. 

"Kände ni igen rösten" sa Annika. Mnjaaee. Inte direkt. Hon var så ung då. Det finaste någon kan få sjöng hon i Junior ESC 2006.

Varje liten sak som du gör
Varje litet ord som jag hör
Får mig att förstå att en vän som är så
Är det finaste någon kan få

Hon är Molly Sandén. 

Det är inte över förrän den feta damen sjunger. Ehh. Nä. It Ain't Over 'til it's Over.

So many tears I've cried
So much pain inside
But, baby, it ain't over 'til it's over
So many years we've tried
To keep our love alive
But, baby, it ain't over 'til it's over

Lenny Kravitz. 

Sofia Karlsson sjöng för nästa adress. Till min syster av Dan Andersson. 

Ännu en röst vi känner igen, fast oftast i grupp. Han gjorde tre soloplattor, herr Larsson. Joakim Larsson. Fast vi känner honom mer som Europes frontfigur Joey Tempest. Kan ju inte heta Joakim Larsson om man ska slå i internationella rocksammanhang...

...But time and again it dawns on me
It's the price we pay for liberty
Well I should have known
We all need a place to call home oh yeah, home
God I miss you tonight
We all need a place to call home oh yeah

A Place to Call Home var nog den låt som slog mest från hans solokarriär. 

O det var det sista som spelades idag. The Final Countdown... Bah. Ikväll kommer ett nytt avsnitt av Så Mycket Bättre. Ska se om det redan finns att se på webben. Ha en skön lördag! 

Anna Charlotta inledde sina temakrysslördagar - teveserier idag. Var sådär lagom svårt. Rätt svårt på sina håll :) Många vinklar blev det, men det kan bli så när man måste tänka om hela krysset från ett som redan är klart i tanken. Fyllde själv i en tom kryssplan en gång för att se om det gick att hitta på något helt annat i svarsväg än vad (då) Eldeman hade tänkt sig. Han satte alltid ord i krysset först och bestämde musiken senare. 

Kan också meddela att det regnar här idag. 

Vi började med en teveserie jag för närvarande tragglar mig igenom på en streamingtjänst. Har innan inte sett kusinens jobb, sedan John Nettles gick i pension med och från rollen som Tom Barnaby, men har nu kommit en bra bit in i kusin Johns del av serien. Countyt i England där man definitivt inte vill bo. Morden i Midsomer. 

På det en svensk melodi. Eller ja, en svensk tolkning/översättning av ett amerikanskt original. Vi hörde Barnet (artist/gruppnamnet) med låten Falla. Den heter Falling i original och var signatur till den konstiga och kanske läskiga serien Twin Peaks. 

Mer amerikanskt, fast i en storstad den här gången. Ally McBeal jobbar som advokat i Boston. Det pratas om en fortsättning av serien med en ny, svart huvudperson, med eller utan Calista Flockhart som Ally.
Vonda Shepard gjorde mycket av musiken i serien och Searchin' My Soul var titelmelodin. 

I've been searchin' my soul tonight
I know there's so much more to life
Now I know I can shine a light
Everything gonna be alright
I've been searchin' my soul tonight
Don't wanna be alone in life
Now I know I can shine a light
To find my way back home

Vi åker hem till Sverige och tar oss an en svensk storserie från 70-talet som bygger på böcker av Sven Delblanc. Franz Berwald stod bakom musiken som användes till Hedebyborna. Serien med många, stora svenska skådespelare spelades bland annat in i Trosa. 

S som i sångerska, och sångerska var här Eva Remaeus. Den hämtades ur en av våra största barnsuccér i teve genom tiderna. Barnen får (ännu?) lära sig stava och räkna och se var som är närmare och större än annat. Och mycket annat. Fem myror är fler än fyra elefanter. O de där snabeldjuren är rosa i serien. Gissar i alla fall att den repriseras nu och då fortfarande? Eller har barn helt gått över till The Wheels of the Bus Goes Round and Round...? 

Frank Sinatra stod för nästa ljudillustration, med sin Love and Marriage.

Love and marriage, love and marriage
Go together like a horse and carriage
Dad was told by mother
You can't have one, you can't have none
You can't have one without the other

Den kan väl ingen ha missat var signatur till en amerikansk teveserie som hette Married... with Children i original, men Våra värsta år på svenska. Den handlade om skofösäljaren Al Bundy, hans fru Meg och barnen Kelly och Bud samt hunden Buck. Alla snor en slant av pappa Al i inledningen. 

Något mer hårdkokt på det. Vi hörde Keep Your Eyes on the Sparrow, väldigt New York a la 75.

Keep your eye on the sparrow
When the going gets narrow

Don't roll the dice if you can't pay the price
Don't do it
Don't run your feet down a dead-end street
Keep your eye on the sparrow
When the going gets narrow

Sammy Davis Jr gjorde titelmelodin till deckarserien Baretta med Robert Blake i huvudrollen. 82 avsnitt blev det innan serien lades ner - efter bara fyra år. De hann med mycket! 

Nästa uppgift satt jag länge o klurade på. "Programledarna gjorde ofta detta lite avslappnat sådär". Ehh. Det gav sig direkt med en senare uppgift. De sitter i soffor och på stolar i dessa café- och morgonprogram. Vi hörde signaturen från ett av de första, Hylands hörna. 

Apropå skor och att sitta. 1973. Det var året alla barn satt bänkade framför teven för att se vad skomakarens brorson Hampus och en pianolärarinnas dotter Fia skulle hitta på för att erövra Den vita stenen. 

Vi hoppar fram ett årtionde och en serie med Stacy Keach som artisten Mistral. Mistrals dotter heter serien. Nana Moskouri sjöng sin Only Love som hon skrev för teveserien. 

Only love can make a memory
Only love can make a moment last
Life was new, there was a rage to live
Each day a page to live
And I remember you then
When love was all, all you were living for
And how you gave that love to me
Only then I knew my heart was free
I was part of you and you were all of me

Något jag aldrig har sett är Minimello. Det är dockor som tävlar i musik. Har inte helt greppat konceptet men det handlade om att barn skickade in sina hemgjorda dockor med toarullar som bas. Vi hörde vinnaren från 2012, Jag är Baby Rose. Var det Nanne Grönwall som höll micken? Producent och programskapare var Ylva Hällén. 

Vi slutar i något mycket mer allvarligt. Musiken hämtades från serien Rötter som baseras på Alex Haleys bok med samma namn (Roots: The Saga of an American Family), som började med hans förfader Kunta Kinte, en av många svarta som skeppades från Afrika till Amerika för att jobba som slavar på bomullsfälten. 

Med det avslutar jag det med ljudet av en favorit i bakgrunden. Fastnar som vanligt i en massa Adam Lambert-videos på YouTube. Han har en fantastisk pipa! Inte så ful att titta på heller. 

Men något som är fult är flera av hattarna OJJ brukar bära. Ikväll kommer del två av Så Mycket Bättre. Blir säkert bra det också.

Ha en fantastisk lördag därute! 

Annika Jankell stod för fiolerna idag och det gick förvånansvärt bra. Fortfarande leder hon blinda genom kryssplanen, men illustrationerna var av varierat slag. Tror minsann hon lyckades få in ett par Eldeman-uppgifter också. Lite småkluriga. 

Vi började med This Will Be med Natalie Cole. Hennes namn kommer från pappa, Nat King Cole. Annikas ledtråd var väl så kryptisk, men den fungerade väl ändå. Allt väl... Äh. 

This will be an everlasting love
This will be the one I've waited for
This will be the first time anyone has loved me

Hagsätra Sport. Niklas och Andreas. De är uppväxta på Hagsätra IP, vilken de gjorde en låt om med samma namn till Sommar-OS 2012. Vi skriver spelen i krysset för Olympiska Spelen. 

Äta bör man... Kanske på Tom's Diner. Vi hörde Suzanne Vega sjunga om sitt morgonkaffe med vidhängande händelser i och kring restaurangen. 

I am sitting in the morning at the diner on the corner
I am waiting at the counter for the man to pour the coffee
And he fills it only halfway and before I even argue
He is looking out the window at somebody coming in...

Sen drar vi till västkusten och hälsar på Marianne från Tylösand. Barbados är förvisso en semesterdestination, liksom Tylösand för många, men här var det gruppen med Magnus Carlsson i spetsen som framförde låten om Marianne. Vi skriver MC för hans initialer. 

Enjoy the Silence. Tystnad är väl inte riktigt vad man förknippar en synt-popgrupp med? Depeche Mode. 

Vida hopp runt världen - och tiden. Vi blev serverade signaturmelodin från M*A*S*H* där en av huvudrollerna, Hawkeye Pierce spelades av Alan Alda. 

Lyckliga gatan, du finns inte mer
Du har försvunnit med hela kvarter
Tystnat har leken, tystnat har sången
Högt över marken svävar betongen
När jag kom åter var allt så förändrat
Trampat och skövlat, fördärvat och skändat

Skall mellan dessa höga hus en dag, stiga en sång
Lika förunderlig och skön som den vi hört en gång

Anna-Lena Löfgren. 

Sen kom en invecklad ledtråd, lite eldemansk. Vi hörde Rich Girl med Nina Simone. För att bli rik krävs ju pengar, i det här fallet Ninas hemlands kosing, US dollar. Hon föddes samma år som mina föräldrar, 1933 i North Carolina, USA men avslutade sitt liv i Europa och Frankrike. Hon dog 70 år gammal i bröstcancer (Wikipedia). 

Åsså en tidshopp igen. Vi hörde signaturen från Helan & Halvan. 

Svingande sultaner. Fast först i fjärde versen. 

And Harry doesn't mind if he doesn't make the scene
He's got a daytime job, he's doing alright
He can play the Honky Tonk like anything
Saving it up for Friday night
With the Sultans
With the Sultans of Swing
Yeah

Dire Straits med gitarristen Mark Knopfler i fronten. 

Vi åker till Gotland och den Grå Gåsen där E-Types Here I Go Again fick ett helt nytt sound genom Lalehs försorg. Vet inte om den är Så Mycket Bättre, men den är definitivt en fin Laleh-låt! 

Here I go again, it's time for me to fade away
I'm out of here I go again, I've lost the game
And no one is to blame
Here I go again, it's time for me to face the world

Lite nationalsång på det då, i fotspåren av OS. Eller OL heter den kanske där? I Danmark, vars nationalhymn heter Der er ett yndigt land. 

O vi slutar i Mello. Hold On med Nano.

You gotta have the patience
And believe you’re gonna make it
Gotta hold on
I know you’re crying on the inside
But you fake it ‘til you make it
Gotta hold on
You gotta have the patience
And believe you’re gonna make it
Gotta hold on
I know you’re tired of surviving
But you gotta keep on trying
Gotta hold on

Svårt att ledsna på den. 

Jag har jobbat idag, därav sent skrivet kryssinlägg. Men så blev det idag. Hoppas ni har en fin lördagkväll. Själv börjar jag om nollfyranollnoll. Förhoppningsvis med en tyst mobiltelefon. Jour. Tjingbaling! 

Efter denna veckans bortgång av ett par högt älskade skådespelare är det underbart att få kryssa med Anna Charlotta. Hon kan hon. Så här ser min lösning ut denna lördag: 

Vi börjar i slutet av 60-talet, med en från början, italiensk låt, Finalmente. Den översattes till svenska och Sylvia Vrethammar gjorde en inspelning med titeln Tycker om  dig.

Tycker om dej
Vill alltid vara nära dej men vet ju ändå
Att våra stunder får bli så korta
Tycker om dej
Hur mycket ska du kanske aldrig nånsin förstå
Snart går du ifrån mej och allt är borta

Långt senare gjorde Magnus Uggla en tolkning av densamma i Så Mycket Bättre. 

Longing for Lullabies är en låt av (Andreas) Kleerup med sång av Titiyo. 

All that we leave behind
Lingers on
Longin' for lullabies
You live, you learn
You love, you burn
You win, you lose
Becoming you

Hasse Kvinnaböske på det. Han sjöng Elinors Snoa, om en söt liten tjej som plockade famnen full av blommor. 

Elinor
Elinor
Det är skratt det är glädje längs vägen där du går
Med lavendelblåa ögon o med nyponros på kind
o med skyar utav lingult hår som fångat sommarns vind
Elinor
Elinor
Om en sång kan va blommig så passar den du får
Den är klöver o timotej o viol o förgätmigej
alla toner slår ut i blom, för då hör dom ihop med dej
Det är blåklint och ögontröst,
tusensköna det är din röst
När du tar min hand och sjunger din sång för mej

Vi plockar ut snoa från titeln, HA för Hasses initialer och lada från hans teveserie Hasses Lada som senare även blev namnet på en krogscenshow i "Ladan i Båstad/Boarp". 

Dagens finska skiva. Eller tornedalsfinska. Markus Krunegårds band Laakso sjöng sin Unelmia Oli. 

Sen en fiffig grej. Eldeman hade sin Lennart Palm, AC kontaktade Christel Walsinger (st?) för att göra om en gammal schlagerdänga av Jules Sylvain. Hon sjöng texten men hade skramlat om ljudet lite så vi fick inte höra ordet vi sökte, ur titeln, Räkna de lyckliga stunderna blott. 

En fransk låt på det, om Ella Fitzgerald. Ella Elle l'a. Vi hörde France Gall och hennes hit från 1987. 

Ella, elle l'a, Ella, elle l'a
Ce je n'sais quoi
Que d'autres n'ont pas
Qui nous met dans un drôle d'état
Ella, elle l'a, Ella, elle l'a
Cette drôle de voix
Cette drôle de joie
Ce don du ciel qui la rend belle
Ella, Ella, Ella, elle l'a
Ella, Ella, Ella, elle l'a

Anna Charlotta meddelade att de kommer göra temakryss framledes och hennes nästa program kommer vara ett sån't. Det gjorde Eldeman, men bara till jul. Eller nja. Han har gjort ett och annat temakryss med artister och annat också. Kan bli skoj. Kryssen är ju klara för länge sen, det är musiken som ska tillsättas. 

Vi fortsatte med maffig musik. Wienerfilharmonikerna under ledning av Herbert von Karajan spelade ett stycke av/ur Also Sprasch Zarathustra. 

A feeling that you get from the good life
Once you get that good life feeling
Let me tell you no one can take it away
No, no
No, no

No more bad times
Only glad times in the good life
Good life

Good Life heter låten från slutet av 80-talet med gruppen Inner City. 

Ja, det är flickorna i Småland
Det är flickorna från mon
Det är flickorna som vallmoblom och
Lilja och pion
Ja, det är flickorna i Småland
Susilull och Susilo, som går vallande
Och trallande på vilande mo

På sköngungande svenska hörde vi Delta Rhythm Boys sjunga "sin" klassiker från 50-talet. 

En klämming Björn Skifslåt kallade hon nästa kryssbidrag. Hahaha. Vi hörde Anita Skorgan sjunga Klemme deg på norsk. Björn Skifs hade ju sin slutdiscolåt, Krama dig. Vi skriver kram i krysset. 

Bing Crosby på det. Learn to Croon heter melodin som handlar om smörsång. "Det var flott". Hahahahaa. Jag gillar AC. 

Vi slutar med Lustans Lakejer, fast under deras kortvariga internationella namn, Vanity Fair. De sjöng sin Läppar tiger, ögon talar på engelska, Lips are silent. 

Lips are silent
Eyes revealing
Although our lips are close they're not concealing
But we're thinking what we're feeling
Like when our lips are silent, eyes revealing

Avslöjande ögon ja, med det avslutar jag dagens kryss med att prata om de två skådisarna jag snuddade vid först idag. För att nämna några roller så har vi Mrs Potts eller Miss Marple eller kanske ännu mer Jessica Fletcher å ena sidan och Cracker eller ännu mer Hagrid å andra sidan - han som var den första att säga till Harry att han hade sin mors ögon. Fenomenala Angela Lansbury och Robbie Coltrane. Ni kommer vara saknade. Av många! Vila i frid. 

Nämen huff.... Vissa småkrångliga, andra låtar har ju svaret i texten. Bra spridning på melodierna, så nåt bra i alla fall. O jag fick lösa krysset hemma, bara en sån sak. Mitt tåg hem var inställt så jag fick passa med ett tidigare. 

Vi började med en instrumental "cover" av en av Rolling Stones låtar. Texten vi alltså inte hörde: 

Oh, Angie, don't you weep
All your kisses still taste sweet
I hate that sadness in your eyes
But Angie, Angie
Ain't it time we said goodbye? Yeah

Vi skriver Angie i krysset. 

Eva Dahlgren sjöng Mitt eget land. 

...för när mänskorna har varandra
Bor de alla i samma land
Och jag är ju precis som andra
Och min hand är så lik din hand.
Hela landet syns från mitt fönster
Huvudsta'n ligger i mitt rum
Och i taket gör lyktor mönster
Det är dumt men jag är väl dum.

Texten skrevs av Beppe Wolgers och musiken är komponerad av Olle Adolphson. 

Trust in Me sjöng Sir Hiss, spelad av Sterling Holloway. Mnjaee. Att lita på en orm är ingen bra idé. Sir Hiss heter Sir Väs på svenska och var en av figurerna i Djungelboken. 

Nästa var en lite fiffig uppgift i alla fall. Vi hörde engelska versionen av Brødrene Olsens vinnarbidrag från ESC i Stockholm 2000, Fly on the Wings of Love. De tävlade för Danmark, då med förkortningen DK, idag har de DMK (vilket jag var tvungen att googla, visste inte att de gjort om det). Hur som, blir jag alltid glad av den låten!

Fly on the wings of love
Fly, baby, fly
Reaching the stars above
Touching the sky

Fiffig? Ja, att hon valde den engelska versionen av deras Smuk som et stjerneskud. 

Vi åker vidare ut i Europa och tar oss till England där Roger Moore och Tony Curtis flängde mellan länder och flygvärdinnor i Snobbar som jobbar. 

Crazy Frog på det. I'm too Sexy sjunger den lilla grodan. 

I'm too sexy for my shirt too sexy for my shirt
So sexy it hurts
And I'm too sexy for Milan too sexy for Milan
New York and Japan

Så över till något helt annat. Cigaretter, whiskey och vilda kvinnor. Kacka Israelsson. Vi skulle ha ett verb i infinitiv. O ja, det är med i sångtexten. Han sjunger om att röka. Bland annat. 

Vi byter giftpinnar mot andra saker man har i munnen. Usch. Det blev lite ekivokt - med tanke på vad som söks. Eller så är det bara min sömniga hjärna som korskopplar. Men man äter dem.

Le voir un jour
C'est mon rêve joli
J'ai deux amours
Mon pays et Paris 

Josephine Baker illustrerade nästa kryssadress med sin J'ai Deux Amours, fast det hade inget med hennes sång att göra. Vi skulle ha något ur hennes garderob och Ms Baker "brukade bära" en kjol av bananer. 

Always on my Mind (ja, det vete sjutton efter föregående blipp) är i alla fall en ballad som en herrans massa folk har spelat in på en ännu mer massa skivor. En av alla dessa artister är Willie Nelson. 

Apropå Olsen. Herr Olsson hade en bonnagård han. Den fick vi höra på finska idag. I-a-i-a-ej. Vi sökte dock ett annat namn på bonnagården, så vi skriver farmen. 

En Superstar är han. Supernova kallade hon honom, o det är han också, för det är ju faktiskt att annat namn på melodin. Superstjärna. Vi hörde just Superstar ur musikalen Jesus Christ Superstar, där Ola Salo spelar huvudrollen. 

Sen fattar jag inte igen. Kan man inte hitta ett annat ord på tre bokstäver med ett g i mitten, som INTE finns med i sångtexten?

Jag skulle äga miljoner om tårar vore guld
Jag kan aldrig glömma dig
Ett litet gräl blev vårt avsked, det var nog min skuld
Jag blir aldrig kär igen
Jag skulle äga miljoner om tårar vore guld
Nu är jag bara en vän

För krysset plockar vi sonika äga ur texten och skriver AF för hennes initialer, Agnetha Fältskog.

Fast Annika hade inte hunnit med en låt till... 

*suck* Nåja. Nya tag nästa vecka. Ha en skön lördag! 

Åh. Äntligen ett klurigt kryss. Bra jobbat AC! Kliar mig i huvudet ännu över vissa svar, men har löst krysset, till en del med hjälp av MTHW på Facebook. Ska googla lite till o se om jag kan få lite kött på benen, men för nu ser min lösning ut som så: 

Vi studsar ner (nåja, från mitt perpektiv sett) till kungliga hufvudstaden. Magnus Uggla är ett riktigt Asfaltsbarn.

Sluta smutskasta city
För det är stan jag älskar
Det är stan som är min
Brogatan, Hamngatan, Stureplan, Söders höjder
Ja ta mej fan hela stan

Som asfaltbarn blir man galen
Om man är borta mer än en timme från stan
Som asfaltbarn blir man galen
Om man är borta mer än en timme från stan

Han sjunger givetvis om Stockholm. 

Hon var en gitarrspelande sångerska som slog igenom på 50-talet. Birgit Jacobson, senare Magnusson var mer känd under namnet Rock-Olga. 

Så Mycket Bättre. Ison & Fille hade en låt som tolkades av Miriam Bryant, Stationen, där hon sjöng om och till sin bror Nicolaus. 

För vi softar på stationen
Ingen här har cash
Du vet jag har inga miljoner
Men jag vet vem du är
En dag reser vi runt jorden
Frågan är bara när
Du vet, jag backar dig min broder tills dagen vi är där

Ur Porgy & Bess kom nästa kryssbidrag, den fina Summertime. Charlie Parker spelade. 

Jag kan hålla med Anna Charlotta om skoltryckare. Inte riktigt högstadiet då, men strax efter gymnasietiden.

And I can't fight this feeling anymore
I've forgotten what I started fighting for
It's time to bring this ship into the shore
And throw away the oars, forever
Cause I can't fight this feeling anymore
I've forgotten what I started fighting for
And if I have to crawl upon the floor
Come crashing through your door
Baby, I can't fight this feeling anymore

REO Speedwagon var ett av mina favoritband på den tiden. 

Vi flög in i sagornas värld efter det och en musikalfilm från 1939. En melodi ur The Wizard of Oz. 

Lite Bellman på det. Loa Falkman höjde ett glas för Bacchus och andra dryckesbröder. 

Några ord från Zara Larsson och Alesso. 

I got the words "I love you" sittin' on the tip of my tongue
Oh, I feel like
As soon as they leave my mouth, you're just gonna get up and run
You're gonna run away

Harry Belafonte. Ja, de blir gamla, alla artister. 95 år?? Han sjöng sin Day-O, eller Banana Boat Song som den också kallas.

Day-o, day-ay-ay-o
Daylight come and me wan' go home
Day, me say day, me say day, me say day, me say day, me say day-ay-ay-o
Daylight come and me wan' go home

Work all night on a drink a rum
(Daylight come and me wan' go home)
Stack banana 'til the mornin' come
(Daylight come and me wan' go home)

Den sjöngs av hamnarbetare under deras arbete med att lasta bananer. 

En saga med gulligt slut är ju Den fula ankungen. Melodin ur en filmatisering sjöngs av Mia Adolphson. 

99 Luftballons. En Eldemanklassiker. Nena. 

All I Do is Dream of You. Vi hörde Chico Marx vid sitt piano... 

Vi slutade med en, för mig ny artist, Christine & The Queens. Han, ja det är en kille bakom namnet, studerade vid ett par skolor i Lyon. 

O med det säger jag tack o hej för idag. Vad är det tjejerna säger?, Kryss o Puss.