Mellan tåg. Bokstavligen. Elva timmars vila hemma innan jag ska ut på nästa tur inatt igen. Dagens kryss löstes i loket på väg hem, penna o papper och en semla. 

Vi började på andra sidan jorden. En konsert med Elvis. Something hämtades ur hans Aloha from Hawaii som direktsändes över hela världen via satellit. Maffigt. För krysset ska vi ha den, satelliten.

Something in the way she moves
Attracts me like no other lover
Something in the way she moves me
I don't want to leave her now
You know I believe and how

George Harrison skrev den.

Vågskvalpet fortsatte in i nästa melodi. De flesta resor av dena här kategorin gick väl till Mallorca o kanske Kanarieöarna. Lasse Åberg gjorde film om hela solresekonceptet i Sällskapsresan. Undrar just jhur det ser ut med solresor just nu, med tanke på vad som händer överallt med detta Coronavirus. 

...And I'm so sad
Like a good book
I can't put this day back
A sorta fairytale with you
A sorta fairytale with you

Tori Amos. 

Vi tar oss ut på havet igen, med Malmösymfonins blåsorkester. De spelade Albertina för oss. Pumpa läns! 

Mello på det. Hon tävlar i år igen och är en av favoriterna, Anna Bergendahl. För dagens kryss hörde vi hennes bidrag från förra året, Ashes to Ashes. 

Hon är ingen fattig trubadur. Den sjöngs av Edvard Person i nån gammal film, o han sjöng förstås på skånska. Som jag funderade vad som skulle in på den kryssadressen. 

Du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej, du kan ingenting ta med dig dit du går.
Du behöver inga penningar när du vid porten står
för du kan ingenting ta med dig dit du går.

Efter lokalnyheterna fick vi veta att det minsann är "Leap Year" i år. En kvinna hade skrivit in o undrat om det gick att få in "ringar" i krysset idag. Nopes. 

Efter det ickefrieriet fick jag en smärre huvudvärk. Skottår. Skjut mig. Mello. Helt OK. En grupp. Helt OK. Men inte DEN gruppen. Eller snarare den sångaren. *rys* Jag menar, En blick och nånting händööörrr?? Lasse Stefanz. 

Nä. Över till nåt helt annat. Fast svågern gav mig en flaska med deras namn på för ett par somrar sen. Eller var det i fjol? Strunt samma. 

Hvila vid denna källa,
Vår lilla Frukost vi framställa:
Rödt Vin med Pimpinella
Och en nyss skuten Beccasin.
Klang hvad Buteljer, Ulla!
I våra Korgar öfverstfulla,
Tömda i gräset rulla,
Och känn hvad ångan dunstar fin,
Ditt middags Vin
Sku vi ur krusen hälla,
Med glättig min.
Hvila vid denna källa,
Hör våra Valdthorns klang Cousine.
Valdthornens klang Cousine.

Fredmans Epistel nr 82. Och vi tar oss lite vin. Eller inte. 

Lite för mycket av den varan så kanske man behöver en Doctor Doctor. Så heter melodin Elin Lanto tävlade med i Mellon 2010. Samma år Eric Saade vann. Tiden går. 

Och tid tar det att ta sig över Atlanten utan vingar. Fröken Greta tog sig över meddelset segelbåt. Vi hörde Sailing och för att komma nånstans i en sådan behöver man just segel. Och lite vind då. 

Vi slutar dagens resa i Norrtälje. En låt som Stikkan Anderson skrev en gång i tiden. Åse Kleveland sjöng in den 1966. 

Vi åker inte till Norrtälje ikväll, utan till Eskilstuna. Där går Andra Chansen av stapeln ikväll o de sista bidragen till nästa veckas final ska utses. Jag hinner se det innan jag drar till jobbet igen. 

Löste krysset i direktsändning men sen blev det shinyjakt igen innan jag kom hem o kan skriva lite blogg :) PokémonGO är viktiga saker. Lite gott o blandat idag igen. 

Vi började med Tommy Körberg som sjöng Guldet blev till sand, den hämtades förstås ur föreställningen Kristina från Duvemåla även om kanske inte Tommy spelat rollen. Men han har sjungit en o annan gång med BAO. 

Från lilla Duvemåla for många till det stora landet i väst, USA för att söka lyckan. Det första man såg var New York. På femte avenyn i NY ligger Tiffany's och där såg vi Audrey Hepburn äta frukost. John Williams spelade Moon River på gitarr och den var med i filmen Breakfast at Tiffany's. 

Ishockey-polka. Tungvrickning där. Ungefär som Thore Skogman brukar sjunga är det många ord på få rader. Fast det var ju en hockeysnubbe som sjöng. Sven Johansson, eller Tumba som han kallades. 

Oj, vilken fart
det är ben och klubbor huller om buller
och ganska snart,
uti planket det hörs ett dundrande muller
Blås, domar'n, blås!
Det är någon som har ramlat omkuller
och i ett bås får syndaren sitta och se skamsen ut.

Regnet det bara faller ner... Liberace spelade och man förflyttades till nån finare restaurang via musiken. Kanske för att undkomma regnmolnen och det blöta de släpper från sig? 

Love Love Love hette en melodi som tävlade i Mellon 2009. Det skulle ha varit en duett med Marie Serneholt men Agnes körde den själv då Marie fick ett eget bidrag. Hon är ju tillbaks på scenen igen efter många års frånvaro. Hon pysslar med klangskålar idag... Flummigt värre. 

Ja, hon blev ensam på scenen då. Eller med micken. Fast Eldeman körde en eldemansk dubbel och vi hörde Du är den ende sen. 

Andra delen av den dubbeln blev Jämtgubben (sådär apropå Thore Skogman), på dragspel. 

Nu vill jag ha medicin, medicin, medicin meddetsamma
jag vill bli bra så jag kan höra dragspelsmusiken
Nu vill jag ha medicin, medicin, medicin meddetsamma
jag vill bli bra, förkylning gör ingen männska gla'

Ja, det är nog många som vill ha medicin, nu i dessa influensaepidemitider. Fy för Corona. Så länge det inte är på flaska. 

Jill Johnson sjöng Vilken härlig dag som skrevs av bröderna Gärdestad. Ted gjorde musiken som Kenneth sedan textsatte. 

Francoise Hardy stod för veckans franska bidrag. På svenska heter melodin Lyckliga gatan. 

I wanna be loved by you, just you,
And nobody else but you,
I wanna be loved by you, alone!
Boop-boop-de-boop!

I wanna be kissed by you, just you,

Nobody else but you,
I wanna be kissed by you, alone!

Marilyn Monroe sjöng den i filmen Some Like it Hot. Hon sjöng inte idag utan den framfördes av Barney Kessel på sin gitarr. 

Så mycket bättre? Eller blev det det? Första avsnitten var rätt tråkiga, då artisterna inte gjorde om låtarna utan bara ställde sig o sjöng dem rätt upp o ner som de gjordes. Utom möjligen September och Petter då. Christer Sandelin gjorde i alla fall ingen större uppoffring när han framförde Lasse Berghagens Jennie, Jennie. Då gillar jag senare års program mycket mer! 

Saker. Things. Det är en gammal duett men i en nyare tolkning hörde vi Jane Horrocks sjunga tillsammans med Robbie Williams. Underbart! 

...like a walk in the park
(Things) like a kiss in the dark
(Things) like a sailboat ride (yeah-yeah)
What about the night we cried?
Things like a lover's vow
Things that we don't do now
Thinkin' 'bout the things we used to do

Vi slutar med en annan Så mycket bättre-deltagare. Han var med i "årets" uppsamlingsheat där Petter, Magnus Uggla och Miss Li höll i trådarna med olika artister på besök en eller flera dagar. En av dem var Ebbot Lundgren. Han sjöng D Day Dreamer för dagens sista kryssuppgift. Ebbot är en artist jag inte lyssnat jättemycket på, men han förtjänar mer än så. 

Lite mello o lite annat. O ikväll är det sista delfinalen. Vem går vidare idag? O vem gör det inte? 

En uppgift kvar när jag börjar skriva. Ser ut att vara ett förnamn på den, men vi låter väl snabbvagnen rulla ut sina toner först. Så här har jag fått ihop det idag: 

Fullmånens tid är över, för den här månfasen. Blue Moon hette dagens första melodi med Bert Kaempfert. Vi hörde den instrumentalt men jag googlade fram texten och ibland är det bara "refrängen" som delas, nån enstaka gång mer text. 

Mellocirkusen är igång och kompisen var i Luleå igår o såg genrepet. Skoj! Mellogeneralen själv, Christer Björkman tävlade 1992 med I morgon är en annan dag. Han gör väl sin sista festival i år? 

...så länge hjärtat slår
(Kom) så länge spänningen finns kvar
I morgon är en annan dag
(Kom) så länge solen ler
(Kom) så länge lusten ger och tar
Så fort när allt försvinner
I morgon är en annan dag

Den skrevs av Niklas Strömstedt. 

Dagens finska skiva levererades av Kurre. Vad den heter på finska har jag ingen aning, men på engelska i Smokies version heter den Needles and Pins. Jag sjöng med i texten, fast med Smokies noter. Nål skriver vi i krysset. Dvs needles översatt till svenska och i ental. 

Gunilla von Bahr spelade flöjt i nästa kryssbidrag. Vi hörde ett stycke av Carl Nielsen, Dimman lättar Opus nr 41. Ja, dimma är ju meteorologiskt. 

Mer Mello på det. 2011 tävlade Sanna Nielsen med I'm in Love och landade på en fjärde plats i finalen. 

All my love I give to you
All I do I do for you
I'm in love, baby I'm in love
Every day and every night
Always 'til the end of time
I'm in love, baby I'm in love

Vet inte om han sa vem som spelade för nästa uppgift, herr Eldeman, men var det inte Dana Dragomirs tvärflöjt? Hur som haver var det titelmusiken ur Mio, min Mio. Har Astrid skrivit texten till den själv? Tror det va? Filmen var dåligt dubbad i alla fall. Christian Bale spelade kompisen. 

Vi hörde James Blunt efter det, med sin Stay the Night. 

The morning 's on it's way
Our friends all say goodbye
There's nowhere else to go
I hope that you'll stay the night

Whoa, you'll stay the night
Whoa, yeah

Roland Cedermark och hans dragspel framförde en melodi om en annan mio: 'O Sole Mio. Bwahaha. Elvis spelade in den med engelsk text o då hette den It's Now or Never. 

Allt som jag känner, och allt jag förstår,
Vindarna vänder, drömmen består.
Vi håller varandra när stormarna yr,
Finns här intill dej när morgonen gryr.

Tommy Nilsson och Tone Norum sjöng för PS Sista sommaren. 

Old MacDonald had a farm.... I Sverige hette han med bonnagår'n Per Olsson. Låter som en typisk skåning. O varför säger jag det? Hade en kompis som hette det ju... Från Osby. Idag var det kanske en tysk bonde? Hugo Strasser spelade. 

And I can't fight this feeling anymore
I've forgotten what I started fighting for
It's time to bring this ship into the shore
And throw away the oars, forever

REO Speedwagon. Ah. Ungdom. 

Vi slutar med en dragspelsklassiker - på piano. Nåja, det finns ju dragspel med tangenter också. Svarta o vita som på ett piano. Låter inte helt lika dock... Gunnar Sandewärn spelade Novelty Accordion - vilket är ett dragspel i själva titeln. Den som skrev det var mannen med två förnamn, Erik Frank. 

O med det avslutar jag dagens kryssövningar och tar mig ut på stan en sväng. Marknad. Ska se om banken funkar idag så man kan köpa lite gahkko och kola. Standard. Ikväll blir det att bänka sig framför teven igen. Jobbhelg, Mello och ledig lördagkväll. Hur ofta händer det? Ha det gott! 

Så blev det lördag igen. Veckan har rusat förbi. Idag var det live från Eskilstuna och det brukar ibland kunna vara lite enklare såna här livedagar, men framför allt färre uppgifter, då Eldeman ska ta sig tid att prata lite med folk också. Idag var det rätt fullt och inte superenkelt, men å andra sidan inte supersvårt heller. Lite så där svenskt lagom :) 

Vi började med Världen Utanför.

Världen utanför
Vad bryr vi oss om den
Ingen ser och hör
I våran värld
Nu och här
Världen utanför
Är ingenting för oss
Vad alla andra gör
Är deras sak
Deras värld
Världen utanför

Det var Barbados bidrag till Mellon 2002 och sista året Magnus Carlsson sjöng i gruppen. Barbados hamnade i nåt som kallades Vinnarnas val det året - där tidigare Melodifestivalenvinnare fick bestämma vilka som skulle få en andra chans i ett uppsamlingsheat.  

Spader Madame är en föreställning/film skapad av Hasse o Tage med musik av Franz Schubert - med Hasses egna knastexter. 

Sen fick vi dagens första Lennart Palm. Jag fick första vibbarna av Magnus Uggla men förstod rätt snart varför. Det var ju Niklas Strömstedt o GES Oslagbara som Uggla tolkade i Så Mycket Bättre. 

Så mycket onödigt man bär på (Ah)
Det får rinna ur mina händer
Sand överallt (Ah)
Det kommer och går och det vänder
Sand överallt (Ah)
Kan inte bära allt som man får
Släpp det du kan (Ah)
Lite hit, lite dit, ja det är ändå
Sand överallt

Det är en av Lalehs många melodier. 

Dagens andra Lennart Palm på det - och andra mellolåt. 2008. Swing av en ballad? Snälla nån. Det är möjligen en nertempolåt, men ingen ballad... Fast kanske, det är ju hjärta o smärta hon sjunger om, Caroline af Ugglas i sin Snälla, snälla. 

En gammal sportlegend som hanterar mandolinen som om han inte gjort annat. Fast annat gjorde han ju, första tredjedelen av GreNoLi. Gunnar Gren. Funiculi Funicula i en mix med O Sole Mio. Jag läste att han medverkade på sonens punkskiva med sin mandolin. Hur får man ihop det? Eller kanske det var ett annat album. 

Vi hälsar på Kristina från Vilhelmina tillsammans med killarna i Sven-Ingvars. 

Åh, Kristina, från Vilhelmina,
Får jag smeka din kind, får jag kyssa din leende mun?
Åh, Kristina, från Vilhelmina,
Får jag hålla din hand,
Får jag viska ditt namn, kan jag stanna en stund?
Åh, Kristina, åh, Kristina, vill du bli min,
Mitt hjärta står i brand.

Svensk Ramelorkester sedan. De spelade utan sång, De små, små detaljerna. 

Tillbaks till Mellon och samma deltävlning som Barbados, men till skillnad mot dem, gick Brandsta City Släckers direkt till finalen noll-två med sin Kom och ta mig. 

Triss i Palm. Lennart Palm framförde ännu ett kryssbidrag, den här gången en melodi av Olov Gerthel. Balladen om den tama abborren. 

Då slog det mig plötsligt – var kom det ifrån?
Man får ju små infall och dem ska man främja.
Tänk om jag kunde få den ur ån
och lyckas med att abborren tämja.

Vi slutar dagens krysserier med ett potpurri av Ernst Rolf-melodier. Helene Sjöholm och Tommy Körberg (bland annat?) hördes sjunga diverse Rolf-dängor och givetvis var bandet som spelade Benny Anderssons Orkester, BAO. 

En del Mello, en del Lennart Palm. Som sig bör en kryss och mellolördag som denna. Ikväll hör vi inte Thorsten Flinck, utan Jan Johansen tar hans plats. Det händer grejer. 

Första februari. Ny månad. Nytt kryss. Nya Mellotävlingar. Får se om jag kan se det sista. Det andra löste jag lite snabbt medan det pågick under början av andra halvan - så långt det gick tills vi hamnade i direktsändning. Under första halvan sov jag tills maken ringde och väckte mig. Så här fick jag ihop det idag: 

Alla älskar någon nån gång. Det sjöng Dean Martin. Fast på engelska då. 

Everybody loves somebody sometime
Everybody falls in love somehow
Something in your kiss just told me
My sometime is now

På det maffig musik från Skandinavien. Finlandia av Jean Sibelius. 

I Så Mycket Bättres sjätte säsong hörde vi bland annat Lisa Nilsson tolka en Taube-låt, och i hennes fall var det Änglamark. 

Fina toner där. Tonerna är en melodi som Erik Gustaf Geijer skrev, Carl Sjöberg tonsatte och Jussi Björling spelade in. 

Dagens finska skiva. Givetvis omöjligt att tyda nåt ur den texten. Engelska originaltexten till Going to the Zoo skrevs av Tom Paxton och den var lite lättare att förstå. Pierre Isacsson har gjort en svensk version. På svenska hter den Vi ska gå på zoo. Vilket land du än befinner dig i, kan man förvänta sig att hitta ett och annat djur där.  

Lisa Ekdahl har också varit med i Så Mycket Bättre och där och då vann hon mitt hjärta. Idag delade hon mick med Rod Stewart i Where or When. 

Tevesignatur. Jag har inte följt den i jul- och nyårshelgerna, men många andra har återupplevt äventyren med familjerna Hazard och Main, dvs Nord och syd. 

En annan titelmelodi är Skyfall från filmen med samma namn. Bästa Bond.

Let the sky fall
When it crumbles
We will stand tall
Face it all together
At skyfall
At skyfall

Låten gjordes av Adéle. 

Dagens dubbel. Första Eldemandubbeln... Ole Norman. Inte helt, men Ole heter han, Jon Skolmens karaktär i Sällskapsresefilmerna. 

Andra melodin hämtades ur Askungen, och det är Mössens arbetssång. Vi ska sy och vi ska klippa... osv. Jack och Gus heter två av mössen och den lilla tjockisen Gus är vem vi söker till krysset. Gus: Eheh eh Ha de äran! Jack: Dumsnut! 

Tommy Körberg med Anthem. Den är helt fantastisk. Chess skrevs av Björn och Benny, men till krysset tar vi Björns efternamn, Ulvaeus. 

Dagens andra ED har inget med varann att göra, annat än att spara tid. Först titelmelodin ur filmen Hajen. Andra melodin var en gammal Ernst Rolf-melodi. Jag är ute när gumman min är inne. 

Vi slutar med You Raise Me Up. Josh Groban.

You raise me up, so I can stand on mountains
You raise me up to walk on stormy seas
I am strong when I am on your shoulders
You raise me up to more than I can be

Så bra. 

Ikväll exploderar glitter o ballonger i ett hav av ljus i Linköping. Första delfinalen i Melodifestivalen. Ska vi tro på Felix Sandman? Sonja Aldén är som en stor gäspning.... 

Hela dagen har gått o jag har inte hunnit kryssblogga. Slog igång appen på mobilen och löste krysset i snabbgenomgången idag. Inte så svårt. 

Vi började med en melodi som i Kiruna hade hetat Kaisaniemi. Typ. Vi har en spån, som ibland gpr som Kaisaniemiudden... Kaisaudde-udden. Kajsas udde. Fred Åkerström sjöng Alf Hambes text. 

Svengi-jengi är en finsk grupp som tog oss in i dansjazzens värld och spelade All of Me. 

En helt annan takt och ton på det. Fina Marie Fredriksson med Tro. 

Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen

Så byter vi genre igen och lyssnar till en instrumental version av Igelkottaskinnet. 

Och gubben han sade till gumman sin
Ta och sätt en lapp uti byxan min
Uti ändanom uti ändanom
Allt uti byxorna i ändanom

Och gumman hon tog sig ett igelkottaskinn
Och alla vassa taggarna vände hon in
Uti ändanom uti ändanom
Allt uti byxorna i ändanom

Taskig tant det där, men hon ordnade ju upp det till slut. 

Good Morning
Good Morning
We've talked the whole night through
Good Morning
Good Morning to you

På svenska blev den signaturmelodi till Frukostklubben. 

En av Eldemans många gitarrgrupper på det. The Lodnicks spelade Cornelis, Somliga går i trasiga skor. 

Bollnäs blås tog över etern sen med en låt av Robert Karl Oskar Broberg, under vilket namn han då gav ut den här melodin. Robban? Ingela var tjejen i alla fall. Han har en hel skiva med Tjejer. 

Jo, Ingela, vilken pingela lala. Ingenting elala, går upp mot ingelalala
För Ingela, lyfter grabbarna på hatten
Ser sig inte för kör rakt upp I rabatten
Tappar både huvudet och fattningen och ratten
Sen ligger de och drömmer hela långa natten

Ingela, vilken pingela lala. Ingenting elala, går upp mot ingelalala

Oj oj vilken grej, oj oj vilken tjej

Miriam Makeba med sin välkända Pata Pata, som är en afrikansk dans. 

Pata Pata is the name of the dance
We do down Johannesburg where
And everybody starts to move
As soon as Pata Pata starts to play

Saguquka sathi ‘bheka’
Nants’ iPata Pata
Saguquka sathi ‘bheka’
Nants’ iPata Pata

Yiyo mama, yiyo mama
Nants’ iPata Pata
Yiyo mama, yiyo mama
Nants’ iPata Pata

Där är det dåligt med vinter på der flesta håll. Här har vi då vinter. Mycket sådan. 

Du ska inte tro det blir sommar,
Ifall inte nån sätter fart
På sommarn och gör lite somrigt,
Då kommer blommorna snart.

Jag gör så att blommorna blommar,
Jag gör hela kohagen grön,
Och nu så har sommaren kommit,
För jag har just tagit bort snön.

Idas sommarvisa. Eldeman hade kunnat ta Maries melodi ovan i en dubbel, men jag antar att det räckte till att stoppa in en melodi till för att fylla ut tiden. 

Bostons symfoniorkester spelade ett stycke av Shostakovich. Det skrevs 1941 till en tragedi från 1606. Kung Lear. 

Don't worry 'bout me
You should worry 'bout you, yeah, yeah
Keep doing what you do best, babe
That's loving only yourself, babe
'Cause I've been sleeping okay (No, no, no, no)
Don't worry 'bout me
You should worry 'bout you (Oh, oh)
Yeah, that's your problem, so fix it
'Cause I ain't none of your business
Now I've been sleeping okay (No, no, no, no)

Zara Larsson. 

O vi slutar med att följa en gul tegelväg med Dorothy och Toto (som också gjort en melodi med namnet Africa som vi hade ovan.. - fast en annan Toto i det fallet). Boston Pops. 

Follow follow follow follow follow the yellow brick road
Follow the yellow brick follow the yellow brick follow the yellow brick road

You're off to see the wizard, the wonderful wizard of Oz
You'l find he is a whiz of a whiz if ever a whiz there was
If ever oh ever a whiz there was the wizard of Oz is one because
Because, because, because, because, because...
Because of the wonderful things he does
(Bye!)
You're off to see the wizard the wonderful wizard of Oz!

Och Oz skriver vi in som sista kryssadress idag. 

Mycket upprepningar idag. I texterna. Nästa vecka är det livesändning. 

Kom hem i morse, efter en morgon på linjen. Lite trött, Mosig. Men ville lösa krysset innan jag går o knyter mig en stund. Så här ser min lösning ut idag: 

Leva livet, nu ska jag leva livet
Ja, leva livet, ja, leva livet
De ska få se
Vem de roat sej med

Lill-Babs svenska text till Leslie Gore's It's My Party! 

Köge skolorkester spelade sen om en stor stad i väster, New York, New York. Ja, den heter så. Melodin, inte staden :) 

Nu ska vi vara, nu ska vi vara snälla. En av Karl Gerhards alla kupletter. Han kallades visst för KG. Ungefär som pappsen. PeGe. Var hans signatur på järnvägen en gång i tiden. O Pege på det. 

Då hade nästa titel inte slagit väl ut, Du med dig. Nä, på den tiden var det Ni och Er. Med stora bokstäver. Jag har en "kompis" som skriver Du med stor bokstav. Hon är en gammal vän. I ålder. Men iofs även i vänskap.

Jag blev aldrig du med dig
Jag kanske klantade mig
Från Söder till Solna så har du mig hånat
Jag blev aldrig du med dig

Hon som är du med dig, är Miriam Bryant. 

Det där M-et o några till... Det gör ont. Ja det gör rätt ont att lyssna på M.A Numminen. 

Något vackrare och mindre ond-göran-de är melodin Göran Markusson spelade på sin flöjt. Nu har jag fått den jag vill ha. Olle Adolphson. 

David Whitfield sjöng på engelska med nån dialekt en melodi som är tysk från början. Vienna, City of My Dreams. Krävdes lite googlande innan jag hittade helt rätt. Wien, Du Stadt Meiner Träume. O där hade vi Du igen, med stort d. 

Lennart Palm dansade i neon, han. Ne. 

Vi tar bort e-et ur Ne. N. Neutron Dance. Det är en låt med The Pointer Sisters som var med i Snuten i Hollywood, filmen med Eddie Murphy. Hollywood ligger i en del av Los Angeles, LA. 

Under ytan. Det var väl där de rörde sig skurkarna? Bah. 

Under ytan
Finns stora och små
Under ytan
Finns det skratt och gråt
Det finns mycket där som händer
Som vi inte kan förstå
Men vi hittar alltid svaren
Där I botten av oss själva
Under ytan

Uno Svenningsson. 

Nån som rör sig under ytan, ovan ytan, i grottor och rymden är James Bond. Nya filmen är på gång o kommer i april. No Time To Die. Näfan. Det har han inte. 

O då kan man undra, hur länge ska de hålla på? Film... 25? Takida heter bandet som gjorde låten How Far I'll Go som släpptes förra året. 

Missade På spåret igår. Vänner som plockade stationen på tre röda. Men det är klart. Värmlänningar. Nä. Fryser så jag ska nog krypa under täcket en stund o få nån timme i sömnbanken inför nattens skift. 

Så har en vecka rullat på igen och lördagen är här. Julens sista lördag. På måndag har vi Knut som kastar julen ut. Den tråkmånsen. 

Årets andra kryss började med Pojken på månen, Rikard Wulff, den underbara. 

Det sitter en pojke på månen och tittar nyfiket ner.
Det sitter en pojke på månen, han sitter stilla och ler.
för alla barn i världen han viskar ett trösterikt ord,
för alla ensamma hjärtan, för alla barn på vår jord.

Undrar om det finns lördagsgodis på månen? Tänk dig en strut karameller? Lennart Palm i Lerum spelade Povel Ramels melodi, utan hans myckna text. 

Tänk dej en strut karameller,
så är ditt liv,
dag efter dag.
Färgglada små bagateller,
njut dem med välbehag.
Lär dej att välja dom rätt, min vän.
Lär dej att ta det lekande lätt, min vän.
Tänk på när morgondan tyckes dej svår,
att idag var imorgon igår,
och det gick också.
Allt är en strut karameller,
stort eller smått,
ont eller gott,
se det hela som så:
En dag ska du träffa på
just den som du helst vill ha,
först då blir du riktigt glad.

Vore det så enkelt.... 

Rita Streich sjöng en tysk trad (traditionell melodi) Muss i denn som Elvis gjorde en engelsk version av. Hans version heter Wooden Heart och han spränger in den tyska texten i sin låt. 

En kväll i juni. Lasse Berghagens underbara låt om mannen som kastade av sig kavajen och tog sig en svängom. Vi hörde den på piano med Tomas Kogström med en barnkör som na-nannade. 

I nästa melodi hörde vi Eddie Oliva sjunga sin melodi på sitt hemlands språk, italienska. Han gjorde en duett på svenska med en annan, inte helt ren svensk röst, Cyndee Peters och då hette den Vara vänner. 

För att sjunga behöver man luft o Air är just vad populärnamnet är på Bachs 3e orkestersvit, 2a satsen. 

Här är ett nytt år sjunger Nina Persson. Gruppen hon var med i nån gång för tusen år sen, var The Cardigans. 

Lite fel årstid för nästa melodi... Bengt Arne Wallins orkester spelade en gammal barnvisa, Har du sett herr Kantarell? 

Har du sett herr Kantarell,
bor i enebacken?
Han kom dit i förrgår kväll
med sin hatt på nacken.
Den är gul och den är grann,
passar just en sådan man,
passar åt herr Kantarell
bort i enebacken

Rap är en konstig genre.

Hon e' katten i trakten
Hon lyser upp hela natten
De ett pluss ett hon kan matten
Hon inte fin hon e' vacker
Hon inte goish å' behöver inga ögon i nacken
Men om nån' kommer å' testar då jag får ner han på backen
Hon å' jag e' som jag å' min glock babe
De finns inga andra baby de' finns inget stopp, nej
Hon e' som äzi jag som zutt de' blir en cocktail
Hon har fått benim att fastna svär då hon har fått mig

Min brors styvson skriver en hel del musik i den genren och de har haft en o annan framgång. Den här killen är ett ungt stjärnskott som slog igenom under 2019. De rör sig i en värld jag inte förstår o fattar nada av deras ordval och språk. Jag förstår inte finska heller o det spelar ingen roll. Killen kallar sig Einár. Han är ursvensk men pratar gangstasvenska... Man blir som man umgås. 

Jag reser mig igen. Nej, det var nåt annat. I Rise. Madonna. 

Kärleken vet. Det är en låt som Michael Wiehe skrivit svensk text till. Originalet gjordes av John Lennon och heter Grow Old With Me. Idag hörde vi svenska texten med Niklas Strömstedt. 

Vi slutar i Bonusfamiljen. Rollen som Gugge var det sista stora jobbet Lill-Babs gjorde innan hon lämnade oss 2018. Det är en teveserie av familjen Herngren som är lite av en bonusfamilj de med. 

O med det säger jag tack för idag.