Kiruna har en björn som smyger runt o gör sina behov mitt i stan. Jag känner killen som fotade poopet och tipsade NSD, likaså farbror T som omnämns....

Vi har haft en björn i stan ett par veckor (som det låter) och den rör sig i centrala stan. De här bilerna är tagna strax intill "min" lokala butik, men ändå nån km från vars vi bor (norrländska, jag vet).

Läs mer här.

Vaknade för nån timme sen av ett jäääääkla liv. Inte första morgonen men nu är det mer livat än nånsin. VR Track (finska motsvarigheten till vårt Banverket) - eller under-huggare till dem håller på att ta reda på gammal räl. Förra veckan la de upp dem i långa o breda rader om sådär en tjugofem räl som de sedan skar i bitar. Med skärsåg. Ett jäkla liv. Maskinen som la dessa prydligt i ordning har en stor magnet i ena änden för att kunna lyfta dem. Dessa långa rälsbitar skars ner till bitar om en dryg meter och slängdes i stora högar. Trenne sådana har det legat nere vid järnvägen.

Jag har inte tittat ut idag men nu håller de tydligen som bästa på att städa bort dessa högar av profilerat och skuret järn. Det skramlar hejvilt. O jag bor ändå cirkus hundra meter från järnvägen. Varning för tinnitus!

Maken är ordförande i vår bostadsrättsförening. Däremot har han en hustru och denna hustru är älskarinna, hushållerska o sekreterare. Allt-i-ett. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Så mycket som vi går om varann är nog det första långt ner på listan.

Sekreteraren... Det är ordförandes. Oftast. Han är total analfabet när det gäller datorer så hustrun måste rycka in när det blir dags att göra nåt för föreningen. Det kan gälla att maila våra ekonomiansvariga (SBC) för att ta reda på ett eller annat. Det gäller oftast att skriva ut protokoll från möten, vare sig det gäller styrelsemöten eller medlemsmöten. Eller att ordna nyckellistor, vilket jag gjort idag. Vi har skaffat nya nycklar till vår gemensamma föreningslokal och jag har alltså fixat listor till dessa... Skall skrivas på av medlemmarna, men DET fixar han själv. Att gå runt o få påskrifter alltså :-)

Tur det.

Vi har haft nåt som liknar en fritidsgård här idag. Eller bara Fritids. Fritidsgård kopplar jag med tonåringar och de som varit in o ut här som skottspolar idag, är förstagluttare och därunder. Alla lappungar vi har i kvarteret. Som vanligt jiddrar de på med varann på sitt för mig obegripliga språk, men så fort de vänder sig till mig pratar de klockren svenska. Idag har pojkarna haft med sig sina kompisar, som i vanliga fall inte vågar sig in här.

Äldsta killen klampar in till Sonen och spelar bilspel på Playstation. De andra trampar mest runt och skrämmer slag på Otto. De vill så gärna ta upp honom ur buren men vågar inte riktigt. O rätt vad det är får nån av dem tag i honom och han pinkar på dem som belöning. Han är lite läckande den lille musmannen.

De är som vanligt totalt fascinerade av Barbiesamlingen - speciellt sovrummet med de klädda väggarna.... De är klädda i rosa kartonger. "Får man leka med dem?" Vanlig fråga. Och som alltid accepterar de ett "Nej, det får man inte". Ungar är så raka och enkla :-)

Pojkarna brukar fråga nästan varje gång de kommer in "Varför samlar du på Barbie?". Nu var det tjejernas tur. De har som sagt, inte varit in och hälsat på förut. En flickorna pratade om dockorna som står på hyllorna runt vardagsrummet då yngste pojken sa "KOM. Här får du se!!" Åsså drog han med dem in i sovrummet för att se det rosa havet av dockkartonger därinne.

Känner att det börjar vara dags för en avdammning igen. Lite för mycket grått ludd för att det ska vara totalt hälsosamt.

Jaja, nu ska jag stoppa i mig lite spagetti o köttfärssås o dra på jobbet. Börjar om femtio minuter.

Mitt på Svenska Nationaldagen har vi städdag. Svinkallt och blåsigt. Än. Och hela kvarteret är ute o rör på sig. Utom jag, Jag skiter i det. Grannen kan ta en jävla kratta o gå ut. Jag får städa tvättstugan efter honom varenda gång han tvättat. Tvättmedel i sköljmedelsfacket. Vi har allergiker här. Försöker undvika allt sån't i sköljen. Torktumlaren är alltid full av ludd o katthår.  Han städar ALDRIG. Jo, sin lägenhet. Den är kliniskt ren. Från prylar och damm på golv i alla fall. Katthår i möbler måste det vara då han ärvt sin dotters feta katthona efter att hans hundar blivit gamla och gått bort. Den kattan ser gravid ut jämnt. Stor som ett hus (som husse). Men kattan har samma dampryck som vår Neo. Jag hörde henne rusa genom lägenheten häromnatten när jag låg vaken o läste.

Vi har kvarterets största gräsmatta. En helvetes massa löv att kratta. O jag skiiiiter i're. Faktiskt. Tyvärr kan jag inte låtsas jobba natt för lappungarna kom just in o väckte upp sonen.

"Sover han?? Är det eftermiddag??"

"Jo, för er är det eftermiddag."

Hmmm, konstig kille tycker de. Fast de fick upp honom!

Nu vill en av dem gå ut o cykla o kompisen håller sig till Junior.

"Fast kom nu!" Stackars liten. Nej den här killen naglar sig fast och hans kompis får alltid tjata och böna o be. Han gick. Ensam.

"Vad gör du på datorn?" frågade han när han kom in.

Söta ungar. De har laddat med godis åt ungarna. Mat o allsorts dricka. Möte kl 16. Årsmöte. Maken vill helst av allt hoppa av hela skiten. Ingen som engagerar sig. Vår årsberättelse har inte kommit. Det är SBC i Sundsvall som sköter allt och tjejen som är mest ansvarig för oss numer, har tydligen varit mammaledig i veckan. Ringde dit o pratade med vår "vanliga" ansvarige. Inte mitt jobb på något jäkla sätt men är man gift med ordförande får man ta på sig rollen som vice ordförande och sekreterare och allt annat som följer med. De andra jobbar så jävla dåligt. Tycker ni jag verkar sur? Jajamän. Fast killen tyckte i alla fall att det var trevligt att få en röst på mig med. Jag har ju alltid varit den som mailat honom om ditten o datten vad gäller föreningslivet. Maken har datorvirus... Är totalt datorinkompetent. Fast det börjar gå snabbare att trycka på tangenterna. Kan ju göra diverse beställningar helt på egen hand :-) Och leta bäddsoffor till stugan.

Nåja, jag fick Årsberättelsen på taskigt scannad PDF o gick till kontoret o skrev ut den. Inte i trettio kopior som vi SKA ha, utan tjugo. Resten åker i soporna i alla fall efter mötet. Och skulle nån vilja ha en egen får vi väl skriva ut en ny.

Tiotusen frågor. "Varför sätter du två luvor?" Sonen klär på sig o grannungen funderar. Huvtröja och huva på jackan - utanpå kepsen. Tröjhuvan ska in i jackhuvan innan det duger. Fast han drar ju ner huvorna innan han går. "OK", tyckte grannpojken.

Jaja, ska gå i tvättstugan.