Har just publicerat mitt bidrag i veckans fototriss. Satt o plitade lite på det inatt men gjorde ett utkast av det. Världen har problem. Läste just om den ryska adoptivpojken som blev hemskickad av sina amerikanska adoptivföräldrar för att han var omöjlig att ha omkring sig. Men herre gud. Det är inte riktigt som "att jag får skavsår av de här skorna, de passar inte riktigt så jag återlämnar dem". Pojken fick en enkel biljett hem till Ryssland igen. Åtta år gammal, fast han var visst bara sju.

Vår son sitter på en sjö på andra sidan Torne Träsk och pimplar abborre. Eller försöker. "Det här är tråkigt" sa han till sin far. "Tja," svarade jag Barnafadern, "han har ju inget han kan skjuta ihjäl". Det är en viss skillnad att sitta på en tyst och stilla abborrsjö mitt i ingenstans, kontra sno bilar på löpande band i GTA. Fast jag tror det han gör just nu ger honom mycket, mycket mer än att stirra på en teveskärm. Tonåringar.

Det ger lite perspektiv på livet och världen. För oss som tittar på i alla fall. Tonåringarna har ju sin egen lilla glasbubbla, de lever i.

Ja herre gud. Har Kommissarien o havet bakom ryggen här. Till och med utan bild låter det krystat med dubbningen. Varför kan inte skådisar läsa ordentligt vid dubbningar?? Kan de inte ta vanliga skådisar, med liv i rösten?? Fan, folk som läser in talböcker snackar med mer inlevelse, ensamma i olika roller än dessa sjuttiosju olika skådisar i sin enda... Per Morberg pratade svenska. Högst ordinärt. I Tyskland dubbades han till tyska. Givetvis. Har inte sett engelska Wallander (som är helt inspelad på engelska) mer än bara några minuter men Marie Jungstedts böcker om kommissarie Anders Knutas är dubbat till höger och vänster och det är olidligt att se och lyssna till. Just nu pratar Per Moberg igen och han snackar svenska. Hur sjukt ska det vara vid inspelningarna? Kommissarien som håller förhör med honom pratar tyska och han svarar på svenska? Hade varit bättre tror jag, att se den tyska versionen av serien o inte den svenska dubbningen från tyskan. Hellre en till tyska dubbad svensk, än en till svenska dubbad tysk. Tyska kan jag inte mer än nåt enstaka ord och jag skulle inte kunna avgöra om det lät krystat.

Tur att SvågerTvå tänkte på mig innan de for till stugan. Han lämnade en bit ren-rev till mig. Torkad souvas. Rökt renkött och alltså närmare bestämt revben. Skulle man vara petig är det väl saltat och rökt "revbensspjäll" av ren som sedan torkats i cirka två veckor. Man blir törstig! Kan inte äta för mycket heller. Magen tar stryk. Katten tigger men vill inte ha. Han har ätit en liten bit men det är nog för salt för honom och han dissar alla småbitar han fått. Lika bra det. Men tigga kan man alltid göra!

Ser inte så smaskigt ut på bild. Speciellt med en mordhistoria bakom ryggen. Just nu med tyska ungar som är dubbade till svenska hör jag... Weeeeeird. O deras mamma är dansk - o pratar danska. Fanastiskt.

Ahaaaa... Tyckte väl det :-)

Hörde en operaskolad röst i Bellmantappning och anade att det var en Ekborg. Mycket riktigt, vände på huvudet och där var han, lillebror Ekborg. Anders Ekborg.

Ja, det har det varit idag. (just ja, bytte rubrik... Ursprungligen stod det "solig lördag". 'Att va' är mitt uttryck, 'say what' är E-pigans. Meningen är densamma)

Solen har strålat högt på blå himmel idag. Inte har kvastis kommit sig utanför dörrarna för det. Knappt. En liten microstund. Jaja, den stunden jag var i väg med SvågerTvå o handlade räknas inte riktigt. Har varit ute o fotat lite takdropp idag. Och såg årets första F J Ä R I L!

VA???????

En fjäril??

I Kiruna i april?!???

Snacka om vilse själ. Den satt vid en av husväggarna men flög upp när jag passerade strax bredvid i snöslaskpölarna. Om mina ögon inte spelade mig ett totalspratt à la aprilskämt var det en nässelfjäril.... Kan inte vara möjligt. Den fluttrade iväg o försvann så snabbt att jag inte ens hann andas linsskydd av.

Bilden visar den del av väggen - o barmarken där fjärilen satt innan den fladdrade iväg runt knuten o försvann.

Tid är relativt. Det har jag sagt förut. Just nu tror jag Sonen tycker tiden går vansinnigt långsamt. Barnafadern har inte kommit sig ut i skogen/på fjället än. Sonen har nu väntat i flera dagar. De for precis iväg för att handla lite extra för när pojken sent omsider vaknade idag tog han på sig skogskläderna direkt. Bad Maken väcka honom tidigare men svaret var "Låt pojken sova"

~ jamen när ska ni åka då???

~ I morgon.

(ja men kyss mig - inte.)

Det värsta är att jag blir så totalt handikappad när gubben är hemma. Börjar plocka i nåt men stannar snart av. Det är nåt psykologist. *suck*

Äh. Ska ta en kopp kaffe o se om dimmorna lättar. Semestervädret hade kunnat göra mer för humöret och "id-en".

Torsdag kväll. Idag har vi grillat för första gången i år. Eller....? Jaja, Första gången i april i alla fall :-)) På kolgrillen. Den stora som inköptes för ett par år sedan för att ett tak ramlade ner och pajade vår gamla :-)) Shit happens.

Hur som haver. Grillandet gör att det känns som om våren är på väg. Detta trots dagens ihärdiga snöande. Nä, lite överdrivet kanske.... Men snöat har det gjort. Ymnigt på sina håll. April April. HA, trodde DU!?, säger han däruppe. Vaddå vår? Än är det april o jag gör som jag vill. Skyll dig ensam som bor i arktiska trakter. Måste släppa ut lite överskottsflingor. De kan inte ligga här o tina till nästa vinter. Vi släpper dem norr om polcirkeln. Den norra. Tji fick dom."

Bara så du vet vad du ger dig in i, Ålen när du tar ditt pick o pack o äntligen flyttar hit. Fast det dröjer ju ett helt år till nästa april igen. Alltid en fördel. Men å andra sidan har vi hela maj kvar där han kan jäklas med oss. Jonas Gardell framhåller ju att figuren därovan är en hon. O en stor svart sådan, men just nu är jag övertygad om att det faktiskt är en han. I puberteten.  

Jaja...

Lillelördag ja... Maken kom, ju hem med diverse presanger till frugan. En av dem var en FRANSK whisky. Kan de göra whisky i Fransk-rike?? Uppenbarligen. Dans la Bretogne. Whisky Breton. ArmoriK. Den var faktiskt god. Oväntat.

Var dessutom tvungen att testa en broder till en av favvoölen (svartalven vid namn Hobgoblin) när jag ändå hade ärende till Bolachet. Den här ljusare men väldans guldiga ölen heter Scarecrow. Allt passande en Kvasthilda. På den här flaskan är dessutom ingjutet en häxa där själva flaskan övergår i hals. O på korken finns en häxa tryckt. Som gjort för mig. Gott var det. O sen har vi ju asken med Skånepralinerna. Gott Gotti-Gott-Gott.

...hur de tänker när det designas saker? Maken kom hem från Skeeoooone med grejer i bagaget. En av pryttlarna var den här mojängen. Vad tror ni att det är?? Den kostar femhundra pix, men var nedsatt till hälften o han slog till. 

Den ser lite rivig ut... Jaja, det ÄR ett hål i den men första anblicken ger asscociationer till nåt heeeelt annat. Eller är det bara min snuskiga fantasi? Faktum är att den river. Den SKA riva. Fast kanske inte den delen som syns på den här bilden...

Han har köpt den till jyckarna i Långträsk. Älghundarna ska trimmas lite. Eller bara kammas. Den tar en massa löshår och ska vara DEN bästa på marknaden. Tror fan det, när den kostat femhundra spänn. För det priset tycker man att den kanske klarar just trimningen också. Eller att klippa jycken på egen hand. Nä, till det krävs en mänsklig näve.

FURminator....

Sitter här o filosoferar med fötterna i fotbad. Så skönt! Hade slut på fotsaltet så jag gick i köksskåpet o hämtade havssalt i stället. Går lika bra det.

Maken kommer hem idag så det är bäst att göra sig fin. Eller kanske jag skulle städa klart allt jag har dragit fram under helgen..? Jodå. En stund till först.

Om ett par timmar kommer han hem igen. Och tänker inte åka tillbaks till Malmö igen. I alla fall inte den här omgången. Nu är det väl dags för växelbyggen på hemmaplan. Han pratade om Vitåfors men jag tror det är skrinlagt ett tag till.

Kanske bäst man väcker huliganerna. Sonen ska skotta släpet om de ska ut i helgen. Gubben tänkte ta med mig ut på fisketur men jag sa att han skulle ta pojken i stället. De behöver det. Även om Maken behöver mig efter all tid borta. Det kommer en tid för det med. Jag tycker pojken är viktigare just nu.

Sådeså.

April April. Idag är det grått o trist igen. Blött på vägarna. Snön smälter o det blir skitigt. Värsta perioden på året. Förfallotiden. Man kan inte gå nånstans. Dvs de vanliga stråken och genvägarna. Om natten varit kall kan man fortfarande promenera längs alla skoterspår men lite senare på dagen, framför allt om solen skiner tar det så hårt på snötäcket att man trampar igenom. För skolungar/ gymnasieungdomar som bor här och åker buss är det ett stort dilemma. Vi har väg E10 som ska korsas på ett eller annat sätt. Det mest logiska är väl att gå genom viadukten under vägen. Många genar o följer vägen upp över E10, men det innebär under förfalloperioden att klampa minst trettio meter i snöglopp på flera decimeter. Om då är "klok" och väljer viadukten... då är risken stor att du i stället blir våt om både strumpor, skor och högt upp på byxorna. Där är det alltid en stor vattensamling. Allt smältvatten från runtomkring rinner ner o samlas i viadukten. Avlopp? Avrinning? Nä. Finns ingen. Att sätta på sig gummistövlar när man går till jobbet eller skolan för att ta sig torrskodd över E10 i en viadukt och en pöl som inte är mer än några meter? Nej, det är löjligt. Skavsår. Har hänt.

Det är enda vägen att ta sig till närmaste stadsbusshållplats. Sen får man ta en lång omväg till en annan hållplats än den vi vanligen kliver på vid. Eller ungarna kliver på vid. Jag tar en tidigare med en helt annan väg dit, som är totalt omöjlig att ta sig fram efter när dagsmejan sätter igång. Där är man dessutom drabbad av ett annat fenomen också. Det är ett hundstråk. Med allt vad det innebär av allt det som hundarna gör ifrån sig.

Så nä. Där väntar man med att gå tills vårsmältningen kommit så långt att man kan hoppa mellan korvar o annat.

E-pigans klass skulle komma till mig på besök en gång (för att titta på Barbie-dockorna) och jag sa till fröknarna, "Följ den snitslade vägen. Det är snitslat med brunt o gult"....

Ungarna hade kul i alla fall och jag fick en hög teckningar av dem som tack för besöket. Många hade fastnat för den enda Elvis jag då hade. Framför allt killarna. Dockan i svart skinnkostym med gitarren över axeln. Såsom Elvis såg ut vid comebackkonserten. Där han fortfarande kunde gå mitt ibland alla tjejer i publiken. Fast det kanske var hårt regisserat då den konserten spelades in för teve samtidigt. Det var ju lite annat stuk på idoldyrkan på den tiden!

Idag skulle det behövas flera vakter i vad-han-nu-heter-på-festivalscenernas kaliber. Hade namnet på honom tidigare men nu är det bortblåst. Ett sånt där namn man inte kan uttala.... Än mindre stava till. Han är stor som en tanker. Håller koll på allt.

O apropå musiktävlingar, Körslaget är visst igång igen. Där ser man. Jag har i alla fall inte mycket koll på vad som pågår.