Nu är storpigan hemma på påsklov! Drog iväg ut med barnafadern o lillebror för att packa skoterkälken. Hon ska åka med pappa till fjälls över påsk.

Monsterkatten verkar trivas också! Han rusade ur kattlådan efter x antal timmar på bussen och kollade in lägenheten. Måste ju se att allt är där det ska vara.... Sen gick han på tossi.

Monsterkatten har vuxit sen senast! Väger visst mer säger matte. Lite robustare. När var han hit sist? Är ju bara ett par månader sen! Blivit muskelbyggare kanske :-) Söt som en smällkaramell är han då! Svart som natten.

Hemmakottarna är lyckliga att storasyster är hemma - med kissen!

 Längesen de var "ungar" förresten! 15, 17 o 18... Tiden går!

Detta tillhör verkligen inte livets goda. Städning är trist, tråkigt, tidskrävande och allmänt humördödande. Spelar ingen roll att det blir rent (jo tjena), jobbet är TRÅKIGT!

Försöker själv mörda en massa dammråttor i storlekskategorin huskatter här. De skuttar runt och gömmer sig under hyllor och soffor och är till allmänt förtret. Snart (om sådär en tre timmar) kommer Monsterkatten hem på påsklov och det är nog bäst att alla råttor försvunnit tills dess.

Har en gardin att plocka ner. Gardin modell JUL!

Egentligen inget juligt över den, men den är murrigt småjulig i beige linne och mönster i grönt och mörkt dovrosa åt det röda hållet. 70-tal med en frans nertill... Inköpt på Tradera förstås! Där kan man fynda det ena och det andra i gardin- och dukväg. När man nu inte slösar pengar på tidningsurklipp eller leksaker i plast.... Nu snackar vi klippdockor och Barbiedockor.

Äsch. Det tar vi en annan gång. Bäst att återgå till städningen innan maken o junior kommer hem igen.

Måste fixa middag också! Klockan är fem och jag har varit igång sen fyra i morse. Åt lunch vid nio! Hungrig. Sur o grinig. Bästa städhumöret.. Man kan i alla fall inte bli så mycket grinigare!

Ja herre gud. Igår em kom sonen hem från skolan lite sent. Jobbade extra (eller hade kvarsittning som det också heter). Barnafadern var ute och åkte skoter och körkortslösa mamma fick beskedet att:

- I morgon ska skoltröjorna betalas.

- Va? Hur mycket är det då?

- 515 kronor.

En annan har aldrig kontanter hemma så det osade hett här. Minst sagt.

- Vad är det för jävla planering??

Hade vi inte kunnat få veta detta förra veckan? För en månad sen? Är det vansinnigt svårt att säga:

- i slutet av den eller den månaden ska skoltröjorna (o byxorna) betalas och priset är runt xxx kronor... (??!?)

Jag bara undrar...

Som tur var kom maken hem - och han är sällan kontantlös. Pojken fick sina pengar till skoltröjan (o byxorna). Allt är frid o fröjd. Bara han nu kommer ihåg att ta med det till skolan!