En väldigt blåsig lördagsmorgon. Snön yr omkring i luften - mest på tvären. Inte lika hårt väder som när vi körde över fjället med tåget häromnatten för då for snön vågrätt framför vindrutorna.

Krysset var inte jättesvårt idag. Hade ett enda problem men det är för att jag inte är riktigt hemma i dansbandssvängen, tänka sig.... :-)

Då kör vi:

Första kryssbidraget idag framfördes av en finsk tjej vi hört förr. Eldeman plockade fram en skiva med Karoliina Kovanen och vi skulle ha svenska titeln. Det är långt dit, speciellt då man ser ut genom fönstret. Men jag tror att den återkommer för Jag tror, jag tror på sommaren, Jag tror, jag tror på sol igen.... Faktiskt.

I andra uppgiften söker vi ett speciellt stränginstrument. Strängarna sitter på en cittra och det skulle ju vara flera cittror. Jag har ett foto på vår äldsta dotter som vi skickade in till Vi Föräldrar en gång i tiden för ett tema, "Gammal och ung" tror jag det var. Vi hälsade på hos svärmors syster Anna och hon spelade cittra. Storpigan, som då var en liten piga, klappade tillsammans med Annas spel o sjöng med för glatta livet. Att texten inte var densamma som Anna sjöng spelade inte så stor roll. Jag tog en bild av dem där de delade glädjen över cittran. Fotot kom med i tidningen :-)

Melodin som spelades för krysset var ur slutscenen av filmen Den tredje mannen som Eldeman rekommenderade alla att se. Jag har inte sett den.

Sen för vi tankarna till en dränkt katt. Nästan. Urcharmige unge manspojken Eric Saade med ett av fjolårets Melodifestivalbidrag, Manboy. Han tog sig ju en dusch under numret. Om en vecka är det dags för årets upplaga och Eric tävlar i år igen, fast i en senare deltävling.
Hoppas inte LS går vidare från första..... *rys* Må vara att de kanske har en bra melodi, låtskrivarna lovar guld o gröna skogar, men Lasse Stefanz???

Mer sommar. Usch, Det känns långt borta att ta av sig strumpor o skor o vandra barfota i gräset. Gräset är långt borta. Mats Paulsons melodi hördes utan text idag men den heter ju Barfotavisan och texten säger "barfota utan strumpor och skor, ska jag vandra med dig"...

Går du barfota kan du få stickor i foten. Inte kul. I nästa melodi har en kille en tagg i sidan - till nån. The boy with the thorn in his side är den långa titeln av gruppen utan namn.... The Smiths. Det är ju det man döper nåt namnlöst till. Smith. Mr and Mrs Smith. Jane Doe. *bah* De är från Manchester i England i alla fall.

Nästa lilla minitruddelutt, inte ens en halv klunk lång sa han nån gång under programmet om det nu var här.... Monica Dominique har gjort den, Rapport-signaturen. Det berättade hon under Fångarna på fortet... ehhh Stjärnorna på slottet ska det vara. Vi förväntar oss väl nyheter efter den lilla signaturen.

O inte vann jag skivan med 25årsjubilerande Östen mé Resten heller.

Sista uppgiften före nyheterna (inte Rapport då) var en barnvisa - än en gång på finska, men man tar inte miste på Astrids lille busfrö - eller pigan Lina som sjunger om honom. "Hujedamej sån't barn han var, ej värre tänkas kan. O Emil var det namn han bar, ja Emil hette han". Har alltid undrat över det där. Är Emil död? Undrar hur hon tänkte när hon skrev det där, tant Astrid.

Efter nyheterna tar vi en svängom. Eller inte. Ser aldrig Dansbandskampen men lite googling tog mig ju fram till att det var Rockabillybandet The Playtones som ville få sista dansen, Save the last dance for me. De vann 2009. Det måste betyda att Larz-Kristerz vann året därförinnan? Just det, stämmer nog. Jag var ju i Dalarna för lokförarutbildningen och stannade vissa helger hos mor o far när det avbrutet ringdes fel till dem. De delade telefonnummer med tävlingsbidragen - men fel riktnummer förstås. De glömde väl slå rikten o hamnade mer än en gång hos mina föräldrar. Jag kände mig sugen att svara "Tack, din röst är mottagen".

Cornelis är klassisk i min bok. Eller kanske musikhylla? Idag sjöng han en melodi han inte skrivit själv även om den är som klippt o skuren för honom. Jag är en fattig trubadur. Den skrevs en gång för Edvard Persson av Alvar Kraft och Arne Person.  

En annan textförfattare är Björn Ulvaeus. Det är faktiskt han som skrivit texten till melodin som Tommy Körberg och Helene Sjöholm sjöng i den klämkäcka Det är vi ändå. 

Om maskrosor och tjärdoft sjöng Carl-Anton som skrev texten om ogräs och brygg-impregneringar.

Jag lät alla mina maskrosor finnas
fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut.
Men det är så skönt att sitta och minnas
små solar i gräset när sommarn är slut,
för hela året drömde jag
om vår korta sommar drömde jag
och äntligen kom den
och jag fick rå om den.
Då gömde jag
små sommarminnen gömde jag.
Maskros som tändes
i solen som brändes gömde jag.

Jag målade våran brygga med tjära
fast det finns impregnering av modernare sort.
Men det luktar så gott när man kommer nära
och den doften behövs när sommarn är kort -
för hela året drömde jag
om vår korta sommar drömde jag
och äntligen kom den
och jag fick rå om den.
Då gömde jag
små sommarminnen gömde jag.
Tjärdoft som kändes
i solen som brändes gömde jag.

I nästa bidrag letar vi efter Madonnas karaktär. Hon sjunger själv låten ur filmen som gick på teve för nån vecka sen, Susan, where are you, eller då på svenska som vi ska ha idag, Susan, var är du? Susan har en leopard i släptåg om jag minns rätt. Åttiotal när det är som bäst... eller värst?

Tommy Körberg och Helen Sjöholm har båda varit med i Lés Miserables men kanske vid olika tillfällen? Vet inte. Hur som helst hörde vi ingen av dem, utan engelska versionen av Än en dag (One more day). 'Än' hängde med på ett hörn (bokstavligen) men borde redan ha varit inskrivet...

O med teaterapplåderna stänger vi dagens kryssplan.

Ha en skön lördag. Här är det bara att krypa in under fleecefilten med en bok o kura.

Vinterfestival i stan. Tja, får se om jag ids fara in o se renracet i eftermiddag.

Har just snabben med Gubben i lådan i öronen. Han är skön, Kerstis brorson! Anade att de kunde vara släkt o Eldeman påstod det idag. Nåja, kommer till det senare.

Här skiner solen idag. Ser dess orangerosa ljus på vagnverksta'ns väggar och vindsnurreberget i fonden. Det börjar bli lite gulvitare ljus så vi är på väg åt rätt håll! Efter en vecka i Luleå med solsken flera dagar känns det lite konstigt att komma hem igen till ett något - änsålänge, mörkare Kiruna. Nåja. Krysset var det ju :-)

Vi började med veckans melodifestivalbidrag. Killen med hundfrillan. Jag gillade bättre hans söta pudelrufs än den frisyr han visade upp i senaste festivalen med kortklippt nacke o ett stylat burr till överhår. Nä, Ola, låt nu rufset växa ut igen så kanske Nathalie kommer tillbaks, även från de döda. Unstoppable var det han tävlade med i fjol.

Han säger sitt med ord men i nästa uppgift klarar vi oss med musiken, Säg det i toner (och inte i ord). Thomas Haglund spelade för oss på violin. Den var signaturmelodi till filmen från 1929 med samma namn. En de första talfilmerna i Sverige som dock visades som stumfilm på många biografer. Meg Westergrens far Håkan, var en av skådespelarna. Hilmer Borgelind sjöng medan Håkan rörde på läpparna i filmen.

Det har nu gått en dryg timme sen jag började skriva det här. Givetvis hamnade lite annat emellan. Lite krysshjälp till SysterYster och mackbredning åt Maken för att Sonen ska inviga nya smörgåsgrillen han önskat sig så länge.

Vi stannar i filmbranschen för nästa uppgift. På teven rullar en gammal westernfilm, Så vanns vilda västern med Robert Preston, Henry Fonda, James Stewart med flera i rollerna - och det var precis vad serien hette vi söker till krysset, How the West Was Won, på svenska såg vi smörgåshasse med familj... Eller ja, Familjen Macahan då. Av något nyare datum än förra veckans brödraskara. The Macahans visades i 25 avsnitt under min högstadietid och in på gymnasiet, dvs från 1978 till 1982. Serien sägs vara en spinoff, just från den här filmen som i sin tur är jämngammal med Maken. 1962. Se där. Bollnäs Blås spelade.

Sen far vi västerut. Till vårt närmaste grannland :-) Vi hör deras nationalhymn där texten går som följer:

Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem,
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem.
Elsker, elsker det og tenker
på vår far og mor
og den saganatt som senker
drømme på vår jord.
Og den saganatt som senker,
senker drømme på vår jord.

Tillbaks hem till svea. Nu hör vi en rappare som slagit stort de senaste året. Kerstis brorson som sagt var. Daniel Adams-Ray heter han och i dagens bidrag tog han "en kula för dig, och fick en smula tillbaks"... Gubben i lådan.

Så blir det genrebyte igen och klassisk musik. Stycket vi hör är Valkyriernas ritt. Kompositören är Richard Wagner. En kompositör man väl inte hör sådär jättemycket i jämförelse med mastodonterna men mamma hade LP-skivor med Wagners musik i stereohyllan. Stycket användes i filmen Apocalypse Now i en scen där helikoptrar anfaller en strand.  "I use Wagner. It scares the hell out of the slopes. My boys love it!" Berliner Filharmoniker spelar för oss.

Apropå slopes..... Dan Hill (mwahahahaaa) sjunger Sometimes when we touch, men i hans fall var det lite snällare handpåläggning det handlade om än vad helikopter-bombarna ovan sysslade med. Bland andra Susanne Alfvengren har gjort en svensk version som hetter När vi rör varann. Det är nog många som nynnat till den på dansgolvet när det begav sig i början av åttiotalet. Dan Hills version kom 1977-78, ungefär samtidigt som Apocalypse Now (1979)....

Sen får vi en "svensk poplåt i leruminpackning". GES for till USA o grävde guld tillsammans med fotbollslandslaget. Eller hur det nu var - o blev till slut... Dock far inte vi västerut som texten och alla melodier hittills velat, utan vi leker kärringen mot strömmen och styr kosan åt andra hållet o far österut i stället. GES bestod av Thomas Orup Eriksson, Niklas Strömstedt och Anders Glenmark.

På teven har just västern vunnits....

Vi tar en Bellman i stället då. På engelska. Roger Hinchliff har översatt många svenska texter till engelska. Idag återvände han med en Epistel av Bellman. Nr 2. "So screw up the fiddle, Come fiddler quick I say"....

Nå skruva fiolen,
Hej! Spelman skynda dig.
Kära syster, hej!
Svara inte nej
Svara ja så bli vi glada.
Sätt dig du på stolen
Och stryk din silversträng.
Röda stråken släng
Och med armen sväng
Gör ej fiolen skada.
Du svettas, stor sak
I brännvin skall du bada
Ty under detta tak
Är Bacchi lada.
zum-zum-zum-zum-zum-zum-zum-zum
Ganska riktigt
Ditt kall är viktigt
Båd för öra, syn och smak.

För krysset blir det alltså ett typiskt kirunauttryck. Nå. Fast i mina trakter betyder det mer "vad menar du?" eller "sätt fart nu". Ett lite allmänt uttryck.

O apropå ett kall som nämns i första versen ovan... Nästa uppgift handlar om att tappa tron. Typ. Om vi översätter titeln.... Losing my religion med R.E.M. I thought that I heard you laughing, I thought that I heard you sing... That was just a dream....

Sen fick kvastis hybris. SysterYster hade suttit hemma o fnittrat hysteriskt när hon hörde den. "Nu fick syrran spatt".... Jodå. Höll på att slita av hörlurarna. *rys* Idag spelades den instrumentalt och om inte mina öron tog helt fel var det Svenssons Treoo som spelade Du är min man. Nä, det var nog Ingmar Nordströms. Jaja, skitsamma. *rys* igen. Förstår inte. Förstår INTE....

Nåväl, plågan tog slut i alla fall och vi avslutade dagens kryss med något trevligare. Paul Henriksson på dragspel. Sjung och le - men utan texten av Olle Bergman:

Sjung och le, sorgerna göm och glöm en värld så trist.
Du ska se, som i en dröm att allting ordnar sej till sist.
Sjung och le, tro lilla vän på hopp och kärleken.
Och snart du ser att du vill ha mer av allt som livet ger.

Så... ha en skön söndag därute med många o goa leenden!

Idag var det lite småsvårt faktiskt. Kanske beroende på att "undertecknad" varit disträ under krysstimmen. Dock har jag löst det hela. Det har varit en del teve o en liten glimt av sommaren. Idag har jag sett solen för första gången i år så, tja kanske... ;)

Första teveprogrammet vi kikar på är en riktig klassiker. Den började spelas in o visas 1959 och fortsatte genom hela sextiotalet för att avslutas efter mer än 400 avsnitt senare, 1973 (enligt IMDB), Bonanza. Bröderna, bröderna, bröderna, bröderna Caaartwriiight! (Halv-)bröderna hette Adam, Eric - eller Hoss och förstås Lille Joe med pappa Ben som överhuvud och alltså Cartwright i efternamn.

Vi går från Nevada o koranscher till en önskan om svensk sommar. Snart blir det sommar igen sjunger Östen med rösten, Warnerbring. Med tanke på all den snö som finns hos oss lär det knappast bli tidigare än andra år, dvs inte förrän i slutet av juni.

Det blåser lite här idag så snön far från tunga, vita grenar. Ett riktigt vinterlandskap. På gitarr får vi sen nästa uppgift. Duane Eddy spelade Bob Dylan's Blowing in the Wind, en av kryssets få fler än tvådelade uppgifter, nånsin. Hela titeln skulle med idag!

Mer klassiker. Alla kanske inte gillar reggae men jag har alltid gillar Bob Marley och den musikgenre han representerar, med eller utan alla bihangen. Helst utan.

Is this love - is this love - is this love -
Is this love that I'm feelin'?
Is this love - is this love - is this love -
Is this love that I'm feelin'?
I wanna know - wanna know - wanna know now!
I got to know - got to know - got to know now!

Vi far hem till Sverige o tar ännu en klassiker ur tevearkiven. Signaturen (med text) till den underbara serien om Abbe o Hebbe, skrothandlaren och hans son som bor i Haga i Göteborg. Albert & Herbert är ju korrekta titeln på serien även om jag aldrig tror jag hört dem säga det... Hebbe lelle.....

På sätt o vis stannar vi i tevens värld. Punklåten Should I stay or should I go finns med i reklamfilmer även om jag inte har en aning om för vad. Fick ett samtal från ett undersökningsföretag en gång där de frågade mig om olika reklaminslag. Inte en susning om nåt... "Stänger av" när det blir reklam. Men skit i dé nu. The Clash var det. Ett av Londons punkband.

Underhållningsorkestern tar oss sen till Sumpan för att sedan dö. Eller hur det nu var han menade, Lars (MEN HALLÅÅ...!) Ulf Peder Olrog. Se Sundbyberg och sedan dö.

Sen drog Eldemannen en sån där fråga med två illustrationer. Så kan det gå när man tar kvadrupplar med en låt. Måste fylla tiden med nåt :-) Vi skulle ha ett gemensamt efternamn. Först ut var Mustang Sally ("ride sally ride" - som spelades för att väcka Sally Ride på rymdstationen) som här framfördes av Andrew Strong och hans fiktiva filmgrupp The Commitments. Det var en film som gjordes på en bok i början av nittiotalet. The Commitments spelade covers av olika artister och Wilson Pickett's version av Mustang Sally var en av dem.

Andra illustrationen framfördes av BAO. En av Ernst Rolfs gamla dängor, Bättre o bättre dag för dag som i original skrevs av Mark Strong och då hette I'm Getting Better Every Day.

Så vill vi ha sommar igen. Alla vi längtar efter en blå himmel och varma sand-stränder. Eller så.

Himlen är blå.
Havet likaså.
Kom igen Björn, kom igen Frisk, hej Brolin, doktorn är här, det är coolt, det är stabilt.

Alla vi längtar efter sommaren, alla vi längtar efter sol igen.
Alla vi längtar efter sommaren, alla vi längtar efter sol igen.

Dr Alban skapade en one-hit-wonder (om det nu alls var nån hit?) tillsammans med ett par sportprofiler i gruppen Friends in Need. Jag tror de var in need.... Av nånting. Alla vi har blivit utsedd till den sämsta sportlåten nånsin :-) Men lite somrigt är det. Lite som Markoolios klistriga låtar. De fastnar. Efternamnet vi söker finns i texten. Tomas Brolin var en av killarna (sen var det Björn Borg och Mattias Frisk).

Brolin är ju krögare idag och har lagt på sig lite "pondus" sen han slutade med fotbollen. Med det ger vi oss i kast med nästa uppgift. Mannen med mycket pondus - i rösten - sjöng om att dricka, i källarvalven i alla de röstregister han behärskade. Den tyske sångaren med taget ryskt namn, Ivan Rebroff kunde sjunga i lägen från sopran till bas. Han satt där i krogens källare och skålade till sin egen sång. Im tiefen Keller. I sista Trinke när man tror att karln inte kommer lägre, slutar han i en basröst som bara mullrar. Väldigt, väääldigt lågt.

Sen tar vi inte en knäppare, inte ens en nötknäppare utan en bunt notknäckare som knäcker Beatles Can't Buy me Love. De heter ju det, Notknäckarbandet.

Så går vi på bio igen. Woody Allen's film Everyone Says I Love You handlar om en storfamilj i New York. Woody Allen spelar Joe, en vän som har en dotter med mamma Steffi, åker till Venedig där han träffar Von, spelad av Julia Roberts. Filmen är delvis en musikal och Julia sjunger själv sitt kryssbidrag idag, All my life (I've been waiting for you).

And That's All Folks!

Med Kent i radion bakom mig ska jag nu börja skriva kryssblogginlägg.... Dagens kryss var inte supersvårt men en melodi går jag bet på. Jag har en gissning för lösningen men melodin vet jag inte riktigt vad det är. Dock kan lösningen vara två olika ord men det kommer vi till...

Det börjar i en smäll :-) Rock runt klockan. Oj, vad jag lyssnade på den här när jag var liten. Pappa har alltid varit involverad i en lokal sportklubb i Falun och i deras lokal fanns en skivspelare och ett gäng LP-skivor, bland annat ett album med Bill Haley och just Rock Around the Clock. Härligt :-)

Sen tar vi det betydligt lugnare o går på musikal. Richard Clayderman spelade så, med piano, triangel och symfoniorkester fick vi Maria Magdalenas sång utan text idag. Hämtat ur Jesus Christ Superstar hörde vi I don't know how to love him. Agneta har gjort en svensk version för en herrans(!) massa år sen.

Jesus var aldrig gift enligt historieböckerna även om Dan Brown vidhöll att han blev far vid något tillfälle i Da Vincikoden. I dagens tredje uppgift reste vi hem till Sverige och fick oss tilldelad en jämtländsk brudmarsch.

Halle-lu-ja. Över till nåt helt annat. Mer rock. Monsterrock, även om låten de tävlade med i ESC var snäll jämfört med annat de gjort. Lordi och Hard Rock Halleluja.

Flaco Jiménez tog sen upp dragspelet och delade med sig en "säsongsanknuten" melodi. Det är nog väldigt långt till nästa, då skolungarna knappt avslutat jullovet men det handlade om Mitt sommarlov och hon som brukade beskriva det i ord var Anita Hegerland.

Mitt sommarlov
Vad jätteskönt mitt sommarlov ska bli
Då är man ledig hela långa dan
Och alla människor vill ut på landet
Och nästan ingen vill gå kvar i stan

Brudmarschen får väl ledas till evig kärlek får man hoppas. Elvis sjunger om hur han har svårt att undvika bli kär och på svenska var det Anita Lindblom som sjöng Tro på mig.

Tro på mig o jag lovar dig
att vad än sker, vi ska ej skiljas mer

Ensam du, känner dig just nu
jag finns hos dig, tro bara tro på mig

ingen vill förstå, det är bara så
är man riktigt kär, oron så lätt man bär

Vad än sker, vad är livet ger
så ber jag dig, tro bara tro på mig

Så går vi på bio igen. Melodin vi hörde idag var en cover på Ritchie Valens melodi från femtiotalet. Filmen den är hämtad ur, handlade just om Ritchie Valens och hans väg till fame, med Lou Diamond Phillips i huvudrollen. Los Lobos fick en jättehit med låten som som bar samma namn som filmen om Valens, La Bamba. Ritchie Valens dog i en flygkrasch tillsammans med bland andra Buddy Holly, "dagen då musiken dog".

Efter lokalnyheterna som innehöll en kort väderprognos fick vi höra Byfånarna med Björn Skifs som en av sångarna, framföra sin hyllning till Åsa Bodén. "Vi vänder på frågan" sa Eldeman. Förra gången det var aktuellt frågade han efter Åsas namn och körde väl originalmelodin på engelska kanmantänka, med Village People, YMCA som är en förkortning av Young Men's Christian Association. "Tänk att vi fryser på Åsa Bodén. ... mycket bättre än Curry Melin." Ja, jisses.... Denna vinters prognoser måste vara enkla i alla fall. Det blir kallt. Det blir kallt. Det kommer snö. Det blir kallt.

Sen kom min frågelåt. "om en viss sorts människor är med kan man kanske hoppas på sådana" var Eldemans ledtråd. Jag vet inte vilken melodin var, men min inte så vilda gissning är att man kan vänta sig kyssar. Svaret kan väl egentligen lika gärna vara pussar men stuket på låten säger mig det första. Kyssar är vad jag skrivit.
Tack till IGN - läs kommentaren nedan :-)

Semlons gröna dalar.... Hahahhaaaa... Povel Ramels treavsnittsserie. Har inte sett den på evigheter. Povel spelade far i familjen, Semlon Pytting, Anna Sundqvist hans fru Pontussa, mor till sönerna Tillbrekt och Minus, spelade av Sune Mangs och Martin Ljung. Var får han allt ifrån, herr Ramel? Två klipp fick illustrera en av dagens dubbeluppgifter.

Ut i skogen ska vi gå!
Kofta, keps och ränsel på!  

Sune och Martin sjöng duett och sedan hörde vi ett klipp med Anna ensam.

Så över till något av nyare datum. Rihanna sjöng sin Only Girl (in the World).

Want you to make me feel like I'm the only girl in the world
Like I'm the only one that you'll ever love
Like I'm the only one who knows your heart
Only girl in the world...
Like I'm the only one that's in command
Cuz I'm the only one who understands how to make you feel like a man
Want you to make me feel like I'm the only girl in the world
Like I'm the only one that you'll ever love
Like I'm the only one who knows your heart
Only one...

Om hon liknas vid en ros.... tja vet inte men i nästa uppgift gör föremålet för sångarens text det. Min älskling du är som en ros...

O har man nu gift sig får vi väl hoppas att det finns en morgondag. Och en till. Och en till. Och ännu en. O många fler efter dem :-) Babben Larsson sjöng Tomorrow ur musikalen Annie.

Med det slutade veckans kryss....

Sista krysset för 2010 eller första krysset för 2011. Ja, det beror ju lite på hur man räknar :-) Årets femtioandra vecka drar gärna över årsgränsen.

Eldeman kör idag ett inspelat program. Nån gång måste ju karln få ledigt. Lisa Syrén läste upp vinnarna. När så Anders tar över etern går han som vanligt igenom förra veckans lösning och säger spefullt. "Minns ni det? Det var ju förra året."  

Vi börjar med att gå på musikal. Jag har letat texten till den här revymelodin som i original tillhörde musikalen Hello Dolly. Eileen Brennan sjöng ett bidrag just ur Hello Dolly, men Hasse o Tage gjorde en svensk version som enligt många uppgifter jag sett inte var helt rumsren och fick folk att sätta maten i halsen första gången den uppfördes på scen. Texten gjordes sedan om för att passa något bättre in i svenska lagomhetsmallen à la sjuttiotal. Idag tror jag inte folk hade brytt sig om mödomshinnor...? Hur som helst är det en riktig manschauvinistisk text om en man som gärna vill ha en kvinna Efter kaffet.

Efter kaffet vill man gärna ha små kvinnor
Det är lika gott som cointreau
villiga och mulliga och bra små kvinnor
Då blir det kalas, så hoppa på!

Vi fortsätter i revyernas värld. Vi ska här stuva undan någonting. Sorger vill ingen ha. Lägg dina sorger i en gammal säck. Det finns väl nån kvar efter att julklapparna blivit utdelade?

Efter det fick vi en låt från ett nytt album, 5 dagar i augusti. Melodin heter Boy Boy ville sjöman bli och artisten är Stefan Sundström.

Roland Cedermark plockade fram dragspelet och drog en Taubevisa. Ur denna hämtar vi ett datum:

Jag har skrivit till min flicka, jag har skrivit till min vän,
jag fick svar den nittonde i denna månad,
jag har smyckat hennes kammare med blommor och med grönt,
och på väggen hänger tavlorna så skönt.

Linnéa heter visan.

En tjej i en helt annan genre delade sen med sig ur sitt nyaste (?) album Circus. Låten heter Out from Under och är jättevacker och handlar om kärlek som tagit slut.

Breathe you out
Breathe you in
You keep coming back to tell me
you're the one who could have been
and my eyes see it all so clear
It was long ago and far away but it never disappears
I try to put it in the past
Hold on to myself and don't look back

I don't wanna dream about
All the things that never were
Maybe I can live without
When I'm out from under
I don't wanna feel the pain
What good would it do me now
I'll get it all figured out
When I'm out from under

So let me go
Just let me fly away
Let me feel the space between us growing deeper
And much darker every day
Watch me now and I'll be someone new
My heart will be unbroken
It will open up for everyone but you
Even when I cross the line
It's like a lie I've told a thousand times

Åsså över till nåt helt annat igen. Olycklig kärlek. Kanske man kan medicinera bort det? Nej, kan nog inte rekommenderas. I nästa melodi får vi med dagens andra dragspelslåt, framförd av John Gotfredsen & Bent Vigg inte höra om en liten man som vill ha nåt speciellt.

Nu vill jag ha
medicin, medicin, medicin med detsamma.
Jag vill bli bra
så jag kan höra dragspelsmusiken.
Nu vill jag ha
medicin, medicin, medicin med detsamma.
Jag vill bli bra
förkylning gör ingen mänska bra.

Jämtgubben var det som borde uppsöka apoteket. Själv sitter jag o snorar här och magen klagar över hunger.

I sista uppgiften före nyheterna drar Eldemannen uppmärksamheten till förra veckans Kalle Anka-program (enligt uppgift årets mest sedda) och melodin vi ska höra kommer ur en Disneyfilm. Melodin i sin tur spinner vidare på ett tema i en låt vi redan betat av, om sorger o besvär. Självklart. Baloo, "din stora dumma djungelbjörn" (som av nån anledning fått en ny text med "din stora sluga djungelbjörn") sjunger just om sorger och besvär och att man ska lägga dem åt sidan, om än inte i en säck.

Var nöjd med allt som livet ger
Och allting som du kring dig ser
Glöm bort bekymmer, sorger och besvär
Var glad och nöjd för vet du vad.
En Björntjänst gör ju ingen glad
var nöjd med livet som vi lever här

Det var Roffe Bengtsson som gjorde sångrösten till Baloo. Rolf för krysset.

Sen drar vi till Laxå. Det är vad svenska texten blev. Vi sticker till Laxå. Vi hörde Nancy Sinatra och Lee Hazelwood med amerikanska originalet Jackson, eller We're going to Jackson.

Om det är så hippt att dra till Laxå vet jag inte men på Hipp i Malmö spelades under trettiotalets början Vita Hästen. Operetten om kyparen Leopold på värdshuset Vita Hästen som är kär i sin värdinna, Josepha. Leopold spelades i Malmö av Max Hansen och rollen som Josepha gjordes av Evy Tibell som vi hörde i duett med Max idag. Nils Poppe har också gjort rollen på Fredriksdalsteatern.

Poppes Fredriksdalsrevyer har ju sänts i teve otaliga gånger och det är så kul att se när de andra skådisarna totalt kommer av sig för att Poppe är en jäkel på improvisation. Liksom Hasse Alfredsson ovan.

Nåt som också sänts i teve ett par gånger, men under flera år och säsonger och inte lika improviserat, är Hem till byn. En av vårt lands mest långlivade teveserier. Den var nästa uppgift. Janne Johansson spelade signaturmelodin till den, Berg-Kristis polska.

Brittans senate album hette Circus och för nästa uppgift spelade Bo Kaspers orkester låten Cirkus ur nya albumet New Orleans. Tänk hur han tänker Eldeman?

Efter cirkusen går vi på bio o ser en av svensk films bästa filmer. En av alla de filmer med Micke Nyqvist i manlige huvudrollen. Helen Sjöholm sjöng Gabriellas sång, denna fantastiskt vackra sång, ur filmen Så som i himmelen. Underbart.

Sista uppgiften för idag slutar i glitter o glamour, som sig bör en nyårshelg, i en låt med drag ;) After Dark-killarna Christer Lindarw och Lasse Flinckman tävlade i Melodifestivalen 2004 med sin La Dolce Vita. De första som satte dragshow på svensk scenkarta. Och med den äran.

För jag vill leva la Dolce vita (ooh)
ja, jag vill leva la Dolce vita (ooh)
Jag vill bada i Champagne min vän,
på resan genom gryningen. (ooh)
För jag vill leva la Dolce vita (ooh)
ja, jag vill leva la Dolce Vita (ooh)
Ge mig glitter och glamour,
här där verkligheten bor,
Dolce vita mon amour.

Det känns som om livet har mera att ge
än bara ansvar och krav.
Jag tänkte vi kunde dansa och le
ända tills natten blir dag.

Och leva livet i stadens glimmer,
tänja varje gräns.
Jag är här,
jag är nu,
ja det känns...

Så - lägg alla sorger åt sidan och lev livet!

O med det är årets första kryss avklarat :-)

Ha en skön lördag därute!

Sitter i Svappis såhär på Juldagens sena eftermiddag/tidiga kväll o fördriver tiden med Lapptoppen och krysset medan mitt tåg lossas. Har nu lyssnat igenom programmet o googlat runt lite och fyllt alla rutorna utan större problem. Några kryssadresser tillhör inte mina vanliga spellistor men lite sökning tar mig till rätt svar :-)

I "riktiga" radion spelar Clabbe sjuttiotalsdiscodängor o de har legat som en dimma i bakgrunden o stört lite men det har gått bra ändå.

Vi startar dagens kryss med att gå på musikal. Eller åtminstone lyssna på musik från en sådan. Pernilla gjorde rollen som Maria mot Tommy Nilssons Kapten Trapp i Sound of Music men idag var det Carola som sjöng Do-Re-Mi tillsammans med en barnkör.

Rasputin med Boney M dunkar i radion, lite svårt att sitta still här.....

Andra uppgiften i krysset gäller ett slag(s)instrument. Trodde först det var en xylofon men jag var tvungen att söka på Lars Erstrand för att hitta vibrafonen. Ett instrument av samma typ men med många fler ja, vad-heter-det? brädor? Äh. Slagplattor? Äh, igen då.

Så blev det julmusik. Julen är ju inte över riktigt ännu. Den varar än' till påska ju! Vi hörde I wish everyday could be like christmas - en av låtarna i min julsnurra. Det var John, med efternamnet Bon Jovi, som gett namnet åt sin grupp som sjöng. De kommer givetvis från USA.

Har man tråkigt - eller inte fixar krysset kan man ju alltid ringa en vän. Som Eldeman sa. Har man inte ett nummer kan det bli svårt. Vi hörde damen med den vita saxen, Monika Bring & Svenssons Treooo i ABBAs Ring Ring.

Så går vi på bio. På tiden den utspelar sig fanns inga telefoner! Enda texten den här rövarlåten har är Ma-Ma-Matti o Borrka-Bo-Borka, dvs namnen på rövarhövdingarna i filmen om Mattis flicka Ronja Rövardotter.

Mattis var lite låg ett tag där i filmen när hans dotter gick över till fienden för att leka med Borkas rövarson Birk. En annan som skrivit om låga känslor är ju Povel Ramel i hans Gräsänklingsblues. Idag skulle vi ha ett namn och hennes yrke... En kvinna de spelade bort på kortspel. Jisses.... Hembiträdet Anna var det som rykte efter en dålig hand.

Vårt hembiträde Anna, vår trogna gamla skatt,
förlora jag i poker till Stig Järrel förrgår natt, å å å
vad ska min hustru tro?
Så nu får jag klara allting själv, med mycket stort besvär,
och min minneslista låter så här:

Jag måste skura trappan, jag måste skura golv,
å jag ska hinna in på banken före klockan tre,
å jag ska stämma om pianot, jag ska måla om i köket,
jag ska samla alla kräftskal i en prydlig liten hög
och laga dörren sen, å muta portvakten,
åsså damma, damma, damma, om igen.

Så kan det gå om man spelar bort hembiträdet! Man får städa själv! Ulrik och Michael Neumann spelade idag.

Nåt hembiträde var hon aldrig såvitt jag vet, tjejen som ville ha en Merca. Janis Joplin med den hesa rösten. Mercedes Benz heter ju låten om man ska vara petig.

Sen blev det klassiskt. Maffigt. Vet inte vilket stycke det var, för så hemma är jag inte på de klassiska kompositörerna men att det var Bach som gjort det, går knappt att undvika höra.

Nästa uppgift gäller en "populärsångare". Men jaha. Populär. Då vandrar vi tillbaks i tiden då. Han var populär - eller inte - under första halvan av förra århundrandet. Johnny Bode. Han är väl mest känd för En herre i frack men har gjort en hel del annat (en massa fräckisar). Idag var det julmusik, som firades till sjöss, eller inte. Jul i främmande hamn heter den.

Åsså går vi på bio igen. Fast idag ser man väl Bondfilmerna på DVD. Agent 007, med rätt att döda. En av låtarna i den är ju Underneat' the mango tree. Karibiska dialekter är så sköna! Dr No är filmens originaltitel som vi ska ha till krysset.

Efter det följde en något knivig uppgift. Det var inte Flickan och kråkan, men väl Bonden och kråkan. Om nu sagda bonde inte är djurbonde förväntar man sig kanske att han eller hon ska odla något.

6000 år före kristus blev största delen av Wales ett jordbrukslandskap. Det ni! Well, well, well skit-i-dee-nu. Många, många år senare föddes unga fröken Duffy.

Vi slutar med en julsång. Låt mig få tända ett ljus är svenska titeln.

O ni vet väl att Anders Eldeman fyller femtio år idag? GRATTIS!

Clabbe spelar ABBA-cover i reggaeton, One of us is crying med September o silon har fyllt upp runt 58 procent. Blir sittande ett bra tag ännu, innan de kan börja lasta mitt tåg.

Jag jobbar idag och har inte riktigt tid med krysset men hoppas i alla fall hinna lösa det under dagen.

Så var det dags för årets julspecial. Ett helt melodikryss med julmusik. Här är världen vintervit och täckt av ett drygt dygns nyfallen snö. Himlen är grå ännu så det är mer snö i luften. Många av låtarna i dagens kryss snurrar runt hos oss i juletid men nårga av dem var helt nya för mig. Alltid kul att få höra nåt nytt! Då dagens kryss är så enkelt blir även mitt inlägg rätt enkelt idag...

Jag satte på radion precis mitt i första låten. Just D o deras hysteriska Jul igen. 

Nu e det jul igen i både slott å koja
över hela landet drar en kollektiv noja
det pyntas, sjungs å skickas fåniga kort
öh, jesus, se nu va du har gjort
för om du inte blivit född hade vi sluppit den högtid
med tomtar, lutfisk och kvalmig med glögg
vid nån risig gran och som ackompanjemang
får man överdoser utav bjällerklang

Åsa Jinder tog fram nyckelharpan och spelade sin underbara version av Jul, jul, strålande jul.

Jungfru Maria dök upp härnäst, i sällskap av Sten & Stanley.

Så tog vi oss tillbaks några år och fick oss tilldelad The Christmas Song med Nat King Cole.

Chestnuts roasting on an open fire,
Jack Frost nipping at your nose,
Yuletide carols being sung by a choir,
And folks dressed up like Eskimos.

Everybody knows a turkey and some mistletoe,
Help to make the season bright,
Tiny tots with their eyes all a-glow,
Will find it hard to sleep tonight.

They know that Santa's on his way
He's loaded lots of toys and goodies on his sleigh,
And ev'ry mother's child is gonna spy,
To see if reindeer really know how to fly.

And so I'm offering this simple phrase,
To kids from one to ninety-two,
Although it's been said
Many times, Many ways
Merry Christmas to you.

Näste man till rakning, eh, micken är Bryan Adams med Christmas Time.

Denna julen kanske chansen är stor att hela landet har fått ett vitt täcke. Jag vet att alla inte utbrister i glädjefnatt när det faller oändligt mycket snö. Snösvängen har problem att göra av men snömängderna. Maken pratar om att de inte kan göra snöhögar i Malmö. Nästa kryssvisa var ju Nej, se det snöar även om den framfördes med diverse blåsinstrument.

O vem ser inte den lille gräshoppan framför sig när man hör nästa kryssvisa? When you wish upon a star hette den i Disney's originalfilm. Det måste ju ha varit Pinocchio för Benjamin Syrsa fanns där för att hålla den lille pojken på rätt sida av alla genvägar och konstigheter som Bror Räv och Bror Björn försökte dra in honom i. Bengt Feldreich sjöng ju den oförglömliga versionen på svenska i Kalle Ankas Jul, Ser du stjärnan i det blå?

En annan stjärna var Bing Crosby. Och han har spelat in många julsånger. En av dem är It's beginning to look a lot like christmas.

Nästas bidrag är tyskt från början men vi vill ha en del av den svenska titeln. När juldagsmorgon glimmar heter den då.

När juldagsmorgon glimmar,
jag vill till stallet gå.
Guds Son i nattens timmar
där vilar uppå strå.

Sen kommer en av Eldemans favoritsångerskor, idag i sällskap med en annan jazztjej. Från sitt album Winterland sjunger Sarah Dawn Finer duett med Louise Hoffsten i Winter Song.

Röda kinder får man i vinterkylan men renen har en röd nos. Rudolph, the rednosed reindeer spändes för tomtens släde och den som delade den historien med oss var Dean Martin.

ABBA brukar önska oss Happy New Year så Eldemans fråga om "när den är som mest aktuell" är förstås nyårsafton. Idag var det Lars Roos som spelade på sitt piano.

Vi avslutar dagens kryss med en sista julsång. Celine Dion sjöng om Christmas Eve.