Ordlös Onsdag

Inställt. Tack för det.

Trodde inte jag hade några foton på stuckaturhus, men se vad man kan hitta i arkiven. Jag följde med sonen och hans klass till Göteborg en helg i maj för några år sedan och på schemat fanns förstås bland annat en Paddan-tripp. Här är Norra Hamngatan sedd från kanalen - därav vinklar och folk i vägen. Men stuckaturer finns det.

Norra Hamngatan 12, Ostindiska huset med Göteborgs Museum.

Norra Hamngatan 14, Sahlgrenska huset.

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

Veckans Hus

"Det var tidigt en mårr-goon". Så läste min mamma ett stycke i skolan en gång i tiden. Min morgon har inte varit tidig. Alls. Har inte ens existerat. Jag vaknade efter lunch idag. Skönt. Å andra sidan gick jag o la mig efter att Klumpfot for till jobbet. Fast hans tider kan man inte jämföra nånting med. Han börjar före ottan alla morgnar. Nåja, klockan blev väl halv-kvartifem eller nåt. Sådeså.

Sonen matade mössen igår o glömde sätta tillbaks grönsakspåsen i frysen efter gjort uppdrag. Jag slängde in den i morse med en gnagande känsla av att det var korkat. O givetvis. Jag hade ju kunnat ta ur grönsakerna o lägga dem i en av våra islådor som gör stavar men var alldeles för trött för det. Nu har vi EN stav av blandade grönsaker som är helt omöjlig att ta av till musarna. Nåja, får väl gå in i Makens grönsaksgratänger nån gång i stället då.

Karma. Den är inte på min sida nu. Allt för att kompisen o jag - eller tvärtom kanske jag ska säga, kastbytte tåg hem häromdagen. Grannen skjuter mig väl nästa gång han träffar mig. Gamla skitlok. (DET ÄR INTE MITT FEL)

Åkte på lokbyte igår igen o fick knappt nån vila i björkis. Det funkade bra ända till Abisko.... Näst sista driftplatsen före avbyte. *bäh* Astrött innan jag var hemma i morse. Fast bytet gick fort o smärtfritt. Bara synd för kompisen som hade snabbsnabbtåg hem o fick ett skitlok att dra sina vagnar med. Samma kompis som ovan. Nåja, hem kom hon alla fall. O min karma höll i sig för jag fick ännu ett skitlok hem med gamla skitvagnar. Slir o slir o slir. Med knappt pådrag på torr räls. Meddelade tågledningen. "Nä, ställ det på framsidan, det ska ut igen". Jaha. Stackars sate som fick det inatt då.

Två skift o en ledig dag o sen jobbb i helgen. Fast ett av de två skiften är antagligen inställt. Det tåget har inte gått på flera dagar. Får väl se. Med min innestående karma ska det säkert gå.

Tema nr 138 Klotter

108/365

På en bropelare har någon målat detta färgglada konstverk. Det är dock konst i det dolda, för bropelaren syns bara från järnvägen! Färgglatt och läckert, vad det nu är... Nåns tagg.

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2010 hos akson

Voj voj, ser inte ens sjön, 200 m ovanför.

Usch. Det är mörkt, o det snöar.

Det ligger ett dis av snö över Torne Träsk.

Ojojooj... Sitter här och magen knorrar. Har fastnat i en massa fotobloggar med underbara och ljuvliga bilder av havet. Ett av dagens teman är Tidlöst och många har just valt att fotografera havet. Jag måste säga att avundsjukan river i mig. Jag vill ha en stuga vid havet. Eller åtminstone ha tillgång till en bit havsstrand. Det närmaste havet jag kan tänkas komma är Torne Träsk. Bor närmare norska fjord-stränder än svenska havsstränder. Det är trettio mil och mer ner till svenska kusten. Har aldrig haft den här längtan till öppet vatten tidigare. Måste vara en längtan till frihet. Är så leds på vinter och snö och vi har mycket kvar av den varan ännu. Fjällen är så fantastiskt vackra men jag ser dem varenda dag. Kan man verkligen ledsna på detta? Eller är det alltid den där längtan till det ouppnåeliga som hägrar och framkallar hjärnspöken? Eller är det bara bristen på ett körkort? Att jag inte kan ta mig nånstans på egen hand utan alltid måste lita till min ointresserade Make för att komma nånstans? Eller är det alla år man gått hemma utan att kunna göra något för inkomsten inte funnits där? Nu finns den där, men då finns inte tiden i stället. En strödag här och där. Inte hinner man ta sig nånstans då. Det har skapat nån form av apati hos mig. Kan inte. Vill inte. Fixar inte. Orkar inte. Ids inte.

Men jag VILL!

Men nu vill magen ha mat så det är väl bästa att lyssna på den i alla fall.

För det kan jag fixa.

Om jag bara ids.