Sov halva dagen efter tidig hemkomst. Tidig på morgonen alltså. Uppe nästan hela natten. Huvudet ville inte alls vara med inatt, efter nästan två dygns ihärdigt molande o bankande. Så jävla less. Har man tragit sig förbi den där jävla klimakterieperioden utan större problem o tappat allt vad mens o annat heter kan man väl i alla fall få slippa de andra bihangen också? Eller så är det helt enkelt den här avvakntande förkylningen som spökar o härjar med mig. O nattskiften. O vätskebrist. O koffeinbrist. Eller för mycket kaffe när det blir så. 

Hur som haver.

När jag slår upp Facebook idag ser jag i mitt flöde en del artiklar om SJ o deras inställda tåg. Lokskada. De går om varann i information. Jag tycker det är viktigt att ombordfolket, dvs resenärerna får veta vad som sker men så är det inte alltid. Infoansvarig för SJ säger att de är rustade för vinterstopp med gasolvärmare och filtar. En tjej i Luleå väntade på en ny pojkvän (kille o vän, hur resten ser ut förtäljer inte historien, de skulle i alla fall träffas för första gången) o han i sin tur sa till tjejen att han frös som fan o fick ingen filt. -Hur går det om det finns småbarn ombord?, var hennes fråga. Kanske de fick filtar först är min fundering? Sen måste folk lära sig att dra igen dörrarna mellan vagnarna, eller att ombordarna tar sig en tripp o kollar att det är stängt från början - PLUS att folk lär sig att stänga dem om de går mellan vagnar. Det är liksom en kanal direkt ut i vinterkylan o står en sån dörr öppen drar det ner tempen på nolltid. Varför går alla tåg i Finland? Ja varför? Det undrar jag också. Kanske finnarna har närmare till hjälp? Eller helt enkelt är korkade? Här stannar tågen för att loken inte håller, infran inte håller OCH att det är långt till järnvägen och långt från hjälpen när det händer. Vi bor i ingenmansland. Det finns bara renar, älgar o björnar därute i skogen. O inte ens björnarna är vakna, fast de har pälsen för't. Hjälpen är långt borta. Timtals bort. Det hade tagit tre timmar innan hjälplok var på plats - enligt vem som nu sa det. Infokillen sa nåt annat. Beövs det dessutom ringas ut annan personal, som ska hjälpa till med infrastrukturen tar det ännu längre tid. Förr var det bara SJ bakom allt o de som for ut för att fixa spåret kunde ta med sig ett extra diesellok med förare att hjälpa till o dra undan det som stod still. Idag är det flera aktörer som ska väckas upp o fås igång o samarbeta. Avreglering. Bullskit. Men de som bestämmer såna saker reser sällan med tåg. O killen från Norrköping har nog satt sin sista fot på ett nattåg. Nästa gång blir det flyg. Får se hur det blir med Maken på söndag. Han har tänkt ta ett Norrtåg hem. De kör inte alls. Just nu. 

Jag hade tänkt fota ett gäng andra spårarbetare idag men jag vaknade för sent. Nåja, ett foto kan jag ta, men inte BILDEN. Igår såg jag den nämligen men vi hade inte tid att stanna. Solen lyste på rallarmonumentet vid stationen o man måste liksom ta det vid exakt rätt ögonblick. Får göra ett nytt försök i morgon. Snart nog är solen för högt uppe för att få den där känslan jag hann ana när vi passerade. Kråk hade en tid att passa o skulle hämta upp lillasyster o jag skulle passa Kackostampen under tiden. O dessutom hade jag bara mobilen... Tempen stiger nu så det kanske blir snö tills i morrn o då är chansen definitivt borta. O jag måste ta itu med min 365-lista... Nästa vecka är jag ledig så då kanske... 

Åsså har ytterligare en kändis trillat av pinn. Vem var det nu då? 

Tema nr 23 Busfrö

21/366

♥

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2016

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.