Snart halvlek o jag börjar väl skriva då. Hos oss råder mer snöstormar av stora mått än den kaotiska Mistralvind som florerade i krysset idag. Nåväl, vi tar det från början. 

So never let it go, never stop 'til you know
We'll be reaching for the top tonight
Surrender to the beat, up and down in the heat
We'll be shaking, shaking
So never let it go, never stop 'til you know
We'll be reaching for the top tonight
And when the night is over, I'll take you in my arms now

Det sjöng ju en trio damer i Melodifestivalen 2002, vann o fick åka till Estland och tävla i ESC. Damerna var Kayo, Blossom Tainton och Gladys del Pilar och de lekte med sitt ursprung o kallade sig Afro-Dite. Med bindestrecket. 

Om en helt annan dam spelade Mantovanis orkester. -Vart är vi på väg, sa Eldeman. Jo, till Amsterdam. O närmare bestämt handlade det om Tulpaner från Amsterdam. 

De finns i en uppsjö färger och man har alltid svårt att bestämma vilken eller vilka man vill ha. Julien Mistral hade också lite svårt att bestämma sig. Kanske inte för vilka färger han ville använda i sitt måleri, utan mer för vilken kvinna i sitt liv han älskade mest av alla. Ungdomskärleken, hennes dotter - som han sedan fick en dotter med, eller just sin dotter, som gav namn åt både Judith Krantz bok och teveserien som byggde på densamma, Mistrals Dotter. 

I stormen följer regn och om man får tro Orup, är det bara lokala skurar som faller. Regn hos mig. Lennart Palm illustrerade. 

Jejja Sundström sjöng för nästa kryssadress. Torgny Björk tonsatte I folkviseton men den vackra texten skrevs av Nils Ferlin. 

Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.
Men dej vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.

O det fortsatte regna. It's raining again. Supertramp. 

Vädret får vi också genom Rapport. 

Sen går vi på film, med London Festival Orchestra. Det visas Exodus. 

Suzanne Reuter läste några rader ur Åsa Karsins Spök-Bodil. 

Så tänder vi Hoppets eld tillsammans med Ted Gärdestad. 

Du tänder hoppets eld och gör mig stark
du tänder en eld och sår ett frö på obruten mark
Nu spirar livet i min kropp
det finns hopp för mig det finns hopp!

Du tänder hoppets eld när allt känns kallt
du tänder en eld så jag blir varm
Jag uthärdar allt så länge som du lyser opp
det finns hopp för mig det finns hopp!

O det kan behövas om Jessica Fletcher ska lösa sina mordhistorier i Murder, She Wrote, Eller Mord och inga visor, då. Den återvänder till SVT i februari. 

Mrs Fletcher är en dam av klass och inte nån lätt stycke. The Lady is a Tramp. Svenssons Treooo. 

Vi slutar i nåt mycket aktuellt. Du ska inte tro det blir sommar, ifall inte nån sätter fart... Nä, sommaren är långt borta. 

O det kommer mera. Snö. 

Tema nr 295 Stubbe

30/366

Maken brukar sitta och ondgöra sig över korkade amerikaner o deras meterhöga stubbar. Den här stubben blev en meter hög, eller tja, närapå då, av en anledning. Vi tänkte ha den att ställa en fågelmatare på. Stormvindarna var inte nådiga mot våra björkar och andra träd i höstas och den här gamla björken var en av alla som fick sätta livet till. 

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2016

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.