Årets sista kryss är här. Vi har en vecka kvar av året, men vi hinner ju gå in i ett nytt år innan lördagen kommer, så 51 är sist ut detta år, 2021. Så här ser min lösning ut idag: 

Vi dansade rakt ut i sommarnatten, En kväll i juni. Thomas Kågström spelade. 

En vacker sommarnatt kan himlen vara oskyldigt blå. Jil Johnson sjöng en låt av bröderna Gärdestad. Ted skrev musiken och Kenneth satte text till den. 

Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
Rår inte stjärnorna för
Älskling, jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå

Sen hörde vi ett stycke musik framföras av Nelson Garner som skrevs av tangentmästarnas mästare i början av 1800-talet, Chopin. 

Eldeman brukar ha finska skivor, men idag var det två tyska melodier. Vi hörde Happy Birthday i lite underliga arrangemang. 

Nästa melodi är en av de jag alltid vill se på julafton. O en av de jag hinner se innan korvstekning och potatiskok tar över. Mössens arbetsvisa i Askungen, fast i dess engelska original. 

Vi ska sy och vi ska klippa,
vi ska göra, ska vi tippa
För den stora galakvällen
Så ska vi sy modellen,

Vi syr och släpper i den
och ett skärp av siden,
och Askungen på bal
bland gästerna i hundratal
den vackra flickan blir i slottets stora sal.

Man duckar alltid när den gigantiska nålen far genom kjoltyget och lillmusen innanför gör detsamma. Vi skriver sy i krysset. 

För nästa adress fick vi höra titelmelodin ur en film jag vill se, helst på bio. En av två jag såååå mycket vill se. No Time To Die. Billie Eilish släppte låten i februari förra året, men filmen har inte gått upp på bio förrän nyligen, pga covid. Och i Kiruna är det svårt att hinna se nånting av de stora blockbusters-filmerna. Tre dagar. TRE dagar?? Fast Spider-Man fick extra föreställningar. Hjälper föga för en skiftarbetare. 

I Stockholm finhs det större chans att se filmer en och fjorton gånger innan de försvinner. Stockholm är en melodi av och med Orup. 

Nästa melodi var instrumental från början, skriven av Janne Krantz och hette då Ömhet. Sen satte Åsa Jinder tänder och nycklar (nåja, nyckelharpesträngar) i den och skrev en text och den bytte då namn till Av längtan till dig, där Cajsastina Åkerström sjöng. 

Dagens finska connection var Lill Lindfors. Hon föddes i Finland innan hon blev en av våra mest älskade sångerskor. Hon gjorde en skiva tillsammans med Jacques Werup där bland annat Gör mig lite levande igen ingick. 

Levande var Fred Astaire. På vita duken i alla fall. Top Hat hette en av hans filmer, där nästa melodi var med, Cheek to Cheek. Musik av Irving Berlin. 

Heaven, I'm in heaven
And my heart beats so that I can hardly speak
And I seem to find the happiness I seek
When were out together dancing cheek to cheek

Vårt andra grannland fick representeras av A-Ha idag. De framförde en melodi som inte är jätteofta spelad, Don't Do Me Any Favors. 

Vi slutade i Tyskland med en julspalm, Es ist ein Ros entsprungen eller på svenska då Det är en ros utsprungen. 

Es ist ein Ros entsprungen
Aus einer Wurzel zart.
Wie uns die Alten sungen,
Von Jesse kam die Art
Und hat ein Blümlein bracht,
Mitten im kalten Winter,
Wohl zu der halben Nacht.

O det var det det... 

Så Mycket Bättre är också avslutat för i år. Någon av alla tråkiga recensenter tyckte det var en trist säsong. Tycker inte jag. Mina favoriter var bröderna Norén, om det nu undgått någon. Hade velat se deras julkonsert. En kompis var o såg dem i Leksands kyrka för några dagar sedan. Deras spelning från Filadelfiakyrkan i Stockholm finns inspelad och jag började se den - lite för sent en natt så den ligger fortfarande och väntar. Pojkarna från Kvarnsveden. ♥ 

Nåja. Tack för i år! Ha en fortsatt fin jul och ett Gott Nytt År så kanske vi ses på andra sidan nyåret igen.