Slut i luvan. Får man vakna en morgon snart och må bra? Sådär kanoners som man bara gör vissa morgnar? Livet känns på topp och framtiden står framför en...?

Jag hörde att mensvärken skulle försvinna "när man får barn". Har varit ett stående uttryck bland folk i eviga tider. Kan ju ha stämt. Under nåt år, men nu är den då tillbaks med förnyad kraft. Under ett par dagar finns inga tabletter i världen som hjälper. Det är världens migränvärk o nacken tar stryk. Det värsta är att man tappar lusten till allt! Man orkar inte vara på topp.

Än så länge är jag ensam vaken om man inte räknar mössen som bäddar med nåt eller ett av marsvinen som prasslar med hö. Katten snarkar nästan, sover ju tjugo timmar om dygnet eller så. Vet inte ens om mellantjejen är hemma. Hennes sovrumsdörr är stängd, men lillebror kanske kom ihåg att dra igen den i morse när han pös i säng. Igår stod den på vid gavel. Katten kan härja fritt om ingen är där. Tittade in igår, men det är omöjligt att säga vad Neo eventuellt har ställt till med och vad som redan låg i kaoset därinne. En bomb har briserat i hennes tvättkorg/garderob/resväska.

Å andra sidan ser det ut som om en bomb briserat lite här o där i vårt hus.

Har en björkistur ikväll. Hoppas migränen gett med sig till dess. Fast det ÄR ju inte migrän. Egentligen.

Storpigan skulle åka bort idag, men allt känns så oöverstigligt emellanåt och att hitta ett tåg som passar eller en buss som är snabb. Det gör sig liksom inte. Bussen tar dryga sju timmar, tåget ungefär fyra. Då kostar bussen 151 o tåget 309/315. Billig buss & lång tid kontra dyrare tåg & kortare tid? Jag hade valt tåget. Åtminstone med gårdagens resa i färskt minne. Lite jobbigt att det är dubbla priset. Man måste ju liksom ta det som bjuds. Finns ju biljetter på Tradera för en spänn! Ibland. Kan kanske lyckas om man har några dagars framförhållning.

...blev det, som förutspått. Dock gick resan rätt bra, med tanke på omständigheterna. Vi hade ett jääääättelångt uppehåll i Bjørnfjell och jag passade på att smita ur loket o gå in på deras underbara "puderrum". O att få tvätta händerna i tvål o rinnande vatten! Fantastiskt. Vi har ju bara tvättlappar/servetter på tåget. Men resan tog en jäkla tid. Vi låg bakom ett malmtåg hela vägen från Kiruna till Bjørnfjell så det var stopp i varenda block. Ger en sak. Träning på signaler o bromsar.

Huvudet gör allt det kan för att ta livet av mig o nacken hjälper till med detta. Migränvärk. Men nu är man hemma igen. Kan slappna av liter grann i alla fall.

O bussen btw. Jag åker tio gånger hellre tåg än buss. Skumpa runt på hoppiga vägar. Nej tack. Bättre med tåg. Banne mig.

Ursnygge Antonio är på TV. Han kan komma o rista stora Zätan på min vägg när som helst.

Gladan pratar om meteoritregn idag :-) Bästa regnet av alla.

Det är något av allt det, det forskas om på min gamla arbetsplats.

Professor Asta berättade en gång en historia om stjärnfall. Hon höll ett föredrag om meteorer och meteoriter och pratade samtidigt om rymdfärder och en massa annat.

Det är så att tossibesöken i rymden görs i ett stängt utrymme med selar för att du - och dina exkrementer inte ska fara vida omkring i rymdfarkosten. Du fäster helt enkelt rumpan mot en sugtratt! Denna sug tar hand om allt det din kropp behöver bli av med (svårt att krysta in outer space där du inte har nåt som håller emot). Dessa överblivna "matrester" hamnar så småningom i en "påse" som tillsluts med vacuum. Jaja, var ju det där med tyngdlöst tillstånd.

För att sedan göra sig av med detta, kastas det helt sonika ut i rymden. Det fryser omedelbart. Gravitationskraften drar sedan denna "påse" mot jordens yta (om den befinner sig nog nära, annars far den runt i tyngdlöst tillstånd i eviga tider, eller tills den drattar ihop med nåt annat i rymden). Vad händer då? Jo, när säcken far genom atmosfären brinner den upp. Skulle du då titta upp mot exakt den platsen, ser det ut som stjärnfall.

"Så tänk på det nästa gång ni ser ett stjärnfall", sa Asta. "Det kanske är nåt helt annat!"

Anna Fjellström, P4 Norrbotten sa en gång: "Professor Asta informerade om att det varje dag faller ner ca 44 ton meteormassa på jordklotet och jag drog slutsatsen att det kan förklara några dammansamlingar i hushållet."

var det ju o inte Bålsta. Anade redan när jag skrev det att det inte var rätt men fick inte hjärnan längre än så. Gjorde en snabb sökning på "kyrka stockholm" o där dök den upp. Bromma kyrka, en av Stockholms äldsta byggnader.

Dock bor fortfarande päronens gamla ungdomsvänner i Bålsta.

Känner mig urlakad. Ledsen och förbannad på samma gång. Skäller o domderar. Huvudvärken vill inte släppa. Magen skriker av ilska och värk. Tog en titt i tvättstugan och fick ett utbrott.

VEM har lämnat vårt tvätt- o sköljmedel på torktumlaren?? ÄR det vårt?!?? DET FÅR INTE VARA DÄR!!! Tar Klumpfots slut, ger jag mig fan på att han tar av vårt. Ställ in det i matkällaren!

(ett litet förråd som tjänat som matkällare en gång i tiden och där vi idag förvarar diverse torrvaror som mjöl o kaffe, extra ris o socker, schampo o tvättmedel, för att inte tala om kartonger med julpynt.)

Mellantjejen har alltid en förmåga att säga nåt som triggar alla mina dåliga sidor och jag blir VANsinnig.

Fast jag fick (tog) en kram innan hon försvann ut genom dörren så hon accepterade min förklaring om att jag just nu är drabbad av alla kvinnors förbannelse. Min PMS visar sig för mig i väldigt olika skepnader från månad till månad och just nu är den ett stort jävla monster.

Som tur är har jag ett par minikakor av mörkaste choklad att trösta mig med. Har köpt dem på tåget nån gång för hundra år sen. TROR det var när vi åkte NER till Dalarna, sonen o jag. För en evighet sen. Eller snart sex veckor sedan. Choklad kan överleva så länge hos mig. Hos Mig. Inte hos Maken. Eller barnen. Hos Mig.

Den här chokladen är en lisa för själen. Mörk o mumsig. O apelsinsmaken är finissimo. *puss-på-fingertopparna-à-la-en-italiano*

*bryter genast en bit* MMMMMMMMMMMMM

Just ja. Vi åkte bil till Björkis idag. Pass norrut o tåg hem. På vägen dit spottade jag en kille bland rallarrosorna. Skrattade till o min kompis undrade vad han sysslade med.

"Tja, från där jag sitter ser det ut som om han fotograferar rallarrosor. På nära håll."

Han formligen kröp emot blomstren med kameran i högsta hugg. Tror han fotade likadana bilder som jag gjorde förra veckan! Typ. Kul att se att det finns fler idioter på denna jord ;)

O min handledare berättade målande om kyrkan han varit i under helgen. For ju till Stockholm på begravning av hans (?) moster. Hmmm... var det Bålsta..?? Hjärnan.... Hallå. Wakie wakie....!!! Kyrkan var i alla fall från 1200-talet. Många så'na i vårt land! En gammal fin stenkyrka. Tror jag. Sa:

"Ja, du vet ju vem du pratar med"

"Ja, det är därför jag berättar det"

:-))

Ett par gamla vänner till mamma o pappa bor i Bålsta. Bara som en parentes.

På radion körde Norrbottensradion en tävling. De har sökt olika turistmål i sommar och idag stod turen till en plats nånstans i vårt avlånga land. Hörde rösten på Lena Calme och anade att det måste vara nånstans i Norrbotten. Hon pratade om en fors och dess brus o min första tanke var Kukkolaforsen. En senare ledtråd var att det handlade om en fors i en av landets fortfarande outbyggda älvar. "Eller landets.. en sanning med modifikation"

Kukkolaforsen. (Ligger i en gränsälv.)

De fortsatte att prata om ett speciellt fiskesätt byn delar med vissa nordamerikanska indianer och en speciell fisk de bereder meddelst sotning. Eller rökning? Nä, sotning. Hmmm. Sik. Kukkolaforsen.

Ledtrådarna blev "lättare o lättare" för varje avsnitt. Fisket sker med håv. Tja, kanske Kukkolaforsen? Vet inte. Vid ett tillfälle nämnde Lena i ett samtal med en kille med finskt namn ("hmmm, Kukkolaforsen") att svenskt uttal av namnet kan ge en del huvudbry (o träningsvärk i fnitternerverna). Kuk-Kolaforsen....

"Den ligger i en gränsälv."

Ja men, hur många gränsälvar FINNS det i detta landet??

O vad VAR rätt svar då? Ja men givetvis... Kukkolaforsen!

Sicken tur att storasyster äntligen fått förlova sig. Det betydde ju även att söta lillasyster får chansen på sin pojkvän efter alla dessa år. Antar att det är därför deras förlovning kommit just nu, och inte förr. Att han sen föll på knä på Capri. Tja det var väl planerat in till sista sandkornet under knät? Familjen visste ju om det innan så...

Och inget illa om det. Tycker bara att monarkins kvarnar mal långsammare än alla regeringskvarnar i världen.