Så himla konstigt det blir när man abrupt tappar en släkting på ett sån't brutalt sätt. Det är en sak om männ'skan gick åstad o dog knall o fall på eget bevåg (ungefär som Fru Vett & Etikett, även det tragiskt när hon ramlade o slog sig så illa att hon senare avled av skadorna), men nåt helt annat när nån jävla pundaridiot bestämt sig för att en annan persons liv inte är dess eget att bestämma över utan hans att göra vad fan han vill med. "O jag bara kände för att slå ihjäl dig...?" Har ältat det här till o från hela dagen idag o har lite svårt att släppa det. Jag avskyr våld av alla typer och att nån jag känner o delar lite blodsband med o nånstans i periferin tycker om på nåt sätt har råkat ut för detta, Nä. Det är inte rätt och riktigt. 

Vi har pratat mångfald på jobbet idag o min åsikt är ju den, att gör man bara sitt jobb spelar det sen ingen roll vad man har innanför byxorna eller huvudet, eller vilken gud man tillber eller vilken sida av sängen man sover, eller med vem man delar denna säng (förutom perversheter som familjemedlemmar man delar blodsband med, barn eller djur - för de ska låsas in o nyckeln kastas långt, långt bort). Men när man beter sig som den idioten och hans "flickvän" har gjort. Då har man fan inget eget existenberättigande. Det blir så konstigt. Konstigt. Konstigt. 

Deras föräldrar omtalades också i ett forum o det spekulerades i om de också var missbrukare. Droger förekom i familjen men bara hos yngste sonen. Alkohol förekom rätt rikligt så det missbruket fanns hos det sista syskonet, men föräldrarna var världens snällaste o goaste människor och drack väl inte mer än de flesta andra svenssons. Mina föräldrar älskade frun i huset men när hon knall o fall dog, barkade det helt åt helvete för lillebrodern. Hans far orkade inte riktigt med hans leverne. Eller kanske mer de personer han omringades av. 

Hoppas vakna i en annan tid i morgon o kunna släppa det så människan får vila i frid, såsom hen förtjänar. Har aldrig gjort en fluga förnär. 
Som sagt. Vila i Frid. Allihop. 

Tema nr 204 Ljuset i tunneln

276/365

Optimisten ser ljuset i tunneln.

Pessimisten ser mörkret i tunneln.

Realisten ser tåget i tunneln.

Lokföraren ser tre idioter på spåret.

Det är inte alltid helt enkelt att fästa ljuset på bild. Men det är så det ser ut ungefär.

Man blir bländad när man kommer ut ur tunneln och solljuset slår emot en. 

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2017

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.