Har du en extremt lång halsduk? Jag blir vansinnig på en av mina. Har aldrig varit en riktig vän av sjalar - jo, när man var tonåring o det mest moderna i världen var långa, hålvirkade halsdukar som man endera bar som de var eller flätade ihop flera - jag hade en ljuskakibeige, en babyblå o en babyrosa jag flätade ihop till sjal eller som ibland fick agera skärp. Viktigt också var att de hade en knut i änden. Vare sig det behövdes eller inte. Sen hade vi ju de där rutiga Palestinasjalarna - jag färgade min svart till slut. Minns inte om den var röd-o-vit eller svart-o-vit innan. Eller kanske tillome blå-o-vit... Nä, det tror jag dock inte. Hur som haver, har jag idag en halsduk jag gärna använder men den får ingen fason. Kom ihåg att jag sett en bild, med vidhängande länk som delades på facebook häromveckan o trodde jag hade sparat en screen av den, men icke. Kanske, men inte där jag letade. Googlade i stället o fann bilden igen. Hos en annan bloggare. Nu äger ingen av oss bilden i sig o jag kan för mitt liv inte komma på var den kom ifrån eller vem som skapat den en gång i tiden men så här ser den ut: 

Hittar jag sidan o länken lägger jag in den. Rätt ska vara rätt. 

Vill ju ha ett snabbt sätt att hitta den igen - fast nu vet jag ju hur man gör! 

Rackarns smart sätt att knyta en halsduk - o samtidigt få en varm och snygg knut. Eller hur? Det funkar nog bäst/blir snyggast med stickade halsdukar/sjalar som den blå på bilden men min vävda sjal blev i alla fall hanterlig. O varm. 

Sen finns den här länken - inte lika snygg knut men varm o go! 

Annars kan man alltid sticka sig en babyvariant. Dvs en dubbelstickad med hål i mitten där man sticker igenom ena halvan. Mycket bra grej! De är oftast rätstickade, så väldans enkla att göra, om man nu inte vill ha snibbar på den. 

Min bror och min numer saliga Svägerska brukar vika sin halsduk dubbel o göra en ögla av mitten o dra ändarna igenom vid halsen. Varmt o gôtt! Eller som många av mina Traderaomdömen säger, Snabbt o smidigt! 

Tema nr 251 Kluven

330/365

Mmmm. Man är verkligen kluven. O böckernas huvudpersoner tillika så. Jag har ju läst de här böckerna, varannan för att få dem att räcka lite längre. Åsså visar det sig att den ena serien räcker så mycket längre än jag trodde. Det kommer två böcker till!

Den ena bokseriens kvinnliga huvudperson heter Nora. Hon är författare och nämner vid ett tillfälle att hon "baske mig inte är nån Nora Roberts". Hon skriver inte kärleksromaner, utan erotika, med svarta undertoner. Nora är kluven mellan sina älskare. Vanilj eller habanero? Hon är fullkomligt undergiven sin själs älskade Søren, och total Dominatrix över alla andra. Sen har vi vaniljkillen Wes, som hon också dras till.

Den andra seriens kvinnliga huvudperson heter... Nora! Känns lite kluvet att hoppa mellan böckerna när de har samma namn. Den här Nora är tonåring (men böckerna kunde lika gärna handla om människor fyllda tjugo o mer, snarare än femtonåringar). Hon har sett saker som hon aldrig kunnat tro på. Det finns en magisk värld omkring henne med fallna änglar och nefilimer. Hennes sinnesvärld gjorde henne oerhört förvirrad ett tag och hon funderade på om hon drömde eller om det var verklighet. Det kändes verkligt men när saker hände omkring henne verkade det inte påverka någon annan. Mycket underligt. Hon är dock inte kluven vad gäller sina känslor. Hon hatar sin far. Sin - visar det sig - biologiske far. Älskar en ängel. Som egentligen är hennes o bästa killkompisen Scotts totala motsats och edsvurna fiende. 

Jag har hoppat mellan engelska och svenska i varannan bok. Den svenska översättningen är dock så bra gjord att jag gärna väntar in de resterande två för att få dem i samma bandtyp. Min kluvenhet för pocket och häftade böcker är dock helt borta nu. Förr kunde jag knappt ta i en pocketbok, än mindre köpa en. Idag är det nästan uteslutande böcker i pocketformat jag köper! 

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2013

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.