Tänk vad bra det kan vara att vara lokförare ibland. Idag blev vi sjuttio minuter sena på vår resa norrut. Vårt lok ville inte fungera som det skulle o pajade mitt i backen upp mot Stenbacken. Värsta stället. Vi blev tvungna att byta lok med ett mötande tåg. På det viset blev vi så sjuttio minuter sena.

Väl i björkis hann vi ta en macka o en snabb kopp kaffe. Jag loggade in på tågfören för att se om vårt hem-tåg möjligtvis var på väg. Jodå. Tog bara några minuter så ringde norsken o meddelade att han var en driftplats bort. Vi slängde i oss kaffet o gick ner. På det viset blev vi femtio minuter tidiga hem. Slutade före tabellen o har ändå övertid. Fint som snus. Vi har nåt som kallas kvartstid. Skitgrej. Man är borta kanske 10-15 timmar och får bara betalt för den tid man kör, plus en kvart i timmen däremellan - på vissa turer. Andra är bortatiden obetald. Nån räknade en gång att vi är borta hemifrån sådär sextio timmar i veckan. Vet inte exakta summan. Sämsta timlönen i världen!

Glömde ju berätta. Sist jag for norrut blommade vallmon i Kaisepakte. FORTFARANDE! Det lyste gult o vitt o orange efter bangården. Underbart. Nu ligger snön över dem så de har väl slutat blomma. Ska visst bli varmt igen, men de har nog gjort sitt nu. Har inte fått nåt bra foto av dem för jag har alltid varit där vid fel tidpunkt på dygnet, eller inte haft zoomen med mig - eller ens kamera. Har stannat där x antal gånger o förbannat att jag inte tagit kameran med mig just den trippen.

Idag hade vi en rentjur på spåret. De är inte riktigt kloka de där. Små hjärnor. Jag trodde länge att fasaner är jordens mest korkade djur. De springer framför bilarna i stället för att maka sig ut på sidan. Sen flyttade jag hit o insåg att det finns ett djur som klår dem i dumhet. Renen. Värre korkskallar får man leta hårt och länge för att hitta. Man tycker att vissa saker borde ärvas ner genom generationerna. Som rädslan för björn o varg. Den finns ju där. Men rädslan för stoooora slamriga, bullriga lok... Nä, det finns inte. Oj, kommer det ett tåg. Hmmm, undrar vad den vill? Jag står kvar här o tittar o ser allmänt dum ut. Hoppsan. Det var inte bra. Nu dog jag. Som sagt. Korkade. Den jag såg idag gick över spåret i sakta mak o struntade fullkomligt i att en stor Dm3a var på väg med 5400 tons rörlig massa... Den hann över och var som tur var ensam. Annars kan det gå över en o sen komma en eller fjorton till bakom. *suck*

Har sett en uggla också, men vet inte vilken sort. Jag sa åt Benke att slänga ut telefonen när den ringde bra för att se hur ugglan skulle reagera. Han har en flock burfåglar som kvittrar när det ringer... *rys*

I morgon har vi ett riktigt ödesskift. Urrrk... Börjar 22.57 och kommer hem vid niosnåret på onsdag. Om allt går som det ska. Benke ska med lunchflyget till stora huvudstaden så vi får ju hoppas att det går bra.

Lugnt o stilla. Finns inte mycket att tillägga. Dessutom verkar bloggplatsens bildverktyg vara allergisk emot mig. Energi-inlägget höll på att driva mig till vansinne. Tur att man har såna här lisor för själen väntandes i kulisserna....

Samma motiv o tidpunkt, bara lite olika ljusinställningar.