Usch. Jag tycker inte om det här. Ungar ska inte behöva känna sån sorg. Mina barn sörjer. Sonen gråter - fast inte förrän Storasyster gick in o pratade med honom. Före det var han stoiskt tjurig o stirrade in i datorskärmen. Han sa inte pip när han kom hem utan gick in i sitt rum. Inte konstigt. Det brukar han göra. När Storasyster kom hem fick jag en förklaring till varför han knappt svarade på tilltal när jag kikade in för att fråga vad han ville ha för glass. 

Glassbilen kom förbi o Storpigan o jag skulle gå o köpa nåt. Gick in till Sonen men han viftade bara med handen o tittade upp med glasartade ögon och hela hans väsen nollställt. 

Storasyster kom hem med rödgråtna ögon en timme senare. 

En tjej i deras krets försökte ta livet av sig under helgen. Hon har legat på lasarettet i ett par dagar och blev flyttad till Umeå. Då är det allvarligt. Tjejen som fick Junior att leva upp i somras. Hon som fick honom över den där lilla gränsen till att leva samma liv som Syrran o hennes polare. Att höra hemma nånstans. Och känna sig uppskattad. En söt brunett. Som Sonen föredrar. Hon var tillsammans med en annan kille så deras förhållande var bara som kompisar. Dock har hon för alltid en plats i hans hjärta. Nu är det en taggig plats. Kommer att dröja innan sorgen släpper och de kan förstå vad som hänt. Idag förstår ingen varför. Det hände så snabbt. 

Man kan inte skydda ungarna från allt. Sorgen är en del av livet. Det är bara så jävla orättvist att det drabbar unga på det här viset. O mina ungar. 

Jag älskar er så det gör ont. 

Hoppas det på något sätt kan stärka er. Ni har i alla fall varann. 

Ta hand om varann. 

Älskade barn. 

Hahahaaa! Psf ringde en evighet innan jag började jobba men jag svarade inte. Det ringde o ringde o ringde o ringde o ringde o ringde.... Huuuuur länge som helst. Men va fan. Vill de nåt får de ta det när jag börjar, resonerade jag o lät signalen så småningom dö ut. Eller nja. Den var på ljudlöst, men som det ringde höll mobilen på att vibrera ner från bordet, där den låg.

Gjorde mig klar att gå på jobbet o bad Kråkan köra. Hon gick ut i garaget för att hämta bilen o under tiden ringde jag Op för att höra lite om mina tåg. Inställt. Jamenjahaaa. Gick ut o ropade in Kråkan igen o ringde upp Psf. 

Det var det han ville. Ge mig Tjänst motsvarande. 

Inte helt fel. 

Hade ju lika gärna kunnat vara, vilket jag trodde, en order om turbyte för jag har jour natten mot fredag. Vi har sällan nån på jour häruppe för Psf nyttjar, UTnyttjar alla jourer till tåg utan personal. Ja, förvisso är det vad en jour innebär, men inte när de tar ut oss flera dagar före skiftet.... O vi förlorar pengar på det. Order i Tjänst, taximyxi. Så blir det övertid i stället. 

Vi har för lite folk. Punkt o slut. 

Kikade in på IMDB o såg en ny trailer. En av mina pussgurkor har gjort en ny film. Colin Farrell. 

En något uppdaterad The Bodyguard. Nej, det är inte samma film men delvis samma koncept. Fast i det här fallet är det Mitchel, en fd fängelsekund, som råkar bli livvakt åt Charlotte, en ung skådespelerska jagad av paparazzi, när han är ute i ett helt annat ärende. Mitchel har en gangsterkung efter sig som vill ha in honom i sina led och det hela urartar när Mitchel inte riktigt vill detsamma. 

The Clash spelar London Calling :))

IMDB: 
London Boulevard  - Mitchel meets Charlotte 

Mitchel spelas av ursnygge Colin Farrell (med en lite knackig cockney) och Charlotte av Keira Knightley. En annan roll innehar David Thewlis, allas vår Professor Lupin. 

Vilket förstås gav kopplingen till nästa filmklipp. En engelsk rysare. Lite av Ichabod Crane möter Jack Torrance (The Shining) fast utan blodet.

En ung advokat, Arthur Kipp, reser till landsbygden för att reda ordning i en klients kvarlåtenskaper, inklusive ett stort hus, beläget ensamt långt ute på en vattenomgärdad hed. I dimmorna. Det spökar i huset. Våldsamt. En kvinna i svart går igen och sätter skräck i hela byn. 

Richard Armitage's lillebrorsa...? 

 IMDB:

The Woman in Black 1 

The Woman in Black 2 

Arthur spelas mycket lovande av Daniel Radcliff. Snygg i 1800-talskostym :) Historien bygger på en roman med samma namn, skriven av Susan Hill. Den har filmatiserats tidigare, senast 1989 och gått som serie i engelsk television. 

Jag är inget större fan av rysare o skräckisar men den här vill jag se. 

During afternoon tea, there's a shift in the air,  a bone trembling chill, that tells you she's there. There are those who believe, the whole town is cursed,  but the house in the marsh, is by far the worst.  What she wants is unknown, but she always comes back.  The Specter of Darkness, the Woman in Black.

Måste skriva nåt mer. Kan inte sluta sådär deppigt. 

Kråkan o jag for o handlade idag. Träffade en fd granne.

~ Var har du gubben? 

~ I älgskogen. 

~ Hur kommer du hit då? Jag har ju läst att du inte har körkort. 

~ Mowahahahahahaaa... Jo, åker med Dotra. 

O en annan kompis drog upp ärmen när jag träffade henne. 

~ Får jag en autograf? 

Ja, men visst :)) 

Knaskorvar. 

O apropå korv. Det var ju det. Vi hittade en Falukorv i kyldisken o jag stannade till. Som den falukulla jag är, är falukorv basföda för mig. En kall skiva nu och då sitter inte fel. Eller jo, egentligen gör det väl det... Kanske inte den mest hälsosamma mat att stoppa i sig. Men skitsamma. Falukorv från Jokkmokk är inte helt fel den heller. Eller från Piteortens chark. Fast Jokkmokkskorven heter ju så, inte falukorv. Den är mer rökt. 

Men den vi hittade idag nu då. För femton spänn fick man en inplastad 800-gramsring. Femton kronor?? Var tvungen att kolla lite extra. Tillverkas i DANMARK.... Kan det verkligen löna sig?? Först ska köttet levereras till Danmark (för den görs av svensk kött enligt deklaration på baksidan) där den "föräldas" med kryddor o annat o puréas o stoppas in i korvaskinn o skeppas tillbaks över sundet för att sedan levereras till COOP-butiker runt landet. Ja, COOP. Det var en COOP-märkt falukorv. Femton kronor?? Var tvungen att köpa en för att testa. Vem kan kolla om falukorven är värd sitt namn om inte en kulla från Falun - o nästan granne med Melkers varifrån korven en gång kom, i original? Man ser (nästan) Melkers fabrik från mammas köksfönster. Nästan. 

Plockade upp korven när jag kom hem o skar en skiva. Sonen tiggde också en bit. Tog en tugga... Men OJ....! Det var ju skitgod! Kanon. Bra kryddad o lagom fettig. Kniven blev förvisso kladdig när man skar många skivor men korven lämnade ingen konstig klisterkletig konsistens på tungan o gommen. Nej, bara en angenäm känsla av... mmmmm... Gott! 

Sonen gillar inte Scans falukorv. Jag tycker kryddningen är helt OK, men inte om den varit fryst. Vi har ett par andra tillverkare vi brukar köpa men de är sådär. 

Grattis COOP. Den här kan vi köpa igen. 

Plockade fram Bruna bönor och ägg för att koka o steka till, men bestämde mig strax att ta fram pasta att stuva i stället. Undan med bönorna o äggen och skära korven i skivor o sen "rutor" (dela den två gånger till). Gott med hederlig svensk "husmanskost" för en gångs skull. Fast Kråkan blev sur att jag stuvade Penne. Hon vill ha "vad som helst UTOM Penne". Jag gillar dem. Sonen fick skruvar. Han gillar inte stuvade mackisar. Som tur är, är inte det nån större uppoffring. En extra kastrull. Ibland tar jag ur hans pasta o kokar klart på sidan. Får försöka komma ihåg Kråkans önskan nästa gång jag stuvar mackisar då. Pinnen skulle alltid ha "Korta makaroner". Hon kunde ringa mormor (Svärmor) o önska sig stuvade makaroner, men det skulle vara Korta makaroner. Det är raka pastabitar med hål i. Spagetti med hål i. Fanns för många år sen. Tror inte jag sett dem i butik på ett par decennier nästan. Kungsörnen. Blå kartong. O Svärmor kunde stuva mackisar. Trots att hon inte hade någotsomhelst smaksinne. Som Kråkan. Hon har ärvt Farmors tunga. I alla bemärkelser :)

Sitter o läser en kompis blogg och gråter inombords. Hennes pappa gick bort i cancer för lite sen och hon skriver så fantastiskt om det hela. Hon har många långa mil hem till sina föräldrar, nu "bara" mamma, för pappa bor under en kall gravsten någonstans.

Min mammas tvillingsyster gick bort i cancer för några år sedan. Mamma har knutor i magen. Hon kommer aldrig iväg till läkaren för att undersöka dem. Det kan vara cancer, som moster hade men det kan lika gärna vara "ofarliga" fettknölar. Men tanken på det förra skrämmer mig. Liksom kompisens bor mina föräldrar alldeles för långt borta. Alldeles. Har inte pratat med mamma på några dagar och just nu längtar jag efter hennes varma kramar. 

Träffar dem först i december nästa gång. Just nu känns det långt borta.