Men banan den vandrar över är kanske inte så tyst.... Fotat under färd häromkvällen - utom STOPP-bilderna nedan då förstås... I första bilden ser det ut som om månen sitter fast på tvärstaget till strömtrådarna. Som en liten ljuskula sitter den där.

Stopp

 webbkamera 

Bry er inte om rubriken. Kameran sitter vid stora Coop-parkeringen ser jag.

*hurr burr*

Har just vaknat. Sovit några oroliga timmar. Vi hade tur som fick gå tidigt från stan inatt så man har fått vila lite längre. Kokar just vatten för att ta mig nåt - har ett "rör" (*o nu blir de reklamfilm*) Gevalia Cappucino med Marabou choklad i. Kaffet har en bränd ton, men är jättegott med chokladen som smälter. Åsså äter jag en Äntligen SUBS med Kavli räkost. (dansar ni nu?) Oooooohooohooooo That's the way - ahaa ahaa, I like it....

Det blåser isvindar här. SVIIIINKALLT.

Maken har jobbat natt. Stackarn. Inte bra för honom. Han ska ut igen inatt. Nattskift är förvisso inte bra för mig heller o jag ska också ut inatt. Börjar strax före elva... *suck* Vi kommer inte att ses trots att vi jobbar på samma spår... Mitt tåg kommer att passera honom efter att jag lämnat det, med norsken bakom spakarna.

Är mer än måttligt slut i skallen känner jag. Håller på att fixa middagen. Väntar på att potatisen ska koka så jag kan börja med pytten jag föresatt mig att göra. Charlottenlök, röd paprika (inte min favorit men bättre än grön, which I hate), ärter, skuren falukorv, prinskorv o bacon. Låter som en pytt ungefär va? Tja, det blir nåt åt det hållet. Sonen kan dock inte förstås varför potatisen INTE är i stekpannan. Nä, det blir en pyttmixgrytgrej. Typ. Kokar några extra så jag kan steka lite pott i morron. Sonen blir så glad då.

Ashton Kutcher är på teve.... Dotra är tvnörd. Såg slutet av Ghost häromdagen o jag funderade om unge herr Kutcher ens var född när hans sambo/fru (?) spelade in Ghost.... Inte för att det rör mig i ryggen men det var en kul iakttagelse... Lite ironiskt att han spelar i en sjuttiotalsserie.... That 70's Show....

Jajaa, better check the stove.

En av mina storebröder (Golfaren) hade ett eget namn på den här kakan när han var liten. Han ville att mamma skulle baka "såna där bruna med långt vitt på". Tycker jag är urgulligt. Sambon älskar dessa och det var väl framför allt de här som gjorde att han fastnade för min SysterYster för en massa år sen. Vägen till mannens hjärta går genom magen. Jag har alltid älskat mammas bruna kokoskaka som jag kallat den. Mina barn är inte sådär ööööverförtjusta i den. Vet inte hur de är (n)avlade...

I många andra hem heter den Kärleksmums och det är ett sån't fantastiskt namn så det får väl bli det officiella namnet på den nu då.

Kärleksmums

Kakbotten

3 ägg

4 dl socker

200 g smält margarin/smör

2 dl mjölk

4½ dl vetemjöl

1½ msk vaniljsocker

1½ msk kakao

3 tsk bakpulver

Vispa ihop ägg och socker till en pösig smet. Blanda de torra ingredienserna. Vänd ner i äggsmeten. Vispa/rör sedan ner smör och mjölk.

Grädda i långpanna, långt ner i ugnen i 200 tills kakan blivit fast. Det kan variera tidsmässigt. Har skrivit 15-30 minuter, men runt 20-25 kanske.

Glasyr

100-150 g florsocker

1½ msk vaniljsocker

1½-2 msk kakao

5 msk kaffe (eller motsvarande mängd vatten och en dryg tsk snabbpulver, ska helst vara lite starkt)

4 msk smält smör

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Kokos

Blanda ihop glasyren och bred över kakan. Häll sen kokos över hela kakan och skär i bitar när den svalnat. Kakan blir aningen torr och kokosflingorna smular men det är himmelsk gott.

Fryses med fördel och räcker då längre!

Åsså en bild av "mina" björkar igen. Ett motiv som visserligen ändras lite för varje gång av den anledningen att jag inte står på exakt samma plats när jag tar bilden, men som ändå är kul att följa genom årstiderna. Tror det är tredje bilden jag har av dungen nu. Nej, fjärde!

De här fotade jag i Björkliden häromdagen på min väg från spåret upp till överliggningen.

Dofterna häromkring har ju stannat av rejält de senaste dagarna. Idag skiner solen och det ser ut att kunna bli en fantastisk dag. Dock har vi ont om blomster.

Här är en av mammas alla rosor. Jag har inga namn på nån som många av mina bloggvänner så ni får hålla till godo med endast ett foto. Eller tre :-)